Med jäv att deklarera

2012-06-12

I stormen kring P3 Nyhetsguidens reportage om biverkningar av HPV-vaccinet Gardasil beklagade sig en av reportrarna bakom programmet över ”besattheten över denna heliga ko som är medicinbranchen” och följde upp med den retoriska frågan: ”Det är väl journalisters jobb att ifrågasätta o inte blint lita på företag med vinstintresse? Eller?!”

Det för oss över till det tredje blogginlägget i min miniserie. För visst är det så att journalister har till uppgift att just ifrågasätta och misstro. Men kritiken mot programmet baserade sig inte i blind tilltro till läkemedelsföretag – det som debattörerna stödde sig på handlade snarare om ovanligt solida forskningsresultat och hur P3 Nyhetsguiden valde att framställa sin sak.

Läkemedel är näppeligen säkra till motsatsen är bevisad. Historien om läkemedlet tillika cox-2-hämmaren Vioxx i hyfsat färskt minne bör fungera som en påminnelse om att referentgranskning och hög impact factor knappast är någon garant för ett nytt preparat, och att det fordras stor vaksamhet när nya preparat når en större marknad. I Royal Society of Medicine finns en intressant och läsvärd artikel om New England Journal of Medicine och postpublicerings-turerna kring en av de viktigaste studierna som beredde mark för Vioxx.

Studier av läkemedel som helt eller delvis är finansieras av läkemedelsföretag är inte med nödvändighet undermåliga, helt offentligt finansierad forskning måste inte vara bra. Men det finns en del indikationer på att studiedesignen och dylikt påverkas av vem som är med och finansierar, varför det kan vara bra att ta in någon oberoende, vetenskapligt bevandrad när resultat som bedömas. Just vad gäller kommersiella intressen inom medicinsk forskning finns all anledning att som journalist hålla huvudet kallt, beakta vems agenda man medverkar i.

I Sverige är det inte tillåtet för läkemedelsföretag att göra reklam för receptbelagda läkemedel mot allmänheten. När Läkemedelsverket förra året tog till stämningsvapnet för att hindra läkemedelsföretaget Boehringer Ingelheim från att marknadsföra gentemot journalister blev det stort rabalder. Det ovanliga i fallet var att myndigheten önskade sätta stopp för pressmeddelanden – vilka räknades in i kategorin reklam riktad mot en masspublik. Något som fick Expressens chefredaktör Thomas Mattsson att gå i taket: ”Att statliga läkemedelsverket sällar sig till den skammens lista av aktörer som vill få tidningar, radio och tv att inte våga eller vilja eller få publicera vad man anser relevant – det är faktiskt kort och gott just skamligt”.

Det är inte särskilt smart eller strategiskt av en myndighet att ge sig in på att försöka begränsa företags möjlighet att meddela sig via pressmeddelanden. Det fick verket också stryk för. Men fanns här inte också en missad men god möjlighet att idka självkritik för Expressen?

En sak är viktig att minnas. Läkemedelsföretag vill gärna att patienter i vårdkonsultation ska efterfråga just deras produkt, pull-marketing. Men det fordrar att potentiella patienter känner till läkemedlet i fråga. För att komma runt kloka listor, förbudet för reklam för receptläkemedel riktade direkt mot allmänheten, Statens beredning för medicinsk utvärdering och så vidare – kan det vara en plan att försöka nå ut med sin produkt genom att direkt approchera journalister.

Upprinnelsen till affären mellan Expressen och Läkemedelsverket hittas i artikeln om den nya blodproppsförebyggande läkemedlet Pradaxa, ett alternativ till det mer kända Waran. I artikeln skrivs att det nya läkemedlet kan ”hjälpa tusentals” och ”revolutionera” sjukvården. Medlet ger ”lägre risk för blödningar” och jämförs med det ”krångliga” Waran som varje år ”toppar listan över biverkningar och dödsfall”. I artikeln intervjuas Margit, 80, som är ”väldigt nöjd” och den översvallande positiva läkaren Jonas Oldgren, som presenteras som överläkare på hjärtkliniken vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Som sagt – en studie finansierad av ett läkemedelsföretag behöver inte vara sämre än en som inte är det. Men som information till läsaren brukar medicinska studier alltid åtföljas av en jävsdeklaration med information om eventuella ekonomiska bindningsförhållanden. I originalstudien som ligger till grund för reportaget i Expressen står att den läkare som intervjuas har ”consulting fees, lecture fees, and grant support from Boehringer Ingelheim and lecture fees from AstraZeneca”. Och vilket företag saluför Pradaxa? Jo, Boehringer Ingelheim. Att Oldgren är knuten till företaget bekräftas i ett antal andra artiklar om läkemedlet – cirka 3 minuter på Google ger god bakgrund.

Jag är inte kvinnan att bedöma Pradaxas säkerhetsprofil – jag lyfter snarare frågan om den media som väljer att delta i en läkemedelslansering också har ett ansvar att följa upp sina reportage? Speciellt nu när allvarlig blödning och dödsfall allt oftare diskuteras som potentiell biverkan? En sökning på webb-Expressen ger vid handen att reportaget om Pradaxa aldrig följts upp. Och – i alla andra sammanhang är det önskvärt att en intervjupersons redovisar sina kopplingar till den sak som avhandlas, vore det inte rimligt  att Expressen även angav sin experts jävsförhållanden?

Så som brukligt när kommersiella intressen är involverade, som görs i alla andra sammanhang helt enkelt. Det handlar ju inte om att misstänkliggöra – utan att hålla sin läsare informerade, uppdaterade och inbjuda till kritisk granskning.

Vilket för oss tillbaka till början av inlägget och P3 Nyhetsguidens reportageserie om Gardasil. I går sändes ett diskret utformat ”förtydligande” (för inte använde man ordet ”rättelse”). Med tanke på hur stort utrymme som gavs åt felaktigheter hade det allt varit passande med ett längre inlägg med rättelser på alla punkter som blivit fel. Radioprogrammet sändes med vilseledande formuleringar och suggestion nog skrämt en och annan ung tjej från att vaccinera sig mot HPV. Varför? ”Asså, ibland blir det bara så”.

Efter Twitterstorm och Medierna-inlslag – detta? Snacka om missad möjlighet att idka självkritik.


Övriga poster i bloggserien:

  1. ”Asså, ibland blir det bara så”
  2. ”Förlorad follow-up”

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter