Ska lärosätena styras enligt en företagsmodell eller vara akademiskt fria och i högre grad finansieras av statliga medel? Det är dags för politikerna att välja väg för forskningen, skriver Anna Montell Magnusson, docent och universitetslektor vid Karolinska institutet.

Det är genom grundforskningen vi får de stora genombrotten som leder till förbättrade livsvillkor. Huvuduppgiften för universitet och högskolor måste även i framtiden vara att bedriva forskning och utbildning av högsta kvalitet, till långsiktig nytta för samhället. Det skriver Hans Ellegren, ordförande i Vetenskapsakademiens forskningspolitiska kommitté och ständige sekreteraren Göran K. Hansson.

Samhällsnyttan av forskning är mycket större än bara snabb kommersialisering. SULF efterlyser i riksdagsvalet en forskningspolitik som förverkligar forskningens långsiktiga potential. Vägen dit går genom forskningsbredd och tillsvidareanställningar.

Dagens sätt att finansiera forskning är ineffektivt och dyrt, menar Stefan Svallfors, professor i sociologi vid Södertörns högskola och Mattias Marklund, professori i fysik vid Chalmers. Etablerade forskare får mer pengar än de hinner göra av med, medan unga forskare tvingas avsluta sin karriär innan den börjat.

De två processer som förädlar forskningen till samhällsnytta - utbildning och innovationsutveckling - saknar drivkraft. Det skriver Anders Flodström och Lena Adamson, och uppmanar till en integration av utbildning, forskning och innovation i forskningspolitiken.

Krönika av Frida Henningson Johnson om vikten av nyfiken grundforskning.

Krönika av Bengt Gustafsson,  professor i teoretisk astrofysik vid Uppsala universitet, om den problematiska bilden av forskaren som ett ensamt geni.