Gonçalo Castelo-Branco och hans forskargrupp vid Karolinska institutet har gjort banbrytande upptäckter om hur cellerna i hjärnan fungerar. Det kan leda till nya behandlingar av den kroniska sjukdomen multipel skleros, MS. − Vetenskap är inte linjärt. Många intressanta fynd görs när man får resultat som man inte förväntade sig från början.

Som postdoktor fick Nasim Sabouri upp ögonen för en ovanlig struktur av dna som har fyra strängar istället för två. Hon startade sedan sin egen forskargrupp för att studera den biologiska funktionen och betydelsen. Numera jobbar forskargruppen både med grundforskning och möjliga tillämpningar. – Grundforskning är en förutsättning för ny kunskap, poängterar hon.

De nordiska länderna hävdar sig bra när det gäller grundforskning och har stora likheter i attityder och villkor. Bäst klarar sig Danmark vid en internationell jämförelse. − Jag tror att man i Sverige, Norge och Finland är mer toleranta mot medioker forskning än i Danmark, säger Gunnar Öquist som utvärderat nordisk forskning i olika sammanhang.

Fri grundforskning är samhällets investering för att möta det okända i framtiden. Det menar Lars Kloo, professor i tillämpad fysikalisk kemi. Curie har pratat med tre forskare om varför grundforskare behöver mer tid och större frihet.

Hur ser grundforskningens ställning ut i Sverige och vad menar vi egentligen med grundforskning? Curie har pratat med Karin Markides, Mats Ulfendahl och Göran Blomqvist. Alla tre har erfarenhet av forskningsfinansiering i ledande position vid bland annat Vinnova, Vetenskapsrådet och Riksbankens jubileumsfond.

Att arbeta med grundforskning är tålamodsprövande - det kan ta decennier att nå konkreta resultat. Det vet mikrobiologerna Jan Holmgren och Ann-Mari Svennerholm som sedan 1970-talet forskat om koleravaccin. Idag är paret flerfaldigt prisade för sitt mångåriga arbete.