Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor

Krönika

Att göra det lätt för sig

Jag skrev tidigare om hur design hanterar komplexitet genom att eftersträva en helhet som blir till något mer än sina delar. Vi har haft drygt 100 år på oss att öva på det här, så nu är vi rätt duktiga. Faktum är att vi vet så mycket att vi kan designa så komplexa saker som smartphones på ungefär samma sätt, skriver Johan Redström.

Vår ”mobil” är en i alla avseenden synnerligen komplex sak. Den består av otroligt avancerad teknik; tänk bara på vad den kan göra och hur den förändras kontinuerligt när mjukvara installeras och uppdateras (oavsett om vi själva bestämmer oss för att installera en ny app, eller om det sker i form av automatiska uppdateringar). Och trots att vi vet att den är fullständigt beroende av delar som inte ens finns i närheten av platsen där vi befinner oss, som nätverk och molntjänster, så kan vi fortfarande uppleva den som en sak vi kan hålla i handen ungefär som vilket annat verktyg som helst.

På många sätt har man lyckats med något otroligt: att hantera en enorm komplexitet och samtidigt skapa en grundläggande känsla av en sak, ett verktyg, en enkel helhet. Och vi älskar dem, vi kan knappt lägga dem ifrån oss.

Priset vi har betalat för att nå ändå hit är att det vi som användare ser och gör har allt mindre att göra med vad prylen faktiskt gör: en dator lagrar inte filer i mappar på skrivbord. Det är bara för oss den visar sig så, för att göra det enkelt för oss, för att ge oss en upplevelse av att förstå, kontrollera och bestämma vad vi vill göra.

Den här skillnaden mellan hur saker framstår och hur de faktiskt fungerar har med tiden fått allt större och allvarligare konsekvenser. Nu handlar det inte längre bara om teknisk funktionalitet utan om själva syftet med användningen:

– Jag använder en sökmotor för att hitta information; men det är också en annonsplats där allt jag gör blir till riktad marknadsföring.

– Jag delar och tar del av mina vänners liv genom en nättjänst; allt vi delar (och mer därtill) blir handelsvara på en marknad som omsätter mer än oljeindustrin.

– Jag spelar ett spel; samtidigt öppnar jag för inhämtning av helt annan information från mitt och mina vänners konton, kanske för att kunna påverka hur vi tänker i en kommande valrörelse.

Strävan mot att få alla ingående delar att försvinna i en närmast förförisk helhet och vår önskan om att få slippa bry oss alltför mycket om hur saker egentligen fungerar, har också gjort något djupt problematiskt möjligt. Det är ytterligare ett exempel på att vi alltid måste ställa oss frågan: vad behöver vi göra, och göra om, för att kunna se till helheten?

Mer om skribenten

  • Johan Redström

    Professor i design

    Han skriver om varför man håller på med designforskning. Johan Redström är speciellt intresserad av praktikbaserad designforskning i gränslandet mot hållbarhet och digitalisering.

Du kanske också vill läsa

Nyhet 7 februari 2017

Helena Östlund

Teknik som utvecklats för nöjesindustrin passar utmärkt inom kulturarvsforskningen. Tack vare 3D-teknik kan forskare och allmänhet gå in i sedan länge försvunna träkyrkor eller kom...

Nyhet 14 april 2016

Redaktionen

Han skriver om myter och förhållningssätt till hur man bör bedriva sin forskning. Farshid Jalalvand forskar om hur bakterier kan gå i dvala under en antibiotikabehandling och sedan...

Nyhet 11 oktober 2017

Anders Nilsson

Jästsvampen och människan delar inte bara en flertusenårig historia av brödbak och ölbryggning, vi delar också en hel del grundläggande cellbiologi. Därför leder forskning på jäst ...