Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Tre kvinnor sitter på marken intill ett träd.

Det behövs forskning om hur digitaliseringen förändrar förutsättningarna i utvecklingsländer. Hur smarta telefoner och sociala medier påverkar krigföringen, men också hur de gör att människor kan bo kvar i sina byar och starta företag.

NYHET

Utvecklingsforskning för en bättre framtid

Det finns ett stort behov av mer forskning om vad som ger utveckling i låginkomstländer. Farmakologen Eleni Aklillu och fredsforskaren Stein Tönnesson ägnar sig åt utvecklingsforskning och rekommenderar fler att göra det. Särskilt angeläget är tvärvetenskaplig forskning inom hälsa och IT.

Utvecklingsforskning definieras som all forskning som kan främja utveckling i låginkomstländer och lägre medelinkomstländer. Både forskning om vad som får utveckling att komma igång, och forskning om vad som förhindrar utveckling.

− Utvecklingsforskning är inte en egen disciplin, utan ett stort fält där forskare inom många discipliner kan och bör samverka, säger fredsforskaren Stein Tönnesson som är seniorforskare vid Institut för fredsforskning i Oslo, och ledamot i Vetenskapsrådets kommitté för utvecklingsforskning.

Han lyfter fram två områden som särskilt angelägna att forska på. Det ena är global hälsa.

− I fattiga länder vet människor inte vad som ger god hälsa, de kan köpa läkemedel fritt och läkarna rekommenderar mer läkemedel än vad som behövs. Ofta domineras det ansvariga ministeriet av läkemedelsfirmor som vill sälja så mycket som möjligt. Det behövs betydligt mer tvärvetenskaplig forskning inom områdena hälsoadministration, hälsoekonomi och hälsopedagogik, säger Stein Tönnesson.

Digital revolution ger ny terräng

Det andra angelägna forskningsområdet handlar om informations- och kommunikationsteknikens snabba intåg i utvecklingsländer.

− Det har skett en digital revolution och potentialen till utveckling är enorm. Vi kan till exempel få se tillväxt utan urbanisering framöver, när människor kan bo kvar i sina byar och starta företag. Det finns ett gigantiskt behov av forskning om hur smarta telefoner och sociala medier förändrar förutsättningarna. Framför allt behövs tvärvetenskapliga forskargrupper med samhällsforskare, humanister och teknologer som förstår kommunikationsteknologi, säger Stein Tönnesson.

Själv forskar han på väpnade konflikter i utvecklingsländer och leder just nu tre forskningsprojekt i Myanmar. Ett av dem handlar om hur smarta telefoner förändrar krigföringen.

− I Myanmar finns en unionsarmé och ett 20-tal väpnade grupper som håller landet kvar i fattigdom och nu har alla smarta telefoner. Soldaterna kan själva hämta information, kontakta fienden och opponera sig mot sina befälhavare. De kan också göra fruktansvärda saker som att sända live när de skjuter människor, säger Stein Tönnesson.

Genetiska skillnader kräver forskning

Inom forskningsområdet global hälsa är forskaren Eleni Aklillu väl insatt. Hon är docent i farmakologi vid Karolinska institutet i Stockholm, ledamot i Vetenskapsrådets kommitté för utvecklingsforskning och medlem i det vetenskapliga rådet för EDCTP − The European & Developing Countries Clinical Trials Partnership.

− Att stärka forskningen om globala hälsoproblem kan bland annat bidra till att minska barn- och mödradödligheten i utvecklingsländer, säger Eleni Aklillu.

Hon är själv uppvuxen i Etiopien, har arbetat på ett universitetssjukhus i Addis Abeba, och har alltså egen erfarenhet av Afrikas särskilda utmaningar. Ett av problemen är att läkemedel främst utvecklas och testas i västvärlden.

