Vikingaforskaren Neil Price ångrar inte forskargruppens samarbete med National Geographic. Reportaget har lästs av 30 miljoner och responsen på artikeln har varit omfattande. Foto: Privat
NYHET
På vikingafärd med National Geographic
Vikingaforskaren Neil Price och hans forskargrupp vid Uppsala universitet följdes under en längre tid av ett team från National Geographic.
Forskargruppen fick kontakt med National Geographic under en stor arkeologikonferens i USA. Neil Price, som är van att få förfrågningar från media, tycker att tidningens arbetsmetoder stack ut från mängden.
– Det var väldigt spännande att samarbeta med en tidning som verkligen satsar och som kan lägga flera månaders arbete på en artikel, säger Neil Price.
Reste runt
Forskarna reste runt med en vetenskapsjournalist och två fotografer till olika platser.
– Det var inte en vanlig intervju, utan mer som ett pågående samtal. Sen måste man vara medveten om att det inte är ett vanligt samtal, utan ett samtal som ska förmedlas vidare och att man inte har sista ordet.
De deltog även i en omfattande brevväxling och faktagranskning med hundratals e-postmeddelanden och samarbete med grafikavdelningen kring extramaterial i form av kartor och ritningar över vikingaskepp.
– Det märks att det här är en väldigt bilddriven tidning. Vi gjorde flera bilder som man kunde vika ut i tidningen, där vi hade väldigt mycket inflytande vid faktagranskningen. Om jag till exempel ville att en persons mustasch skulle vara lite längre, så gjorde de om det gång på gång.
30 miljoner läsare
Slutresultatet, reportaget New Visions of the Vikings, publicerades i mars-numret av National Geographic. Neil Price ser det som ett kraftfullt sätt att nå ut med forskningsresultat. Reportaget har lästs av 30 miljoner läsare och responsen på artikeln har varit omfattande.
– Vi har fått jättemånga brev och förfrågningar, mest från allmänheten, säger Neil Price som även kan relatera till det stora intresset på ett privat plan.
– Jag har läst National Geographic sedan jag var barn och tyckte personligen att det var ganska häftigt att vara med. Och om mina föräldrar fortfarande levt skulle de ha tyckt att det här varit viktigare än någonting annat jag gjort.
Han berättar att forskargruppen fattade ett beslut på ledningsnivå om att lägga några veckors tid på samarbetet med tidningen, något han är glad över idag.
– Fler kommer i kontakt med vikingar genom en sådan här artikel än genom allt vi gör som akademiker. Om man har tur kan man skriva en bok och sälja den i några tusen exemplar, men det handlar inte om 30 miljoner.
Stort intresse för vikingar
Intresset för vikingar är stort från både media och allmänhet – över hela världen.
– Vikingar är ett väldigt tacksamt ämne och bekant för de flesta. Det är ganska lätt att förklara vad vi håller på med, det tas tacksamt emot och det finns ett ständigt intresse.
Neil Price är van att få frekventa förfrågningar från olika tv-bolag om att medverka i olika vikingadokumentärer.
– Jag är ofta positivt inställd till sådana program och tycker det ingår i vår tjänst. Men jag brukar hantera det med viss försiktighet. Tv-mediet kan vara väldigt tidskrävande och det är viktigt att sätta gränser.
Plikt att prioritera
Neil Price tycker att forskningskommunikation i stort är väldigt viktigt både för samhället, forskningen och honom själv.
– Självklart måste vi först och främst ha fokus på vår uppgift – själva forskningen. Men det är en plikt att vi prioriterar den här typen av förmedling till allmänheten och ser den tredje uppgiften som något väldigt centralt. Det är ingen mening att forska om resultaten inte förs vidare.
Personligen uppskattar han att arbeta med forskningskommunikation.
– Jag tycker om att prata med en intresserad publik och att jobba med allt från undervisning till intervjuer. Det är väldigt givande.
Försöker vara ödmjuk
Han försöker också att vara ödmjuk när han berättar om sin forskning.
– När jag håller ett föredrag kan någon ställa en fråga efteråt som jag inte reflekterat över tidigare. Då är det viktigt att medge att jag även kan få idéer från allmänheten och ge folk ett erkännande för det.
Neil Price upplever att det finns en kunskapstörst i samhället där forskningskommunikation spelar en viktig roll. Han berättar hur han hållit föreläsningar som lagts upp på nätet och fått tiotusentals träffar.
– Det finns jättemånga som verkligen törstar efter vidareutbildning, men som kanske inte har möjligheten att gå formella kurser. Då är den här sortens kommunikation väldigt viktig.
Projektet
Vikingafenomenet är ett tioårigt forskningsprojekt på institutionen för arkeologi och antik historia vid Uppsala universitet. Projektet pågår under perioden 2016-2026 och är finansierat av Vetenskapsrådets rådsprofessorsprogram.
Du kanske också vill läsa
Nyhet 24 september 2024
Sveriges Radios vetenskapsreporter Lena Nordlund är i ropet. I år har hon både blivit hedersdoktor vid KTH och fått ett journalistpris för framstående forskningskommunikation. Hon ...
Nyhet 18 september 2024
Nu lanserar Curie en ny seminarieserie om forskares vardag. Curie Talks arrangeras i samarbete med Sveriges unga akademi och landets lärosäten. Fokus ligger på aktuella frågor om f...
Nyhet 14 augusti 2024
Hon skriver om hur akademin fungerar och relationen till det omgivande samhället. Marie Flinkfeldt forskar vid Uppsala universitet om samtal och kommunikation inom välfärdsstaten. ...