Lärosäten viktiga för digitaliseringen

Som barn lödde hon komponenter med pappa teleteknikern och i tonåren uppslukades hon av de begynnande möjligheterna med internet. Idag arbetar Darja Isaksson som strategisk rådgivare och vill öppna allas ögon för vidden av den digitalisering som pågår.

Genom digitaliseringen står vi inför en mycket omvälvande period som kräver stor omställning. Darja Isaksson beskriver en dimension av verkligheten som växer in i all mänsklig verksamhet och förändrar samhället i allt högre takt. Från sociala medier och taxitjänster till hälsoappar och globaliserade universitet. Digitaliseringen kan frigöra en enorm utvecklingskraft, men de strukturer som inte anpassar sig kommer att förlora sin ställning.

– Det som oroar mig är att de svenska lärosätena inte är på banan. Det gör ont i mig att se att alla våra finaste universitet ligger efter. Harvard och Stanford i USA är redan i gång med riktig forskning om hur de ska maximera effekten av sina onlinekurser – som ger globalt tillgänglig, högkvalitativ högre utbildning, säger Darja Isaksson.

Slutar gå på föreläsningar

Hon berättar om studenter vid svenska universitet som slutat gå på föreläsningarna för att istället följa en mer entusiasmerande professor på MIT via internet. Hon ser hur världens största universitet håller på att samarbeta i allianser, liknande flygets, medan de svenska universiteten mest gör pliktskyldiga satsningar på MOOC:s (Massive Open Online Courses).

– Det traditionella sättet att se på utbildning som något du ska vara klar med vid 25 år håller inte.

Idag har samhället ett stort behov av att utbildning ska pågå hela livet. Därför är det inte funktionellt att universiteten huvudsakligen har utbildningar som kräver att människor tar tjänstledigt och sätter sig i skolbänken.

Darja Isakssons vision är att svenska universitet tar en ledande roll i den omställning av samhället som krävs när digitaliseringsvågen nu rullar in på allvar. Med digitala verktyg kan utbildningarna nå många fler. Exakt vilken vet vi inte, men kanske måste en sköterska snart kunna bedöma hälsodata i en patients mobiltelefon.

Använde föregångaren till internet

Det var i början av 90-talet som Darja Isaksson slogs av kraften i digitaliseringen. Hon använde telenätet för att koppla upp sig mot dåtidens elektroniska anslagstavlor, så kallade BBS:er (Bulletin Board System) – en föregångare till internet. Plötsligt kunde hon prata politik med folk i Texas från flickrummet i Piteå. Då avskrev hon planerna på att bli arkitekt.

Efter att ha startat flera företag i internetbranschen är hon idag verksam som strategisk rådgivare och blev nyligen utnämnd till Sveriges viktigaste opinionsbildare av tidningen Veckans Affärer.

Hon sitter också med i regeringens innovationsråd och försöker bland annat driva på för en översyn av integritetslagstiftningen. En lagstiftning som enligt henne förhindrar viktig forskning och bearbetning av data, samtidigt som de stora internetföretagen ändå kartlägger varje steg enskilda människor tar.

– Vi vet att vi under ytan är massivt avlyssnade av både stater och stora företag, men alla de riktigt samhällsnyttiga effekterna vi skulle få av att analysera data, de avstår vi i från. Det stör mig jättemycket. Det vi behöver är ökad transparens och rättsskydd för oss som individer. Svaret på integritetsfrågan är inte att inte använda informationen.

Ger viktiga verktyg

Darja Isaksson lägger sakligt fram sina argument och sin världsbild, men bakom resonemangen finns en otålighet. Hon ser att digitaliseringen ger de verktyg som behövs för att lösa världens stora problem, men att många står handfallna inför utvecklingen.

– Alla i hela samhället har ett ansvar, tycker jag, att verkligen ta till sig de nya möjligheter vi har att lösa de problem vi måste lösa. Det handlar om hållbarhet, hälsa och hur vi ska organisera samhället.

Hon tycker att alla forskare som vill befinna sig i framkant ska fundera över hur de kan utveckla just sin forskning i ljuset av digitaliseringen och till exempel utnyttja det faktum att människor via appar kan lämna ifrån sig data som kan bearbetas av system baserade på artificiell intelligens. Det borde ligga i alla forskares intresse att engagera sig för Open Science.

– Forskning har vi skapat för att öka mängden mänsklig kunskap. Då är det helt galet konstigt att universitet och forskare inte står på barrikaderna och gör allt de kan för att få Open Science att ta ett gigantiskt kliv framåt.

Darja Isaksson efterlyser en äkta och intellektuellt hederlig diskussion om Open Science och nya sätt att kvalitetskontrollera.

– Med digitaliseringen har vi grymma förutsättningar att maxa värdet för mänskligheten, säger Darja Isaksson.

Fotnot: Darja Isaksson är inbjuden talare vid årets Forum för forskningskommunikation (FFF), i samband med Vetenskapsfestivalen i Göteborg, 13-17 april.