Prenumerera på Curies nyhetsbrev

Nyheter, krönikor och debatter om forskarens vardag och aktuella forskningsfrågor. Varje vecka i din inkorg. Ges ut av Vetenskapsrådet.

Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Fyra ungdomar i röd klädsel som labbar i kemi.

De tävlande i det estländska tv-programmet Rakett 69 ska lösa uppgifter på en begränsad tid. Tävlingsmomenten spänner över fysik, matematik, teknik, biologi och kemi.

NYHET

TV-tävling triggar intresse för vetenskap

Omkring 100 000 estländare följer varje avsnitt av Rakett 69, en underhållande och spännande tävling i vetenskap för unga.
– Jag vill överföra min entusiasm för hur saker och ting fungerar till fler unga, säger 16-åriga Karl Vilhelm Valter, den hittills yngsta som har vunnit tävlingen.

Idag är Rakett 69 inne på sin sjunde säsong på den nationella estniska televisionen och är ett av de populäraste programmen. Det finansieras av Estlands forskningsråd (Eesti Teadusagentuur) och syftet är att visa att forskning är viktigt, användbart och roligt – och att få fler unga att studera naturvetenskap och teknik.

Följt varje avsnitt

Karl Vilhelm Valter, som vann den senaste omgången 2016, har blivit vald till den mest populära tv-personligheten av unga estniska tittare.

– Jag följde själv vartenda avsnitt av Rakett som nioåring. Programmets framgång tror jag beror på att man visar hur vetenskap fungerar i praktiken. Det är dessutom väldigt spännande att följa de tävlande när de ska lösa uppgifter på en begränsad tid, säger Karl Vilhelm Valter, som till vardags går på Carl Gustafs Gymnasium i Tallinn.

Tävlingsmomenten spänner över fysik, matematik, teknik, biologi och kemi, men uppgifterna är väldigt konkreta. Det kan handla om att bygga en bro av spagetti eller att skapa en smäll. Vissa moment görs ute på olika institutioner med anknytning till deras pågående forskningsprojekt.

I uttagningen som föregår själva tävlingen tittar man inte bara på deltagarnas kunskaper, utan också på deras utstrålning och samarbetsförmåga. Man försöker också få en jämn könsfördelning och välja ut personer med olika bakgrund.

Scenvana och logisk förmåga

Karl Vilhelm Valter säger att han hade en fördel av att vara yngst.

– Jag kände mig verkligen taggad när jag slog ut personer som var flera år äldre än jag. Att jag kunde vinna över fysikstuderande vid universitetet visar väl att det inte krävs väldigt specialiserade kunskaper, utan mer en logisk förmåga. Jag hade också nytta av att jag spelar teater på fritiden, och är van vid att stå på scenen.

Nu känner han ett ansvar för att sprida sin entusiasm för vetenskap vidare. Som vinnare av programmet har han föreläst på flera skolor och hållit föredrag på en årlig vetenskapsmässa i Tallinn.

– De flesta barn är nyfikna på hur saker och ting fungerar. Men ofta försvinner det intresset högre upp i åldrarna när de naturvetenskapliga ämnena blir alltmer teoretiska. Här fyller Rakett 69 en viktig funktion och visar att vetenskap både kan vara konkret och kul, säger Karl Vilhelm Valter, som funderar på att använda prissumman till studier i kemi.

Så föddes idén

Men hur föddes egentligen idén till programmet? Terje Tuisk på det estniska forskningsrådet berättar:

– Det var under ett möte här hos oss som en av forskarna kläckte idén att vi borde göra något för att öka intresset för vetenskap, till exempel en tävling. När vi sedan presenterade förslaget för den estniska televisionen blev de genast intresserade.

Rakett 69 har utvecklats i ett samarbete mellan det estniska forskningsrådet och produktionsbolaget Vesilind. Ett flertal forskare och studenter är knutna till programmet. Även personer från näringslivet finns med, speciellt IT-branschen har engagerat sig.

Utser ett vetenskapsteam

– Varje säsong utser vi ett vetenskapsteam som ansvarar för innehållet. Det finns några fasta medlemmar, men de övriga växlar från år till år. Vetenskapsteamet föreslår uppgifter och medieteamet ger feedback om vad som ser attraktivt ut på skärmen. Tillsammans bygger de upp de slutliga uppgifterna som finns med i tävlingen.

I programmet delas de tävlande upp i tre lag. I varje avsnitt ska de lösa tre uppgifter och det lag som förlorar måste rösta ut en av sina medlemmar. Så fortsätter det tills det bara återstår två deltagare som får tävla mot varandra.

– Intresset för programmet har överträffat våra vildaste förväntningar och idag känner nästan alla i Estland till programmet. Glädjande är också den stora andelen unga tittare mellan sex och elva år. Det ser vi som ett kvitto på att vi har lyckats, säger Terje Tuisk.

Lära av underhållningsbranschen

En av två permanenta jurymedlemmar är Mart Noorma, professor i optisk meteorologi vid Universitetet i Tartu. Han har varit engagerad i programmet sedan starten och menar att forskarvärlden har mycket att lära av underhållningsbranschen.

– Vi ville visa att unga människor inte bara kan bli superstjärnor inom sång eller dans, utan också på grund av sin excellens inom forskning och teknik.

Enligt Mart Noorma är responsen från kolleger och samhället i övrigt överväldigande positiv. Inte sällan blir han stoppad på gatan av människor som uppskattar programmet. Det rapporteras också flitigt om Rakett 69 i media och vinnarna blir kändisar.

Hur väl man har lyckats med att öka intresset för vetenskap är naturligtvis svårare att mäta.

– De senaste tio åren har en stor insats gjorts i Estland för att popularisera forskning. Rakett 69 är ett verktyg. Idag har IKT (digitalt lärande) blivit ett av de mest populära ämnena att studera vid universitetet och vi ser att gymnasieelever väljer matematikkurser i större utsträckning. Men det är nästan omöjligt att säga vad som beror på Rakett 69 och vad som är en följd av andra kampanjer som vetenskapsläger eller robotklubbar i skolorna, säger Mart Noorma.

Rakett 69

TV-programmets namn syftar på den första månlandningen 1969. Rakett 69 samägs av Estlands forskningsråd och produktionsbolaget Vesilind, som nu gör produktionen för åttonde gången.

Målet var omkring 70 000 tittare, men minst 100 000 ser varje avsnitt.
Tävlingen är öppen för alla som studerar i Estland, även utländska medborgare, mellan 16 och 23 år.

Segraren får ett stipendium på 10 000 euro som får användas för valfria studier. Även tvåan och trean får mindre stipendium.

Alla tidigare vinnare har fortsatt att studera. Majoriteten av dem inom naturvetenskapliga ämnen.

Du kanske också vill läsa

Nyhet 3 april 2024

Natalie von der Lehr

De varnar känsliga lyssnare i början av varje poddavsnitt. Forskarna Kristina Alstam och Annelie de Cabo startade podden Med kriminella hälsningar för att ge röst åt socialt arb...

Nyhet 10 januari 2024

Carina Järvenhag

Akademin måste arbeta med forskning på ett både praktiskt och teoretiskt plan. Det menar Helena Hansson som forskar och undervisar om deltagande design vid Göteborgs universitet. D...

Krönika 18 december 2023

När forskare möter journalister handlar mycket om att förstå den andres arbetsvillkor. Bengt Johansson skriver om skillnaderna mellan forskningen och journalistiken.