− Svarta afrikaner reagerar annorlunda än vita på en del läkemedel av genetiska skäl, och den genetiska variationen inom gruppen svarta afrikaner är väldigt stor, mycket större än inom grupperna vita respektive asiater. Andra problem är att afrikaner ofta är väldigt sjuka, och ofta medicinerar mot flera sjukdomar samtidigt, till exempel malaria, HIV och TBC, säger Eleni Aklillu.

Driver projekt i Östafrika

Eleni Aklillu leder för närvarande fem forskningsprojekt i Östafrika. Ett av dem syftar till att skapa fungerande institutioner som kan övervaka läkemedelssäkerhet och följa upp sådant som massvaccinationer och massmedicinering mot tropiska sjukdomar.

Ett annat projekt handlar om dosering av HIV-medicin för barn. De barn som deltar i studien bor i Etiopien och Uganda och Eleni Aklillus driver projektet i samarbete med den lokala forskaren Jackson Mukonzo. Han är universitetslektor vid Department of Pharmacology and Therapeutics vid Makerere University i Uganda, och har tidigare varit doktorand hos Eleni Aklillu vid Karolinska institutet.

− Vi misstänker att de doser av medicinen Efavirenz som idag ges till HIV-positiva barn är för låga, eftersom vi ser otillräckliga effekter. Vårt mål är att komma fram till vad som är optimal dosering för barn i olika åldrar och viktklasser, säger Jackson Mukonzo.

Han ansvarar för bland annat datainsamling och kvalitetskontroll på plats och ser stora fördelar med att samarbeta med forskare i Sverige.

− Svenska forskare kvalitetskontrollerar de tester vi gör i Uganda. De gör också vissa tester som vi inte har kapacitet att göra i Uganda, säger Jackson Mukonzo.

Lokala forskare och ungdomar berikar

Det svensk-ugandiska projektet finansieras av Vetenskapsrådet, som också har en bidragsform för att starta internationella samarbeten inom utvecklingsforskning.

− Bidraget heter Swedish Research Links. Det kan man söka för att finansiera kostnaden för att bilda en projektgrupp med forskare från andra länder. När gruppen är bildad kan man sedan söka projektbidrag för utvecklingsforskning från Vetenskapsrådet, säger Stein Tönnesson.

Det sistnämnda bidraget ges även för projekt som drivs enbart i Sverige, men Stein Tönnesson rekommenderar samarbeten med lokala forskare.

− De ger en naturlig väg in i samhället och det är berikande att lära av dem. Det är också önskvärt att kunna sprida kunskap och forskningsmetoder där det verkligen behövs. Forskare i utvecklingsländer är väldigt angelägna om att skapa utveckling, och också angelägna om att det ska vara en utveckling som är hållbar, säger han.

När Stein Tönnesson besöker utvecklingsländer blir han ofta tillfrågad att hålla föreläsningar för studenter och det gör han gärna. Han möter också unga begåvningar på andra, mer oväntade, ställen.

− I väntrummet hos tandläkaren i Myanmar träffade jag en 15-åring som talade fem språk och hennes mål var att resa till Europa och studera hållbar utveckling. Hon tillhörde visserligen eliten, men överallt träffar man nyfikna och vetgiriga barn och ungdomar. Befolkningen i fattiga länder är ung och det är en enorm glädje att få träffa så många unga som ser fram emot en bättre framtid, säger Stein Tönnesson.

Relaterat innehåll

Nyhet 11 mars 2024

Natalie von der Lehr

Hur handleder man doktorander och hur påverkar deras studieplan det fria kunskapssökandet? Curie har pratat med några forskare som fördjupat sig i handledarrollen och de utmaningar...

Debatt 26 februari 2024

Johan Elf, Uppsala universitet

När det administrativa stödet centraliseras får forskare och universitetslärare mindre tid till forskning och utbildning. Universitetsverksamhet som inte utgår från kärnverksamhete...

Nyhet 20 februari 2024

David Isaksson

Rädsla för att försätta ryska forskare i fara, en återkomst för kremlologin och ett ökat intresse för andra länder som ingick i det forna Sovjetunionen. Så har forskningen om Ryssl...