För vem forskar vi?

2019-09-30

Härom veckan satt jag med vid en disputation i rättsvetenskap. Avhandlingen rörde myndigheters samverkan, närmare bestämt Försäkringskassans samverkan med bland annat hälso- och sjukvården, och vilket rättsligt stöd det finns för sådana samarbeten. En av de första frågorna som opponenten ställde till den mycket koncentrerade doktoranden var; för vem är avhandlingen skriven?

Frågan är berättigad, inte endast till doktorander som skriver avhandlingar, utan till oss alla som arbetar med forskning. För vem eller vilka är egentligen adressaten, och hur mycket kan eller bör vi påverka samhälle, politik, andra forskare eller vetenskapen med vårt arbete?

Den aktuella avhandlingen ansågs vara såväl ett viktigt bidrag till den rättsvetenskapliga forskningen som angelägen kunskap för det omgivande samhället. Inom rättsvetenskapen är myndigheters samarbete ett relativt outforskat område, och det finns behov av att tydliggöra rättsliga förutsättningar för kollaboration inom den statliga förvaltningen.

När rättsstatliga grundläggande principer om legalitet, objektivitet, rättssäkerhet och autonomi är utgångspunkten för våra myndigheter, blir alltmer utsträckta samarbeten omkring exempelvis informationsutbyten och utredningsåtgärder en allt viktigare fråga. Och av avhandlingen kunde utläsas att de juridiska förutsättningarna för myndighetssamverkan varierar.

Också ur ett samhällsperspektiv är regleringen kring samverkan ytterst central. Vilka förväntningar och krav kan våra politiker egentligen ställa när det gäller myndigheters samverkan? Försäkringskassans tidigare generaldirektör Ann-Marie Begler tvingades lämna sitt uppdrag i förtid våren 2018 just med motiveringen att Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen inte samarbetat tillräckligt bra. Men eftersom myndigheterna har olika uppdrag och styrs av olika regler, så kan man ju fråga sig vad myndigheterna konkret ska, bör och får samarbeta om.

Här utmanas rättsstatliga principer av ekonomiska och politiska förväntningar, och som rättsvetare hoppas jag därför att forskningen både ska belysa komplexiteten och påverka forskning, rättstillämpning samt folkvalda politiker. Här kan rättsvetenskapen ge betydelsefulla insikter.

Hur gick det då med disputationen, undrar du säkert? Efter opponentens väl genomförda granskning, och doktorandens briljanta försvar, konstaterade betygsnämnden att det var en utmärkt avhandling som inte kunde annat än godkännas.

1 kommentar

Tack för din kommentar. Den kan komma att modereras innan den publiceras.

  • IngerRydén Bergendahl

    En stilla fråga -var avhandlingen skriven på svenska eller på engelska?

    I det senare fallet torde det vara en avsevärd uppförsbacke om den ska bli läst av icke-akademiska intressenter.

    Med vänlig hälsning

    Inger B

    2019.10.03

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter