Sedan början av 1990-talet har antalet anställda vid akademiska institutioner minskat dramatiskt i Ukraina. Från fler än 310 000 anställda till färre än 64 000 år 2015. Bilden visar Kievs universitetet.

Unga forskare lämnar Ukraina

2019-04-10

Efter revolutionen 2014 fanns stora förhoppningar bland ukrainska forskare på att nyorienteringen mot Europa skulle leda till bättre villkor. Fem år senare finns en besvikelse över att förändringarna går långsamt. Mer än hälften av de unga forskarna hoppas kunna jobba utomlands och för 90 procent är den låga lönen det främsta skälet till att lämna landet

Den som besöker Kiev slås av hur vacker staden är. Här finns modernistisk och sovjetisk arkitektur, gamla kloster och stora grönområden.

Just nu är stadskärnan också full av valaffischer. 2019 har kallats supervalår i Ukraina. Den 21 april hålls andra omgången av presidentvalet och den 27 oktober är det parlamentsval. I år är det också fem år sedan revolutionen 2014, ”Euromajdan”, som ledde till en ny inriktning av landets politik.

– Ukraina var även tidigare orienterat mot Europa, men vi hade också nära band till Ryssland. Efter Euromajdan började vi tydligt integreras i europeiska strukturer. En stor del av den integrationen handlar om utbildnings- och forskningssystemet, säger Sergiy Kurbatov som är senior forskare på Nationella akademin för pedagogisk vetenskap i Kiev, och associerad forskare vid Institutet för Rysslands- och Eurasienstudier i Uppsala.

Sergiy Kurbatov berättar att bland forskare i Ukraina fanns stora förhoppningar på snabba förändringar efter Euromajdan 2014. Att det inte gått så fort som många önskat är en förklaring till den besvikelse som nu finns, menar han.

Några konkreta resultat

Några konkreta resultat kan man dock visa upp. Sergiy Kurbatov nämner särskilt två förändringar. Den ena är att utbildning och forskning internationaliserats och integrerats i Europa. Landets forskare har tillgång till litteratur och databaser från Europa och USA. Akademisk mobilitet och samarbete uppmuntras.

Den andra är att man stiftat nya lagar som reglerar högre utbildning och forskning. Här ingår ett nytt, mer europeiskt, system för finansiering av forskning. Systemet är tänk att vara mindre politiserat och ska uppmuntra till konkurrens.

Tidigare var det till största delen statliga myndigheter och organisationer kopplade till regeringen som delade ut forskningspengar. Medlen gick direkt till akademiska institutioner och universitet.

– Nu söker man istället anslag till forskningsprojekt och det är Nationella forskningsstiftelsen som ansvarar för distributionen av pengar. Det är en självständig organisation och de olika forskningsprojekten konkurrerar med varandra, säger Sergiy Kurbatov.

Hur väl det nya systemet fungerar är för tidigt att säga eftersom det precis startat, berättar han.

Återvände efter karriär i USA

Natalija Sjulga

Natalija Sjulga är molekylärbiolog. Efter en karriär som forskare i USA, återvände hon till Ukraina 2005 för att vara med och reformera forsknings- och utbildningssystemet under den dåvarande presidenten Viktor Jusjtjenko.

Arbetet gick långsamt så hon skapade Ukrainian Science Club, en organisation av ukrainska forskare, verksamma över hela världen, som vill förändra villkoren för forskning i Ukraina.

Hon ser positivt på de nya lagarna, vilka hon har varit med och tagit fram. Men hon är besviken på delar av implementeringen. Natalija Sjulga är också kritisk till vad hon kallar en ”sovjetisk mentalitet” som hon anser finns i Ukraina .

– Många institutioner vill inte förändras. De är inte intresserade av att få de bästa forskarna att börja jobba där. Istället vill de fortsätta som tidigare. Det är en mentalitet som vi ärvt, säger hon.

Svårt behålla unga forskare

Både Natalija Sjulga och Sergiy Kurbatov tar upp svårigheterna för Ukraina att behålla unga forskare.

– Att så många unga lämnar landet är ett enormt problem. Förra året höjdes det ekonomiska stödet till doktorander vid Vetenskapsakademin, Ukrainas främsta akademiska institution, till 4 424 hryvnia per månad (omkring 1 500 kronor). Det är under existensminimum.

I en opinionsundersökning bland unga forskare som gjordes 2017 sa mer än hälften (51,2 procent) att de hoppades på att kunna jobba utomlands, tillfälligt eller för alltid. För 90 procent var den låga lönen det främsta skälet till att lämna landet, säger Sergiy Kurbanov.

Brist på utrustning för att bedriva avancerad forskning är också en orsak, enligt Natalija Sjulga. Ytterligare ett skäl till att yngre lämnar Ukraina, menar hon, är att den äldre generationen inte släpper fram den yngre. Ett exempel som ofta nämns är att Ukrainska vetenskapsakademins ordförande Borys Paton fyllde 100 år förra året och att han suttit på sin post sedan 1962.

Färre personer i akademin

Sergiy Kurbatov berättar att Ukrainas utbildnings- och forskningssystem har genomgått en stor förändring sedan Sovjetunionens fall. I början av 1990-talet fanns fler än 1 340 akademiska institutioner med drygt 313 000 anställda. 2015 hade antalet akademiska institutioner minskat till knappt 980 där färre än 64 000 personer arbetade.

Efter Euromajdan annekterade Ryssland Krimhalvön och Kreml stöder separatisterna i det krig som pågår i östra Ukraina. Det har lett till att Ukraina avbrutit forskningssamarbete med Ryssland.

Annekteringen och kriget har lett till att 18 universitet och 11 vetenskapliga institutioner tvingats lämna Krim och krigszonen i östra Ukraina. De har sedan dess byggt upp ny verksamhet i centrala och västra Ukraina.

– De två första åren var de svåraste. Nu är läget mer stabilt men det är brist på utrustning, som datorer och laboratorier, säger Aleksandr Kulga, chef för Koordinationscentret för fördrivna universitet.

Hoppas på högre status för forskare

Varken forskning eller utbildning är någon stor fråga i presidentvalskampanjerna, berättar Natalija Sjulga.

–  Tyvärr är det så att de som sysslar med politik här beter sig som affärsmän. De vill tjäna pengar. Det är väldigt dåligt, men det är den kultur som utvecklats under de två senaste årtiondena.

När det kommer till framtiden hoppas Sergiy Kurbatov att statusen för forskare ska höjas i Ukraina.

–  Jag tror också att vi måste identifiera ett antal bra universitet och akademiska institutioner och skapa särskilda program för att stödja dem. Något i stil med de moderniseringsprogram för universitet som man har i Kina.

Text: David Isaksson
Foto: David Isaksson