Dagens sätt att finansiera forskning är ineffektivt och dyrt, menar Stefan Svallfors, professor i sociologi vid Södertörns högskola och Mattias Marklund, professori i fysik vid Chalmers. Etablerade forskare får mer pengar än de hinner göra av med, medan unga forskare tvingas avsluta sin karriär innan den börjat.

De två processer som förädlar forskningen till samhällsnytta - utbildning och innovationsutveckling - saknar drivkraft. Det skriver Anders Flodström och Lena Adamson, och uppmanar till en integration av utbildning, forskning och innovation i forskningspolitiken.

Krönika av Frida Henningson Johnson om vikten av nyfiken grundforskning.

Krönika av Bengt Gustafsson,  professor i teoretisk astrofysik vid Uppsala universitet, om den problematiska bilden av forskaren som ett ensamt geni.

Stöd ett breddat innovationsbegrepp, ge basanslag till samverkansuppgiften och värdera färdigheter i extern samverkan högre vid anställning och befordran. Det är några insatser som skulle kunna bidra till ökad interaktion mellan landets universitet och högskolor och övriga aktörer i samhället, skriver Stefan Bengtsson, rektor vid Malmö högskola. 

Ett av målen med EU:s kommande ramprogram för forskning och innovation, Horisont 2020, är att ”fördjupa relationen mellan vetenskapen och samhället” och att ”återta allmänhetens förtroende för forskningen”. Samtidigt är det särskilda program som hittills funnits för att åstadkomma just detta, borttaget i förslaget till nytt ramprogram, skriver Cissi Askwall och Agneta Bladh vid Vetenskap & Allmänhet (VA).