I konsthallen Accelerator visas just nu utställningen Ympa orden, piska min tunga. Konstnären Johanna Gustafsson Fürsts 21 träskulpturer är ympade till olika former.

Ett växthus för nya möten och idéer

2020-06-15

Nya konsthallen Accelerator på Stockholms universitet vill vara en mötesplats både för konst och vetenskap, akademi och allmänhet.
– I första hand är vi en konsthall, men vi vill också bidra till nya forskningsfrågor och tvärvetenskapliga samarbeten, säger Richard Julin som är konstnärlig ledare.

Richard Julin

Både namnet Accelerator och platsen i det tidigare Manne Siegbahn-­laboratoriet för experimentell fysik är valda med omsorg. En accelerator är bland annat ett ämne som påskyndar kemiska processer, och den nya konsthallen vill både driva fram nya möten och nya idéer.

– Konstnärer och forskare har mycket gemensamt, bland annat nyfikenheten och viljan att ta sig an nya frågor. De undersöker också sin samtid genom experiment av olika slag. En ökad dialog mellan konst och vetenskap leder till många spännande tankar, säger Richard Julin, som tidigare var biträdande museichef på Magasin III.

Intensivt utbyte mellan konst och vetenskap

Mötet mellan konst och vetenskap är ingenting nytt, men har intensifierats under det senaste decenniet. Kanske beroende på att konsten alltmer intresserar sig för samtidens stora utmaningar som klimatkrisen. Samtidigt blir forskning allt mer transparent och involverad i samtidsdebatten.

Världens största partikelfysiklaboratorium, Cern i Genéve, bjuder kontinuerligt in konstnärer för att följa experimenten i sin partikelaccelerator. I Sverige har Luleå tekniska universitet ett eget forsknings- och innovationsområde för konst och vetenskap. Ett annat exempel är Aha-festivalen vid Chalmers tekniska högskola som blandar poesiuppläsningar med forskningsföreläsningar.

– Det här är ingenting nytt, snarare tvärtom. Tänk på upplysningstiden, då gjordes ingen åtskillnad mellan konst och vetenskap. Jag gjorde ett testprojekt här på Accelerator med inspiration av Étienne-Gaspard Robert, som samtidigt var vetenskapsman, ballongflygare och trollkarl, berättar Richard Julin.

Samarbetat med ett 60-tal forskare

Accelerator invigdes officiellt våren 2019 med utställningen This progress av den Berlinbaserade konstnären Tino Sehgal. Här involverades bland annat forskare vid Stockholms universitet som ledsagade och diskuterade olika frågor med besökarna.

Richard Julin uppskattar att man redan har samarbetat i olika former med ett 60-tal forskare vid Stockholms universitet.

– Flera av konstnärerna och forskarna har uttryckt att mötena gett dem nya perspektiv. Tankar som också allmänheten får ta del av, bland annat genom våra samtalsserier, men tvärvetenskap måste få ta tid och växa organiskt.

Fram till coronapandemin hade Accelerator haft cirka 15 000 besökare. Ett gott resultat, enligt Richard Julin.

– Vi märker att besökare hittar hit. På så vis blir konsthallen ett sätt för universitetet att samverka med samhället och tala om forskning med en bredare allmänhet.

Succé för digitala visningar

Nu är museet stängt för alla fysiska besök, men man ställde snabbt om till digitala visningar och samtal.

– Våra digitala visningar har varit en succé! Vi har haft besökare från hela världen och av människor som har svårt att ta sig någonstans, till exempel på grund av funktionsvariationer. Vi kommer att fortsätta med visningar på distans även efter coronakrisen, säger Richard Julin.

Jag följer med på en digital visning av den aktuella utställningen Ympa orden, piska min tunga av Johanna Gustafsson Fürst. Kameran fångar hennes 21 träskulpturer, ympade till olika former, och som utgör verket Biblioteket. På distans går det dock inte att slå sig ner på någon av träbänkarna och bläddra i boken Stridsskriften, som också ingår i utställningen.

Johanna Gustafsson Fürst

Johanna Gustafsson Fürst berättar att inspirationen kommer från byn Laino i Norrbotten, nära finska gränsen. Där mötte hon personer som drabbats av det språkvåld som ingick i försvensknings­processen av Tornedalen.

– Jag blev intresserad av ympning som en metafor för språkförlust och för hur språk blir till och delas. Biblioteket är en plats för samlad kunskap, men också en plats som normerar, till exempel om man plockar bort alla böcker på finska, säger hon.

Samtalsserie om språk och makt

I anknytning till utställningen har Accelerator direktsänt en samtalsserie om språk och makt på Facebook. I en av diskussionerna deltog Charlotta Seiler Brylla, professor i tyska vid institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska. Hon har bland annat forskat om totalitärt språk i Nazi-Tyskland och i DDR.

– Jag har följt verksamheten på Accelerator med stort intresse från början. Vi har ett tvärvetenskapligt forskningsområde från nio institutioner inom den humanistiska fakulteten som jobbar med språk och makt.

När Charlotta Seiler Brylla mötte konstnären Johanna Gustafsson Fürst klickade det direkt.

– Johanna är väldigt intresserad av språkforskning och den politiska dimensionen av hur vi väljer våra ord.

Som att se sin egen forskning

Charlotta Seiler Brylla säger att utställningen Ympa orden, piska min tunga var som att se sin egen forskning i visuell form.

– Hon gestaltar frågorna som vi pratar om. Utställningen är väldigt våldsam och hennes träskulpturer är utsatta för olika ingripanden. Ympning är ett ingrepp i naturen. Även språket är utsatt för angrepp och särskilt totalitära stater använder språket som ett styrningsinstrument.

Charlotta Seiler Brylla ser många beröringspunkter mellan konst och vetenskap.

– Det är nyttigt för oss forskare att se hur konstnärer arbetar. Jag blev väldigt inspirerad av Johanna. Hur hon hela tiden använder nya material och metoder. Konstnärer är modiga! Vi forskare använder alltför ofta beprövade metoder istället för att våga testa nytt, säger hon.

14
Text: Carina Järvenhag
Foto: Christian Saltas

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter