2021-10-19 Mathias Osvath, Tomas Persson, Tove Fall

Vill Jordbruksverket fasa ut forskning som inte påverkar djurs välmående?

Enligt EU betyder djurförsök forskning som kan framkalla lidande. Jordbruksverket menar däremot att Sverige definierar djurförsök som all forskning på levande djur – även sådan som inte ens påverkar djurskyddet. Så vill Jordbruksverket fasa ut forskning som inte har negativ inverkan på djur, som de skriver i Curie? Det skulle inkräkta på forskningens frihet, menar forskarna Mathias Osvath, Tomas Persson och Tove Fall.

Mathias Osvath, Tove Fall, Tomas Persson

Sverige, med Jordbruksverket i spetsen, berömmer ofta vår djurskyddslagstiftning. Vad få däremot vet, är att den föreskrivande myndighetens tolkning av lagen innebär att den också inskränker forskning som inte påverkar djurskyddet eller djurvälfärden negativt, eller till och med inte påverkar alls. Tolkningen av Sveriges definition av djurförsök skapar därför allvarliga hinder för viss forskning och kan få ödesdigra konsekvenser. Därför är Jordbruksverkets replik till Fagerholm m.fl. oroväckande och kräver ett förtydligande.

I sin replik beskriver Jordbruksverket ambitionen att, i enlighet med EU-direktivet, fasa ut djurförsök. Sedan repliken skrevs har EU dessutom beslutat om att ta fram en konkret strategi som ska innehålla bindande tidsramar för utfasningen. Jordbruksverket betonar vidare att direktivet är implementerat i svensk lagstiftning och att riktlinjerna ska följas av forskare.

Här gör man möjligen en minnesvurpa och förbiser att Sveriges definition av djurförsök, enligt sin egen tolkning, drastiskt avviker från EU-direktivets. Överlag har Jordbruksverket implementerat direktivet utan särskild hänsyn till konsekvenserna av att Sverige påstås ha en substantiellt avvikande definition av ”djurförsök” – vilket är det centrala begreppet i direktivet.

Enkelt uttryckt definieras djurförsök i EU-direktivet som forskning som potentiellt kan framkalla lidande. Det är också därför EU vill fasa ut djurförsök och satsar på de 3R:ens princip; ambitionen syftar till att minska djurens onödiga lidande. Jordbruksverket menar däremot att svensk lag definierar djurförsök som all forskning på levande djur. De styrande skillnaderna mellan vad som definierar ”djurförsök” i EU respektive Sverige kan därmed sammanfattas med:  lidande (EU) och forskning (Sverige). Begreppet ”djurförsök” har således radikalt olika innebörd.

Om en forskare i Sverige under sitt vetenskapsvärv tittar på film med djur som ovetandes spelats in med gömd fjärrkamera, eller utför positiv miljöberikning för djur, då ägnar sig forskaren åt djurförsök. Jordbruksverket menar nämligen att det som alla andra får göra utan att omfattas av djurskyddslagen – eftersom det inte påverkar djurskyddet – inte gäller vetenskapsidkare.

När fågelskådaren i sin teleskopkikare observerar den aningslösa fågeln påverkar denne inte djurskyddet, men om en forskare tittar i samma kikare på samma fågel, och har en vetenskaplig intention med detta, så förvandlar forskarens tanke fågelskådandet till ett djurförsök, vilket därmed får en direkt djurskyddsinnebörd eftersom djurförsök regleras i djurskyddslagen. Visserligen har Jordbruksverket föreskrivit undantag från etisk prövning för viss, men inte all, sådan forskning – men likväl betraktas den som djurförsök.

Denna juridiska krumbukt – som på något outgrundligt vis påstås stärka djurskyddet i Sverige – saknar motsvarighet i EU så vitt vi vet. Kanske för att man i resten av Europa inser att t.ex. 3R-principer saknar mening om djurskyddet inte påverkas negativt av forskningen? Kanske för att man i enlighet med grundläggande rättsprinciper anser att handlingar och inte tankar utgör grund för regleringar i lagstiftning?

Jordbruksverket brukar hävda att Sveriges egenartade ordning är lagstiftarens intention. Men, lagstiftaren kan inte avse att en lag som syftar till djurskydd reglerar något som inte omfattas av syftet; den torde inte heller mena att tankar, i avsaknad av särskilda handlingar, omfattas av lagen. Det är gåtfullt hur en myndighet med ansvar för djurskydd anser sig kunna ställa upp villkor för, och definiera, forskning som inte påverkar djurskyddet. Det inkräktar på forskningens frihet, vilken, som bekant, är skyddad i grundlagen.

Så när nu Jordbruksverket säger att vi i Sverige ska fasa ut djurförsök och att vi alla är ansvariga att se till att så sker, simmar man i grumliga vatten. Skillnaden är att EU vill fasa ut djurs lidande, men Jordbruksverket vill fasa ut forskning på djur, även sådan utan djurskyddsrelevans – det är en direkt konsekvens av betydelseskillnaden i djurförsök.

Antingen menar Jordbruksverket att dess tidigare tolkning av betydelsen av djurförsök ändrats, eller så förbiser man vad djurförsök betyder enligt den egna definitionen, eller så strävar myndigheten verkligen mot att fasa ut också forskning som inte bryter mot djurskyddslagens grundvillkor.

Det sistnämna vore oacceptabelt. Man ska också minnas att den forskning som inte påverkar djurskyddet negativt, ofta är forskning som låter oss förstå djurens behov, och som ligger till grund för vår moderna syn på djurskydd och djurs välfärd. Det är forskning som ligger i djurens intresse, ökar respekten för dem, och har brett stöd hos allmänheten både i Sverige, och i resten av EU, och som i det allmänna medvetandet inte associeras med ”djurförsök”. Jordbruksverket måste klargöra sin ambition med att fasa ut djurförsök.

Mathias Osvath, docent i kognitiv zoologi, Lunds universitet
Tomas Persson, docent i kognitionsvetenskap, Lunds universitet
Tove Fall, leg.vet., professor i molekylär immunologi, Uppsala universitet

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter