Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor

NYHET

Flest män i toppen på akademin

Män dominerar fortfarande i den akademiska toppen, det visar en rapport från stiftelsen Allbright. I synnerhet vid de tekniska lärosätena är kvinnor kraftigt underrepresenterade. På Chalmers är över 80 procent av professorerna män. Nu satsar lärosätet 300 miljoner kronor under tio år på att öka andelen kvinnor och på sikt förändra kulturen.

Rapporten Vetenskapsmannen inte kvinna rankar 17 svenska lärosäten utifrån hur stor andel av deras professorer som är kvinnor. Inte ett enda av lärosätena når upp till en jämställd nivå (minst 40 procent av vardera könet).

− Siffrorna är anmärkningsvärda. Även om kvinnor numera är i majoritet på flera universitet är det främst män som tar sig hela vägen upp, säger Amanda Lundeteg, vd på Allbright.

Hos lärosätena som ingår i kartläggningen utgör kvinnor sammantaget 60 procent av studenterna, 47 procent av doktoranderna, 46 procent av lektorerna − men bara 28 procent av professorerna.

Vid sidan av statistiken har Allbright intervjuat studenter, forskare och administratörer från flera olika universitet. Den sammantagna bilden av akademin är en plats där män får fördelar och kvinnor motas bort.

Rapporten beskriver hur kvinnliga forskare baktalas, ratas i orättvisa rekryteringsprocesser och exkluderas i miljöer där män håller varandra om ryggen. Den ger till och med exempel på fall där kvinnor har fått sin forskning saboterad, till exempel genom att försöksdjur har avlivats.

− Vi har fått ta del av fruktansvärda vittnesmål under arbetet med den här rapporten. Kvinnor inom akademin möter både ett omedvetet och ett aktivt motstånd, säger Amanda Lundeteg.

Chalmers ligger i botten

Längst ner i Allbrights rankning hamnar de tekniska universiteten med Chalmers tekniska högskola i botten. Där är bara 14 procent av professorerna kvinnor, 17 procent om man räknar bort dem som är 67 år eller äldre.

− Det är ingen överraskning att vi hamnar i botten. Vi vet att vi är sämst i Sverige, säger Pernilla Wittung-Stafshede, professor i kemisk biologi vid Chalmers.

Hon känner till flera fall där kvinnor har valt att lämna Chalmers eftersom de inte trivs i miljön.

− Vi har ingen statistik över hur vanligt det är att kvinnor lämnar men vi ska börja räkna på det och mycket annat nu. Vi behöver jobba med vår kultur så att vi får en miljö som alla trivs och mår bra i. Då blir också forskningen mer framgångsrik.

Allbright varnar i sin rapport för att rekryteringsprocesserna inom akademin riskerar att premiera män eftersom man ofta utgår från luddiga kriterier som ”ledaregenskaper” eller ”potential”, begrepp som traditionellt förknippas med män.

− Med tydligare fokus på faktiska meriter blir rekryteringen mer rättvis.

Tioårig satsning på ökad jämställdhet

Pernilla Wittung-Stafshede leder ett omfattande jämställdhetsarbete där lärosätet satsar 300 miljoner kronor under en 10-årsperiod. Satsningen Gender Initiative for Excellence (Genie) inleddes i år och ett av målen är att 40 procent av professorerna ska vara kvinnor år 2028.

− Det är ett högt satt mål och det kommer vara svårt att nå dit. För att lyckas måste vi både rekrytera fler kvinnor och behålla dem vi har.

Chalmers har infört nya regler som bland annat innebär att man i samband med en rekrytering alltid måste kalla kandidater av olika kön till intervju. Lärosätet satsar nu också målmedvetet på att rekrytera kvinnliga toppforskare från hela världen.

Universitetet kommer även att utlysa interna anslag för projekt med jämställdhetsfokus och planerar för ett internationellt gästforskarprogram. Inom ramen för satsningen ska man också regelbundet anordna seminarier och föreläsningar för att öka kunskapen kring jämställdhetsfrågor på campus.

Målet med Genie är både att direkt öka andelen kvinnor vid lärosätet och att på sikt förändra kulturen. Varje institution ska få stöd i att ta fram skräddarsydda åtgärder för att undanröja hinder som hämmar kvinnors karriärer.

Kvinnliga toppforskare viktiga förebilder

Vid Chalmers, liksom vid de övriga tekniska lärosätena, är kvinnor inte bara i minoritet bland professorerna. Det finns färre kvinnor än män bland forskare på alla nivåer liksom bland studenterna. Av lektorerna är 26 procent kvinnor, jämfört med 33 procent av doktoranderna och 34 procent av studenterna.

Mot den bakgrunden kan man fråga sig om Chalmers mål att ha 40 procent kvinnliga professorer inte är att börja i fel ände.

− Könsfördelningen ser väldigt olika ut på olika program. Inom fysik och elektroteknik är det fortfarande mest män, men i kemi har det varit 50/50 bland studenterna ända sedan jag började studera. Så det är inte så att problemet bara kommer underifrån, säger Pernilla Wittung-Stafshede.

Att rekrytera fler kvinnliga toppforskare blir ett sätt för Chalmers att visa att det går att göra akademisk karriär inom teknikområdet som kvinna, menar hon.

− Vi måste få hit förebilder, annars kommer vi aldrig lyckas locka unga kvinnor till våra program.

Göteborgs universitet toppar lista

Allbrights rankning omfattar alla lärosäten med universitetsstatus samt Handelshögskolan i Stockholm. Högst upp ligger Göteborgs universitet, med 33 procent kvinnliga professorer.

− Det känns så klart bra att toppa listan, men vi är inte nöjda med vår situation utan ser att vi behöver jobba vidare, säger prorektor Mattias Goksör, som är ansvarig för arbetsmiljö- och likabehandlingsfrågor vid Göteborgs universitet.

Han kan inte ge något enkelt svar på varför just de ligger bäst till i rankningen.

− Vi har jobbat med jämställdhetsfrågor länge och har det som ett prioriterat område. I slutändan handlar det om att stärka universitetets konkurrenskraft och forskningens kvalitet. Om individer slås ut på grund av kön istället för kompetens, då får vi inte den bästa forskningen.

Glastak även här

Även om Göteborgs universitet toppar Allbrights lista antyder lärosätets jämställdhetsstatistik att det finns ett glastak även här. Bara var tredje professor är kvinna trots att kvinnor numer är i majoritet på lägre nivåer inom lärosätet: bland lektorerna är 55 procent kvinnor, bland doktoranderna 58 procent och bland studenterna 66 procent.

För att alla oavsett kön ska få samma möjligheter att göra karriär inom akademin krävs tålmodigt, systematiskt jämställdhetsarbete med fokus på långsiktiga resultat, menar Mattias Goksör.

− Alla i ledningsposition måste inse och kommunicera att det här är viktiga frågor. Sedan måste vi aktivt stötta prefekterna i deras arbete på institutionsnivå för att kunna undanröja hinder och ojämställda villkor för våra medarbetare och studenter. Det är på institutionsnivå verksamheten bedrivs och förändringarna sker, säger han.

Han ser det som ett uttryck för ojämställdheten inom akademin att andelen kvinnliga professorer är lägre än andelen män. Samtidigt är det viktigt att inte stirra sig blind på statistiken, menar han.

− Vi måste gå djupare än så annars missar vi jämställdhetsarbetets kärna. Det är inte säkert att det är jämställt även om fördelningen är 50/50. Det kan ändå vara så att kvinnor och män har olika villkor och möts av olika hinder i sina karriärer, säger Mattias Goksör.

Rapport från Allbright: Vetenskapsmannen inte kvinna Länk till annan webbplats.
Stiftelsen Allbright Länk till annan webbplats.
Gender Initiative for Excellence är ett jämställdhetsarbete vid Chalmers Länk till annan webbplats.

Relaterat innehåll

Krönika 6 mars 2024

Det är hög tid att fler lärosäten lever som de lär och lyfter dem som bryter gamla beteenden och mönster. Att stå upp för jämlikhet och mångfald är också ett sätt att inte bara loc...

Krönika 16 oktober 2023

AI kan vara ett hinder i jämställdhetsarbetet. Men AI-lösningar kan också bidra till ökad jämställdhet och jämlikhet i vårt samhälle, skriver Annie Lindmark.

Krönika 4 oktober 2023

Först 1873 fick kvinnor tillträde till de svenska lärosätena. De kvinnliga pionjärerna påminner oss om villkoren som dagens studenter behöver för att vilja bli kritiskt tänkande oc...