Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Man på isen som tar ett kliv mot en låda fisk som flyter i en vak.

Forskare måste kommunicera sin kunskaper om till exempel klimatförändringarna, framhåller vetenskapshistorikern Naomi Oreskes. Bilden visar grönländsk fiskare som gått igenom isen. Foto: Sören Andersson

NYHET

Diskutera – fakta talar inte för sig själv

Forskare måste diskutera fakta, för fakta talar inte för sig själv. Det menar vetenskapshistorikern Naomi Oreskes.
– Vi måste våga visa känslor och våra värderingar.

Naomi Oreskes är professor i vetenskapshistoria vid Harvard University. Hon har studerat frågor som rör faktaresistens och efterlyser en betydligt högre svansföring inom forskarsamhället

– Vi forskare har lärt oss att vi måste hålla oss till rationella fakta, helst bara presentera tabeller och grafer och vara helt opersonliga. Men vi måste diskutera fakta, för fakta talar inte för sig själv. Vi måste våga visa känslor och våra värderingar. Rädslan för att förlora trovärdighet är just bara rädsla, säger Naomi Oreskes.

Hon kan luta sig mot en studie från 2014 med titeln Does Engagement in Advocacy Hurt the Credibility of Scientists? Results from a Randomized National Survey Experiment. Studien visar att forskare inte förlorar i trovärdighet i allmänhetens ögon när de uttalar sig värderande i politiskt känsliga frågor.

Måste kommunicera sina kunskaper

Naomi Oreskes menar att alla forskare utan undantag måste kommunicera sina kunskaper.

– Det vi ser nu är att särintressen vill förvrida fakta för sin egen vinnings skull. Alla forskare måste känna ett ansvar för motarbeta detta genom att kommunicera med omvärlden. Det går inte att hävda att man inte är bra på det. Precis som allt annat här i världen går det att lära sig effektiv kommunikation.

Vid sidan av sitt arbete som vetenskapshistoriker har Naomi Oreskes skrivit boken Merchants of doubt och medverkat i filmen med samma namn. Den handlar om hur så kallade klimatförnekare strategiskt arbetar med att så tvivel. Hon försöker dock inte främst att nå dem som redan bestämt sig, där argumenten inte biter. Alltså just de personer som brukar kallas faktaresistenta.

– Klart att du ska försöka, men det kommer till en punkt när du måste ge upp diskussionen med ”Uncle Joe”. Däremot ska du inte hålla tillbaka dina värderingar när du pratar med vänner, grannar, elever och kolleger.

Misslyckats beskriva världen

Liknande åsikter framfördes också av flera tongivande personer i den tidigare amerikanska administrationen som medverkade vid årets upplaga av vetenskapskonferensen AAAS i Boston. Diskussionen präglades inte minst av den nya administrationens ifrågasättande hållning till forskning. Den förre presidenten Obamas vetenskaplige chefsrådgivare John Holdren uppmanade forskarna att satsa mer på kommunikation.

– En orsak till att vi befinner oss i den här situationen är misslyckandet att beskriva världen för människor som har förlorat jobbet på grund av den tekniska utvecklingen. Det finns inga lätta svar, men bli inte uppgivna, fortsätt forska, men intressera er mer för samhällsfrågor och lägg 10 procent av er tid på att sprida kunskap.

Hans kollega, Kerri-Ann Jones på det amerikanska utrikesdepartementet, tyckte att man som forskare ska satsa på sitt närområde.

– Ordna lokala evenemang så att människor kan träffa er. Ett ansikte och en dialog kan starta någonting positivt. Visa att forskare inte tillhör någon elit. Det går inte att underskatta vikten av detta, speciellt nu.

Desarmerade konflikter

Demokraten Bart Gordon gav ett praktiskt exempel på hur han desarmerade värderingskonflikter och på så sätt nådde resultat som ordförande i representanthusets vetenskapskommitté.

– Det gick inte att diskutera energifrågor med republikanerna när vi utgick från ordet klimatförändringar. Men när jag istället började prata om ”energioberoende”, då kunde vi komma framåt.

Läs mer:

Naomi Oreskes webbsida på Harvard University Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Does Engagement in Advocacy Hurt the Credibility of Scientists? Results from a Randomized National Survey Experiment Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. (Engelska)

Läs också i Curie: Förnekelse som politisk propaganda

Konsten att övertyga

Naomi Oreskes bästa tips på hur man blir en mer övertygande kommunikatör:

  • Håll det enkelt. Det är inte lätt för forskare, men om man nyanserar för mycket så börjar publiken tvivla. Att kommunicera forskning är inte samma sak som att bedriva forskning.
  • Berätta en historia. Det känns obekvämt för forskare eftersom historier “inte är sanna”, men många bra historier är faktiskt sanna. Man kan till exempel berätta den spännande historien om hur forskarna kom klimatförändringarna på spåren.
  • Få det att fastna. Känslor, dramatik och läskiga bilder kommer folk ihåg. Forskare har uppfostrats att tro att vetenskap och känslor måste hållas isär, men fakta och känslor kan faktiskt inte hållas isär, det visar vetenskapen.

Du kanske också vill läsa

Nyhet 17 juni 2024

Eva Barkeman

Ett enkelt föremål kan berätta en stark historia. Nobelprismuseets nya utställning innehåller över 280 saker från Nobelpristagare, ting som vittnar om märkvärdiga upptäckter och li...

Nyhet 23 april 2024

Carina Järvenhag

Turnén om vetenskapsförnekelse besökte över tio lärosäten för att belysa fenomenet och dess konsekvenser för forskning och klimatarbete. En av initiativtagarna, miljöforskaren Mika...

Nyhet 3 april 2024

Natalie von der Lehr

De varnar känsliga lyssnare i början av varje poddavsnitt. Forskarna Kristina Alstam och Annelie de Cabo startade podden Med kriminella hälsningar för att ge röst åt socialt arb...