Hur ser grundforskningens ställning ut i Sverige och vad menar vi egentligen med grundforskning? Curie har pratat med Karin Markides, Mats Ulfendahl och Göran Blomqvist. Alla tre har erfarenhet av forskningsfinansiering i ledande position vid bland annat Vinnova, Vetenskapsrådet och Riksbankens jubileumsfond.
Att arbeta med grundforskning är tålamodsprövande - det kan ta decennier att nå konkreta resultat. Det vet mikrobiologerna Jan Holmgren och Ann-Mari Svennerholm som sedan 1970-talet forskat om koleravaccin. Idag är paret flerfaldigt prisade för sitt mångåriga arbete.
Grundforskning handlar om att finna ny kunskap, men begreppet har flera definitioner och uppläggen skiljer mellan olika forskningsfält. Mats Benner, professor i forskningspolitik, reder ut vad som är grundforskning och förklarar varför så få forskare tar ut svängarna numera.
Biologen Alexandre Antonelli ledde en framgångsrik forskargrupp i Göteborg inom biologisk mångfald när han fick ett erbjudande som inte gick att motstå: att bli forskningschef vid världens främsta botaniska trädgård, Kew Gardens i London. Men forskargruppen kan han fortsätta arbeta med ändå.
Vem ska ha möjlighet att få forska - så många som möjligt, eller bara de bästa? Många högskolor, eller några få elituniversitet? Läs riksdagspartiernas svar i Curie.
Hur stor andel av forskningen bör vara statsfinansierad genom direkta anslag/externfinansierad? Ska lärosätena få lättare att till exempel kunna ta emot privata donationer, genom att omvandlas till i stiftelser?Läs riksdagspartiernas svar i Curie.