Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor

Krönika

Vad är forskares kunskap värd om den inte används?

Är du enspråkig eller flerspråkig? Jag gissar att många läsare först svarar ”enspråkig” eftersom de främst förknippar flerspråkighet med personer som har migrationsbakgrund. Faktum är att det är precis tvärtom: näst intill alla i Sverige talar minst två språk, skriver Annika Andersson

Många av oss har engelska som andraspråk medan andra har ett annat förstaspråk än svenska. Att vara flerspråkig är att vara som de flesta andra i världen! Det är därför mycket viktigt att förstå hur flerspråkighet bör hanteras, inte minst i skolpolitiken.

Forskningen visar att inlärningsåldern är en viktig faktor för hur språket bearbetas i hjärnan. Eftersom hjärnans formbarhet förändras under livets gång bearbetas språk olika beroende på inlärningsåldern. Även om vi ser de största skillnaderna mellan dem som har språket som modersmål och dem som lärde sig språket först som vuxna ser vi även skillnader mellan modersmålstalare och dem som lärde sig språket så tidigt som i förskoleåldern (Weber-Fox & Neville, 1996).

Även mängden och kvaliteten på inflödet av språken vi utsätts för påverkar våra färdigheter (Hoff, 2003). Hur mycket och hur komplicerat språk använde till exempel dina föräldrar, förskollärare och lärare i samtalen med dig när du växte upp? Studier av hjärnan har visat att även enspråkiga vuxnas hjärnor bearbetar språk olika beroende på inflödet de utsattes för som barn, vilket korrelerar med deras föräldrars utbildningsnivå (Pakulak & Neville, 2010).

Alla svenskar är flerspråkiga och oavsett vilka språk vi talar har inflödet betydelse för våra språkfärdigheter och för våra hjärnors bearbetning av språk. Eftersom våra hjärnor är mer plastiska i början av livet är det viktigt att alla barn får stöd i alla sina språk så tidigt som möjligt – hemma, i förskolan och i skolan. En skolpolitik som tar bort modersmålsstöd från skola och förskola är därför i direkt konflikt med vetenskapliga rön. Dessutom har vi tidigare genom förskola och skola kunnat reducera skillnader i de färdigheter i barns språk som kan relateras till föräldrarnas utbildningsnivå, så är inte fallet idag. Genom det fria skolvalet har skillnaderna som kan relateras till föräldrars utbildningsnivå tyvärr ökat.

Vi är många forskare i språkinlärning och inlärning i svenska som andraspråk som är oroliga för att den kunskap kring språkinlärning som finns ignoreras till förmån för populistiska uttalanden. Vad är forskares kunskap värd om den inte kan implementeras?

Mer om skribenten

  • Annika Andersson

    Universitetslektor

    Hon skriver om inlärning. Annika Andersson forskar om andraspråksinlärning och vad som påverkar hjärnans bearbetning av språket.

Relaterat innehåll

Nyhet 14 februari 2024

Redaktionen

Hon skriver om forskares möjligheter att ta fram och förmedla ny kunskap, och om lärosätenas existensberättigande i en föränderlig värld. Åsa Mackenzie är professor i molekylär fys...

Debatt 13 februari 2024

Pär Ågerfalk, Uppsala universitet

När människan blir alltmer beroende av digital teknik behövs samhällsvetenskaplig kompetens mer än någonsin. Då räcker det inte med att satsa på utbildning inom teknik, matematik o...

Debatt 27 november 2023

Henrik Kylin

De indragna medlen till utvecklingsforskning drabbar inte främst svenska forskare, utan utvecklingen i mottagarländerna. Henrik Kylin, professor i miljökemi/miljöförändring vid Lin...