Vad var kunskapen innan den blev nyttig?

2021-05-05

Krönika av Mikael Härlin vid Linnéuniversitetet om vad vi menar med nyttiggörande när vi pratar om forskning.

Har du också en lista på ord som hamnat fel i tillvaron, ord som gnager och stör? Såklart du har. Överst på min lista just nu ligger nyttiggörande. Idag är det aktuellare än någonsin att statsmakter och universitetsledningar vill att du som forskare ska nyttiggöra din forskning. Lite som om det skulle förväntas av bonden att inte bara producera fantastiska grödor utan även leverera Michelinska maträtter. Så vad i hela världen menas med nyttiggörande och varför har ordet hamnat högst på min lista över problematiskt använda ord?

Lite som om det skulle förväntas av bonden att inte bara producera fantastiska grödor utan även leverera Michelinska maträtter.

När blev något nyttigt och vad var det innan? Det är här jag inte riktigt hänger med. Pengar och ekonomisk tillväxt är nog en stor del av förklaringen. Förstå mig rätt. Det är inte själva aktiviteterna det är fel på, att starta företag eller använda forskning i samhället. Självklart ska man göra det. Det har man alltid gjort. Men, att koppla de aktiviteterna till ordet nytta eller nyttiggörande är missvisande och olyckligt.

Innovationsutredningen som nu är ute på remiss har i sin titel – ”från forskning till nytta”. Ja, du ser, när något lämnar akademin och hamnar i samhället då blir det nyttigt. Undrar som sagt vad det var innan. I dagens samhälle är ofta pengar och ekonomiskt tillväxt något som betraktas som positivt, fint och eftersträvansvärt. Något som styr världen (än så länge). Varför kan man undra.

I en aktuell serie på Netflix, Pretend it´s a city, där Fran Lebowitz och Martin Scorsese promenerar runt i New York och samtalar om allt mellan himmel och jord, sätter Fran fingret på problemet. Vid ett tillfälle frågar Scorsese vilken konstform som Lebowitz ser som mest bristfällig idag. Hon funderar lite och säger sen bildkonsten. Varför? Jo, tänk dig en auktion, säger hon. När de tar in en Picasso är det dödstyst i auktionshallen, sedan klubbas den för 100 miljoner och alla applåderar. Vi lever helt enkelt i en värld där man applåderar priset men inte målningen. Parallellen till dagens forskning är slående, vi applåderar stora forskningsanslag från rätt givare medan själva forskningen många gånger passerar relativt obemärkt förbi. Innovation och nyttiggörande belyser detta än mer.

Vi lever helt enkelt i en värld där man applåderar priset men inte målningen. Parallellen till dagens forskning är slående

Vad menas med nyttiggörande idag? Från början var det väl ett stort likhetstecken mellan kommersialisering och nyttiggörande och jag gissar att någon konsultfirma eller liknande tyckte att nyttiggörande klingade bättre om man ska få större gehör. Men idag kan det betyda lite allt möjligt. Läser man på lärosätenas hemsidor skriver de att nyttiggörande är mer än kommersialisering och produkter. Det handlar om tjänster i nya sammanhang, spridning av kunskap till samhället, samverkan med det omgivande samhället, you name it, lite som att sätta kunskap i rörelse som något lärosäte gillar att kalla det. Sådant som universitet alltid ägnat sig åt, i större eller mindre omfattning.

Den kanske viktigaste aktiviteten av alla är ju den forskningsbaserade undervisningen där studenter i strid ström kommer ut i samhället med ny kunskap och formar samhället framåt. Vissa blir entreprenörer, någon blir översättare och en tredje inventerar biologisk mångfald med ny teknik. I ett samhälle med välutbildade medborgare ligger ett stort ansvar på näringsliv, industri och organisationer att omsätta akademisk kunskap i sina verksamheter. Det är inte självklart att ansvaret odelat ligger på forskaren att föra ut kunskapen. Bör det ens vara så? Snarare handlar det kanske mer om samverkan och en större nyfikenhet från omvärlden. Men inte blir något nyttigare för det. Kunskap skapas, används, och omvärderas som den gjort i alla tider, oavsett om det är inom akademin eller utanför. Tillämpning av forskningsresultat helt enkelt, teoretiskt eller praktiskt.

Är det kommersialisering det handlar om, kalla det för det då, och kläd det inte med någon slags förskönande beteckning som nyttiggörande.

Så min invändning mot ordet nyttiggörande kokar ner till den olyckliga kopplingen att det som sker utanför akademin med en stark koppling till ekonomisk tillväxt och näringsliv får etiketten nyttiggörande eller nytta medan det som sker inom akademin, grundforskning, får leva med att kallas just forskning. Som om grundforskning inte är nyttig i sig självt. För det är den ju, bara genom att finnas till, genom att driva den inomvetenskapliga kunskapen framåt och åt sidan, berika undervisningen och skapa intellektuella vetgiriga medborgare. Oavsett om den handlar om en liten slemmasks evolutionära släktskap, talet pi, hur man definierar demokrati eller hur ett virus sprids över världen.

Är det kommersialisering det handlar om, kalla det för det då, och kläd det inte med någon slags förskönande beteckning som nyttiggörande. Att klistra en etikett som nyttiggörande på sådant som pengar och ekonomisk tillväxt blir extra problematiskt när mer grundläggande saker som klimat, planetära gränser och biologisk mångfald borde utgöra basen för samhällsbyggnad. Det handlar ju om att skapa och använda kunskap oavsett om den är nyttig eller ej. Det är ju själva kärnan i ett intellektuellt samhälle. Saker och ting blir inte nyttigare för att de hamnar i en samhällsloop, de får bara fler och andra användningsområden. Man tillämpar forskning för att lösa problem. Men nyttig har den varit från den stunden forskaren tänkte tanken och formulerade problemet. Så,  förhoppningsvis behöver vi inte prata om nyttiggörande från och med nästa upplaga av Svenska Akademiens Ordbok.

Mikael Härlin, docent i Systematisk Biologi och forskningsrådgivare, Linnéuniversitetet

2 kommentarer

Tack för din kommentar. Den kan komma att modereras innan den publiceras.

  • Semida Silveira

    Mycket bra resonerad, Mikael.
    Man kan även dra en liknande resonmang kring utbildning eftersom man anser att utbildning som inte skapa job direkt inte är värt att finansiera. Ska inte utbildningen också syfta till att öka kunskap och resonmangs förmåga hos medborgarna? Ska forskning och utbildning enbart motiveras av ekonomiska faktorer?

    2021.05.27

  • Torbjörn Lundh

    Spännande förslag om det infekterade ordet, Mikael Härlin.

    Skulle du kunna ge ett förslag på ett ord som skulle kunna ersätta ”ny-ordet” för att beskriva den verksamhet som du beskriver så fint:
    ”Det handlar om tjänster i nya sammanhang, spridning av kunskap till samhället, samverkan med det omgivande samhället, you name it, lite som att sätta kunskap i rörelse som något lärosäte gillar att kalla det. Sådant som universitet alltid ägnat sig åt, i större eller mindre omfattning.”?

    Kanske kan ditt förslag komma in som ett nyord i nästa version av SAOL? För många som jobbar med detta är själva verksamheten viktigare än vad det döps till. Dvs själva tavlan är viktigare än både titeln "Naken, gröna löv och bröst" eller dess pris (106 miljoner dollar 2010).

    Med vänliga hälsningar från en som har ny-ordet i sin arbetsbeskrivning,
    Torbjörn Lundh

    2021.08.18

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter