Antalet studier om distansarbete har ökat under pandemin som också lett till nya frågeställningar inom forskningen kring arbetsliv och hälsa.

Distansarbete skapar nya frågor för forskningen

2021-12-15

Covid-19 har inte bara förändrat hur och var vi arbetar, utan också villkoren för forskning om arbetsliv och hälsa. När miljoner människor över hela världen har jobbat på distans efterfrågas nya vetenskapliga studier – och vissa gamla ”sanningar” visar sig inte längre vara relevanta.

Lena Lid Falkman är forskare i ledarskap, organisation och kommunikation på Handelshögskolan i Stockholm samt har ett lektorat i arbetslivsvetenskap vid Karlstad universitet. Hon säger att det är naturligt att det finns ett stort behov av ny forskning om distansarbete.

–Vi har haft ett ”megalive” experiment på grund av pandemin och testat digitaliseringen så långt det går. Det har till exempel funnits en jättemyt om att folk inte skulle jobba om inte någon stod och kontrollerade, men nu vet vi att den stora majoriteten levererar. På det viset förändras också forskningen, säger hon.

Enligt Lena Lid Falkman behövs ny forskning inom flera områden, till exempel balansen mellan jobb och fritid samt hur arbetsplatserna kommer att fungera när vissa medarbetare är på plats och andra jobbar hemifrån.

–Nu är det hybridlösningar som gäller på arbetsplatserna, vilket väcker en hel rad nya frågeställningar. Det finns bland annat en kinesisk studie som visar att de som jobbar på distans inte blir befordrade i samma utsträckning som de som är på plats, säger Lena Lid Falkman.

En rolig omständighet i sammanhanget är hon själv redan år 2014 skrev boken Virtuella möten: Effektiv gränslös kommunikation. Men vid den tiden var intresset minimalt.

–2019 blev jag uppringd av Liber som undrade om jag ville köpa nio kartonger. Det har funnits ett motstånd mot det digitala, men nu har det kommit för att stanna. Det är effektivt och snabbt, och nu har vi vant oss. Jag upplever själv att folk lättare tackar ja till att delta i studier när jag bara ber om en timme av deras tid, säger Lena Lid Falkman.

Bryta barriärer

I spåren av ett kraftigt ökat distansarbete följer också nya kontorslösningar. Ett exempel är Samverket, som är Sveriges första gemensamma hubb för offentlig sektor med lokaler i Stockholm och Östersund.

Pilotprojektet finansieras av Vinnova och syftet är att bryta barriärer mellan myndigheter samt skapa förutsättningar för samverkan, innovation och nya samhällstjänster.

Myndigheter och andra offentliga organisationer får söka medlemskap för ett visst antal medarbetare som ska sitta i Samverket, som öppnade dörrarna i månadsskiftet november/december.

En av medlemmarna är Mittuniversitetet som både kommer att nyttja lokalen för att skapa nya samarbeten och för att hitta nya forskningsprojekt. Ett par forskare kommer också att studera själva Samverket. Michaela Tjernberg, institutionen för psykologi och socialt arbete, är en av dem.

Se på gammal forskning med nya ögon

–Pandemin har inneburit ett paradigmskifte och vi måste titta på gammal forskning med nya ögon. Tidigare låg fokus ofta på gränsdragningar mellan arbete och fritid samt på riskfaktorer för vår hälsa. Nu är det frågor som ”friskfaktorer” och hur vi bygger en hållbar hybridmodell som hamnat i centrum, säger hon.

Michaela Tjernberg har märkt en ”explosionsartad” ökning i efterfrågan på vetenskapliga studier om distansarbete, hybridmodeller och coworking-hubbar. Hon samarbetar bland annat med Region Jämtland Härjedalen, som vill erbjuda arbete vid lokala hubbar för sina medarbetare, och med ett fastighetsbolag som avser att testa nya kontorslösningar.

–Det skapas en hel rad nya frågeställningar när stora delar av arbetslivet försöker hitta fungerade arbetssätt och metoder. Vi kommer att få se en uppsjö av studier av varierande kvalitet. Det finns en risk för ”quick fixs” i form av enkla enkäter och därför behövs vetenskapligt granskade och verifierbara studier, säger Michaela Tjernberg.

Fler studier om distansarbete

Vid Göteborgs universitet pågår kartläggningen ”Distansarbete som hållbar arbetsmiljö” om de senaste 20 årens forskning i ämnet.  Aleksandre Asatiani, forskare vid institutionen för tillämpad informationsteknologi, leder det ettåriga forskningsprojektet och bekräftar bilden av en tydlig ökning av antalet studier om distansarbete under åren 2020 och 2021.

Han menar också att en annan omedelbar effekt av pandemin är att det inte längre går att säga att distansarbete inte fungerar.

–Det verkar inte minska produktiviteten, utan snarare tvärtom. De flesta människor tycks också vara nöjda med distansarbetet och många upplever att det är lättare att få en balans mellan privatliv och arbetsliv.

Det finns även några forskningsstudier som specifikt har tittat på distansarbete inom akademin. Aleksandre Asatiani konstaterar att forskare inte skiljer ut sig från andra ”kunskapsarbetare”.

– Många forskare hade redan innan pandemin erfarenhet av att jobba på distans. Hur bra det fungerar beror ofta på vilken typ av forskning du bedriver, till exempel gör förbättrade digitala verktyg det enkelt för dig som forskare att intervjua människor över hela världen. En konsekvens i framtiden kan bli att forskare bara ger sig ut på fältet och bedriver undersökningar om de har specifika skäl för att göra det, säger han.

Fler svar kommer i slutet av 2022 då kartläggningen beräknas vara färdig.

– Redan nu kan man säga att distansarbete är det nya normala och att det förändrar förutsättningarna för datainsamling och för hur forskarvärlden kommer att resa och mötas i framtiden, avslutar Aleksandre Asatiani.

Text: Carina Järvenhag

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter