De nordiska länderna hävdar sig bra när det gäller grundforskning och har stora likheter i attityder och villkor. Bäst klarar sig Danmark vid en internationell jämförelse.
− Jag tror att man i Sverige, Norge och Finland är mer toleranta mot medioker forskning än i Danmark, säger Gunnar Öquist som utvärderat nordisk forskning i olika sammanhang.
Hur ser grundforskningens ställning ut i Sverige och vad menar vi egentligen med grundforskning? Curie har pratat med Karin Markides, Mats Ulfendahl och Göran Blomqvist. Alla tre har erfarenhet av forskningsfinansiering i ledande position vid bland annat Vinnova, Vetenskapsrådet och Riksbankens jubileumsfond.
Att arbeta med grundforskning är tålamodsprövande - det kan ta decennier att nå konkreta resultat. Det vet mikrobiologerna Jan Holmgren och Ann-Mari Svennerholm som sedan 1970-talet forskat om koleravaccin. Idag är paret flerfaldigt prisade för sitt mångåriga arbete.
Grundforskning handlar om att finna ny kunskap, men begreppet har flera definitioner och uppläggen skiljer mellan olika forskningsfält. Mats Benner, professor i forskningspolitik, reder ut vad som är grundforskning och förklarar varför så få forskare tar ut svängarna numera.
Biologen Alexandre Antonelli ledde en framgångsrik forskargrupp i Göteborg inom biologisk mångfald när han fick ett erbjudande som inte gick att motstå: att bli forskningschef vid världens främsta botaniska trädgård, Kew Gardens i London. Men forskargruppen kan han fortsätta arbeta med ändå.
