Från personlig beskrivning till faktaspäckat forskarspråk

2019-11-04

Vetenskapliga texter har förändrats mycket genom seklerna. Från 1700-talsläkares personliga och rättframma beskrivning av enskilda sjukdomsfall – till nutida forskargruppers enhetliga sammanställning av teori och metod. Det visar språkforskaren Britt-Louise Gunnarsson som har studerat texter från tre sekler.

1739 kom den första tidskriften med vetenskapliga texter på svenska. Det var Kungliga Vetenskapsakademiens Handlingar som startades det året och gavs ut varje kvartal.

Akademien grundades tidigare samma år med syfte att stärka vetenskapernas inflytande i samhället och göra forskning tillgänglig för fler. Bland annat genom att publicera på svenska och inte som tidigare på latin.

Vetenskapsmän med tydliga värderingar

Medicinska vetenskapliga artiklar från 1700-talet bestod vanligtvis av ingående och rättframma beskrivningar av sjukdomsfall.

– Läkaren var ofta väldigt personlig, det stod ”jag” och patienten kunde nämnas med namn. Han beskrev hur han behandlat patienter och hur det hade gått, berättar Britt-Louise Gunnarsson som är professor emerita vid institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet.

Hon har studerat ett stort antal vetenskapliga texter ur ett språksociologiskt perspektiv och hur de förändrats från den tiden och fram till idag. Hon har fokuserat på tre perioder: mitten av 1700-talet, slutet av 1800-talet och 1975-85, och främst på texter inom medicin, men även nationalekonomi och teknik.

Medicinska fallbeskrivningar från 1700-talet var skrivna av få, isolerade vetenskapsmän – inga forskargrupper – och man uttryckte sig bestämt och med tydliga värderingar. Texterna hade inga rubriker eller referenser. Ofta fanns beskrivningar av samhälleliga förhållanden, då läkarna framför allt verkade inom samhället.

De personliga beskrivningarna försvann

Drygt hundra år senare, i slutet av 1800-talet, har de personliga beskrivningarna och individuella fallen försvunnit och man talade om grupper av fall eller typfall. Kretsen av forskare var större, och nu är det tydligt att forskarna verkade såväl inom samhället som inom akademiska grupperingar.

Vid den här tiden startades nya facktidskrifter inom flera fält, som Ekonomisk tidskrift inom nationalekonomi, grundad 1899. Den omvandlades 1964 till The Swedish Journal of Economics och senare till The Scandinavian Journal of Economics – ett tecken på hur språket under 1900-talet allt mer övergått till engelska.

Inom medicinen grundades Läkartidningen 1904 och i den publicerade forskarna artiklar om sina rön.

– Idag har Läkartidningen en helt annan funktion. Nu publiceras vetenskapliga originalartiklar på engelska i internationella tidskrifter, varför tidningen har ett populärare syfte och även inriktas på en intresserad allmänhet.

Specialiserad grupp av forskare

Britt-Louise Gunnarssons forskning visar att i vetenskapliga texter från 1975-1985 har det personliga och privata definitivt försvunnit, liksom kopplingen till samhälleliga förhållanden. Författarna placerar in allt i ett teoretiskt sammanhang, beskriver teorier och metoder på ett generellt sätt och refererar till andra forskare. Det är en specialiserad grupp av forskare som uttrycker sig.

– De är försiktiga med värderingar, garderar sig och väver in sina värderingar. Inga ”jag” förekommer, endast ”vi”.

Antalet termer har ökat och texterna innehåller mer av faktauppräkning och mindre av sammanbindande språkliga grepp. Texterna har successivt blivit mer enhetliga i den form vi känner idag, med inledning, metod, material, diskussion och konklusion.

Britt-Louise Gunnarsson har även studerat icke verbala inslag som formler, tabeller, figurer och bilder. De förekom först inom teknikämnet, men dök så småningom upp även inom medicin och nationalekonomi, och de här inslagen har ständigt ökat. En nackdel med det, menar Britt-Louise Gunnarsson, är att det fjärmar forskningen från den vanlige läsaren och gör vetenskapen mer intern.

Engelska som gäller idag

Om det 1739 var nydanande att skriva på svenska är det idag ofta engelska som gäller när forskning ska presenteras. Även inom undervisning och vid textskrivande har engelska fått en framträdande roll.

Britt-Louise Gunnarsson rekommenderade redan i slutet av 1990-talet en bred satsning på svenska som vetenskapligt språk.

­   – Mitt förslag var att publikationer på svenska bör ges ett större meritvärde och att man underlättar för forskare att få ut sina verk på såväl svenska som engelska. Säkerligen borde man också införa språkgranskning av texter som skrivs på engelska.

Läs också i Curie: ”Doktorander behöver mer stöd i att skriva på engelska”

21
Text: Helena Östlund

1 kommentar

Tack för din kommentar. Den kan komma att modereras innan den publiceras.

  • Erik Gylfe

    Texten hänvisar till att den första tidskriften med vetenskapliga texter på svenska skulle vara Kungliga Vetenskapsakademiens handlingar med start 1739. Det är inte helt korrekt då Sveriges första vetenskapliga samfund, Collegium curiosorum, under åren 1716-1718 utgav Daedalus Hyperboreus med svenskspråkiga artiklar av framför allt Emanuel Swedenborg och Cristopher Polhem. Collegium curiosorum grundades 1710 och var ett förstadium till Kungliga Vetenskaps-Societeten i Uppsala, som är Sveriges äldsta kungliga akademi. Nationalencyklopedin framhåller Daedalus Hyperboreus som den första svenska vetenskapliga tidskriften.

    2019.11.07

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter