Prenumerera på Curies nyhetsbrev

Nyheter, krönikor och debatter om forskarens vardag och aktuella forskningsfrågor. Varje vecka i din inkorg. Ges ut av Vetenskapsrådet.

Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Grupp av personer som står med papper i händerna.

Sex myndigheter lämnade in ett gemensamt underlag till regeringen inför den kommande forskningspropositionen hösten 2016. Foto: Mikael Lundgren/Regeringskansliet

NYHET

Forskningsproppen: Så tas den fram

Nu drar arbetet med den kommande forskningspropositionen i gång på allvar. Men hur går det egentligen till att ta fram en omfattande plan för den svenska forskningspolitiken? Curie har tittat in bakom kulisserna. Utbildningsdepartementet får in runt 250 inspel nu i höst.

Ända sedan Helene Hellmark Knutsson tillträdde som minister för högre utbildning och forskning för ett år sedan har hon talat om långsiktighet i forskningen. I en intervju i Curie tidigare i år ville hon försöka samla all forskningspolitik i den här propositionen. En proposition som kommer att omfatta forskning, högre utbildning och forskningsrelaterad innovation – och ha ett tioårigt perspektiv just för att uppnå en långsiktig planering.

Och nu är det dags. Startskottet gick i mars då forskningsfinansiärer, lärosäten och andra intressenter fick i uppdrag att lämna in synpunkter på färdriktningen i den kommande propositionen. I månadsskiftet oktober-november är det deadline för deras inspel.

Gemensamt underlag från sex myndigheter

Vetenskapsrådet är en av dessa aktörer. Uppdraget var dels att göra ett eget underlag till propositionen, dels att samordna ett gemensamt inspel med Vinnova, Forte, Formas, Energimyndigheten och Rymdstyrelsen. Den 23 oktober lämnades båda underlagen in.

– I förväg vet vi ju aldrig exakt hur uppdraget kommer att se ut, men i år var vi mycket väl förberedda, säger Jan Bolin, chef på Vetenskapsrådets enhet för styrning och samordning.

Strukturella analyser kring bland annat jämställdhet, karriärvägar och forskarrörlighet hade redan tagits fram, liksom ämnesöversikter.

– Allt detta kokade ner till rapporten Vägval för framtidens forskningssystem, som ligger till grund för vårt inspel till forskningsproppen, men också för vårt eget arbete när det gäller att prioritera insatser.

Arbetet med det gemensamma underlaget såg lite annorlunda ut.

– Här skulle vi tillsammans med flera myndigheter – med olika uppdrag och förutsättningar – komma överens om vad vi tycker är viktigt. Det är inte alldeles enkelt, men har ändå fungerat väldigt bra. Underlagt får en större tyngd just eftersom det är gemensamt, säger Jan Bolin.

Inspelet från de sex myndigheterna har tre övergripande rubriker: Universitet och högskolor rustade för framtiden, Forskningens bidrag till samhällsutvecklingen och Nationell samordning för svensk konkurrenskraft (Se faktarutan intill).

250 inspel till proppen

Men det blir mycket mer för regeringen att ta ställning till. Förutom forskningsfinansiärerna har forskningsministern bjudit in universitet och högskolor, företag, företagsorganisationer, akademier, fackföreningar, doktorandorganisationer och andra organisationer samt allmänheten att komma in med synpunkter inför propositionen. Totalt kommer i slutet av oktober omkring 250 inspel som ska tas om hand av handläggarna på utbildningsdepartementet.

– Nu tar arbetet fart på allvar, säger Anna Aminoff, en av två projektledare för arbetet med forskningspropositionen vid utbildningsdepartementets forskningspolitiska enhet.

– Vi kommer att inventera alla underlag, sammanställa och analysera så att våra politiker kan fortsätta vässa målbild och vision. Vad vill vi? Vad ska forskningsproppen innehålla?

Vem lyssnar man mest på?

– Forskningsråden och lärosätena är nyckelaktörer i den här sektorn och viktiga ur vårt perspektiv. Att samla in kunskap från branschen är en viktig del i arbetet.

Tillsatte forskningsberedning

Forskningsministern tillsatte i våras en forskningsberedning med bred representation i forskningsvärlden, för att diskutera de forskningspolitiska prioriteringar som regeringen funderar på att föreslå. Detta forum träffas tre gånger per termin, nästa gång nu i november.

– Forskningspropositionen är en politisk produkt, det är viktigt att komma ihåg. Vi har demokratiskt valda statsråd för att driva den politik de gått till val på. De formar riktlinjerna för vårt arbete i regeringskansliet, säger Anna Aminoff.

Idag har Sverige en uttalat feministisk regering som bland annat lyfter jämställdhetsfrågor. Några av de prioriterade frågorna är att andelen kvinnliga professorer ska öka, att forskningsmedlen ska fördelas jämställt och att unga forskare har bra villkor. Det syntes också i höstens budgetproposition för 2016.

Till skillnad från då den förra forskningspropositionen (2012) togs fram finns ännu inte så många offentliga utredningar om forskningspolitik att ta ställning till. Den nuvarande regeringen har suttit ett år och inte hunnit tillsätta så många. Men två relevanta utredningar är på gång om unga forskares anställningsvillkor och ledningsfunktioner i högskolan.

Berör hela regeringen

Det är utbildningsdepartementet som skriver under forskningspropositionen, men arbetet berör hela regeringen. Alla departement är med, på något sätt. Inte minst näringslivsdepartementet, miljödepartementet och socialdepartementet.

– En stor del av mitt arbete går ut på att samordna arbetet på utbildningsdepartementet och mellan de olika departementen, och se till att processen går framåt och att tidsplanen håller.

Det är mycket text som skrivas, kan man återanvända något från tidigare propositioner?

– Nej, innehållet kommer delvis att se annorlunda ut i år, men vissa delar kanske blir formulerade på likande sätt. Allt måste ju vara juridiskt korrekt så inget kan misstolkas eller missförstås.

Beslut i oktober 2016

Utkast kommer att börja skrivas redan i höst, och under våren 2016 görs departementsgemensamma beredningar, först kring politikens inriktning, sedan om propositionen i sin helhet. Hela processen löper parallellt med budgetarbetet för 2017.

Budgetpropositionen läggs i september 2016, en månad före forskningspropositionen, så då bör det mesta av innehållet vara klart och förankrat även med övriga samarbetspartier.

I oktober 2016 tas regeringsbeslutet och propositionen går till tryck inför pressmeddelande och överlämning till riksdagen – som ska godkänna den kommande forskningspolitiken under en tioårsperiod.

Läs också i Curie: Alla tiders forskningsproppar

Vetenskapsrådets inspel

Vetenskapsrådet tar i sitt inspel Länk till annan webbplats. till forskningspropositionen ett helhetsgrepp på hela forskningssystemet, och har satt upp sju mål, med rekommendationer för vägen dit:
Mål 1: Ett ändamålsenligt och effektivt forskningsfinansieringssystem
Mål 2: Forskningsinfrastruktur för att möta framtidens krav
Mål 3: Ett tydligt, transparent och attraktivt nationellt karriärsystem för forskare
Mål 4: Stabila och goda villkor för forskare och lärare på landets lärosäten
Mål 5: Ett jämställt forskningssystem
Mål 6: Öppen tillgång till vetenskaplig information
Mål 7: Ett samordnat internationaliseringsarbete

Det gemensamma inspelet

Det gemensamma inspelet Länk till annan webbplats. från Vetenskapsrådet, Vinnova, Energimyndigheten, Forte, Formas och Rymdstyrelsen har tre huvudrubriker:

  • Universitet och högskolor rustade för framtiden (om karriärvägar, jämställdhet och resursfördelning vid lärosätena)
  • Forskningens bidrag till samhällsutvecklingen (om behovet av tvärvetenskapliga strategiska satsningar, kraftsamling kring strategiska innovationsområden och en nationell strategi för forskningskommunikation)
  • Nationell samordning för svensk konkurrenskraft (om internationellt samarbete, öppen tillgång till data och ESS)

Forskningsberedningen

Regeringen tillsatte i april 2015 en forskningsberedning Länk till annan webbplats. med 17 forskare och rektorer som representerar olika forskningsområden.

Du kanske också vill läsa

Debatt 21 augusti 2024

Magnus Frodigh, Ericsson Research

Sverige har i grunden bra förutsättningar för forskning och innovation inom teknik och digitalisering, men har på senare år hamnat på efterkälken. Den kommande forskning- och innov...

Debatt 3 april 2024

Lovisa Brännstedt, Linus Salö, Humtank

Forskningen inom humaniora går som på räls. Fortfarande är den dock en outnyttjad resurs. Det menar tankesmedjan Humtank som efterlyser en forskningspolitik som tar tillvara humani...

Debatt 19 mars 2024

Frida Lundmark, Lif

Forskningspolitiken måste stärka branschens konkurrenskraft och utveckla sjukvården. Det kräver samverkan på internationell, nationell och regional nivå inom sektorns alla fält, sk...