Mats Alvesson är en av de forskare som medverkat i den populärvetenskapliga You tube-kanalen BOOA. Föreläsningarna spelas in hemma hos forskarna.

Hemma hos forskaren väcks tittarens nyfikenhet

2020-11-09

Hur kan man förändra synen på forskning och öka människors intresse för forskningsfrågor? Två försök att skapa nya bilder av forskarvärlden är den populärvetenskapliga You tube-kanalen BOOA och programmet Förklara din forskning på Axess TV.

Simon Folger. Foto: Björn Peterson

Det var när Simon Folger studerade idéhistoria vid Lunds universitet som han upptäckte att faktaresistensen brett ut sig, att forskarnas anseende sjönk och att många människor började tvivla på dem.

– Det finns väldigt mycket forskningskommunikation. Men jag saknade den mänskliga dimensionen och transparensen, säger Simon Folger.

Kan vara sig själv

Efter universitetsstudierna gick han en kulturprojektlinje på Skurups folkhögskola. Det var där han utvecklade innehållet till programmet som skulle bli den populärvetenskapliga You tube-kanalen BOOA.

Kanalen startade i våras, med ett nytt avsnitt varje månad. BOOA spelas in i vardagsrummet hemma hos olika forskare.

Simon Folger menar att det finns en distans mellan allmänheten och forskarna. Hemmiljön bidrar till att forskaren kan vara sig själv och visa fler sidor. Det skapar också en nyfikenhet hos tittaren.

– Då kommer forskarens energi och personlighet fram. När det finns värme och humor uppstår något som är mer intressant.

Föreläsning på 15 minuter

Varje avsnitt utgår från frågan: varför är du forskare och varför är du intresserade av det här ämnet? BOOA börjar med ett kort personporträtt och sedan håller forskaren en föreläsning på 15 minuter.

Inför inspelningen träffar Simon Folger forskarna vid ett par tillfällen. De går igenom manus så att det får rätt längd, och han förbereder dem för föreläsningen. Förutom Simon Folger medverkar två filmare och en grafisk formgivare.

– Det är väldigt viktigt att innehållet har en fin form.

Hur väljer du ut forskarna?

– Genom tips från Facebook. Jag ställde frågan: vem var din favoritforskare och varför? Vi fick 100 namn som vi har kvar på en lista. Nu mejlar folk in tips till oss och forskarna själva hör av sig. Hittills har vi valt forskare från Lund. Vi vill ha en bra spridning på ämnen och kön, svarar Simon Folger.

Väcker nyfikenhet

Mats Alvesson är professor vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet, och har nyligen medverkat i BOOA. Han anser att det är ett bra koncept som väcker nyfikenhet. Det är inte lätt att nå en bredare publik.

– Som forskare är det ganska krävande med en föreläsning på 15 minuter. Det fordrar en annan tydlighet jämfört med en längre föreläsning. Jag funderade lite innan jag bestämde mig för att medverka, och kollade med en kollega som medverkat och var väldigt positiv, säger Mats Alvesson.

Redan efter en säsong har BOOA 25 000 tittare. Enligt Simon Folger har responsen varit väldigt positiv från både tittarna och forskarna, som tycker det är spännande att testa ett nytt format.

BOOA finansieras genom bidrag från ett par stiftelser, men det handlar inte om så stora summor och Simon Folger menar att de måste hitta mer stabila samarbeten framöver.

Lyfta fram yngre forskare

Förklara din forskning på Axess TV är inne på sin tredje säsong och ingår i den fasta programtablån. Syftet är att skildra forskarens vardag och lyfta fram yngre forskare. Programledare är Catta Neuding och Katarina O´Nils Franke.

CattaNeuding. Foto: Niklas Kärreskog

Catta Neudin var tidigare teaterchef på Fjäderholmsteatern och konstnärlig ledare för Bouffonteatern medan Katarina O´Nils Franke har en fil kand i tysk språkvetenskap vid Uppsala universitet och är redaktionssekreterare på Axess sedan sex år.

Catta Neuding menar att det finns så mycket spännande forskning som aldrig når en bredare allmänhet och ser en möjlighet att göra en insats. Hon och Katarina O´Nils Franke väljer gemensamt ut de forskare som ska medverka och gör ett schema för en säsong i taget och sex program.

– Att boka in forskare långt i förväg är inget problem. Vi söker brett bland nydisputerade på olika lärosäten och i olika delar av landet. När vi bestämt oss för någon att intervjua läser vi allt. Vår utgångspunkt är att det ska handla om frågor som väcker vårt intresse, säger Catta Neuding.

Lära sig förstå hantverket

Att tittarna ska lära sig förstå metoden och hantverket kring forskningen  – hur forskare letar material, kombinerar olika svar och hittar samband ser hon som de viktigaste uppgifterna.

Idén till serien dök upp på ett redaktionsmöte på Axess, där båda två arbetar. Efter den första pilotsäsongen fick de ett oväntat starkt gensvar och därefter ”har det fortsatt av bara farten”.

Catta Neuding säger att de utgår från ett genuint intresse för forskaren och ämnet. Inspelningen görs i Axess TV:s lokaler, där forskaren och programledarna samlas kring ett kafébord.

– Vi försöker att göra det till ett levande samtal. För oss är det viktigt att forskarna kan lägga ut texten och få prata till punkt.

Hittills har forskare från en rad olika områden medverkat i programmet. Samtalen har bland annat handlat om datorsimulerad musik, digital diplomati, historien berättad i kartor, hur en mästerdetektiv skapas, ledarskap, psykets utformning, svensk reklamhistoria och släktträdets rötter.

Program inom kultur och vetenskap

Axess TV sänder program inom kultur, samhälle och vetenskap. Hur många tittare som brukar se programmet Förklara din forskning har de inte några uppgifter om. Enligt Catta Neuding är det mycket svårt för små kanaler som Axess, att få precisa tittasiffor för enskilda program.

Vilka är tittarna?

– Allmänbildade och intresserade i alla åldrar. Programmet har fått en större spridning än vad vi räknat med. Vi får väldigt många mejl och positiva tillrop. Man kan också gå in och lyssna på programmet som podd.

För att forskare ska kunna nå ut till en bredare publik, tror Catta Neuding, att de – på samma sätt som andra yrkesgrupper – behöver lära sig att kommunicera med andra än varandra. Lära sig förklara vad de gör för olika målgrupper.

– Alla förstår inte det akademiska språket, då måste man hitta ett annat tilltal.

13
Text: Ulla-Karin Höynä
Foto: Olof Bendz, BOOA

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter