Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor

debatt

Universiteten måste upp till bevis om klimatmålen

Många forskare har levt i en bubbla av internationella utbyten och konferensbesök. Nu måste det bli en förändring om lärosätena ska leva upp till en hållbar verksamhetsutveckling, skriver David van der Spoel.

Porträttbild David van der Spoel

David van der Spoel

Universitet och högskolor runtom i världen levererar utbildning, forskning och samverkan. Detta bidrar till personlig utveckling för studenter, kunskapsutveckling och samhällsutveckling på kort och lång sikt. I Sverige har 58 procent av befolkningen stort eller mycket stort förtroende för universiteten och högskolor, enligt SOM-institutets rapport. So far so good.

Men är universitetsverksamheten också hållbar? Många lärosäten stoltserar med frågorna om klimat, biologisk mångfald och hållbar utveckling. Till exempel så hälsar SLU med ”for sustainable life”, båda Stockholms och Lunds universitet har ett ”hållbarhetsforum” och Umeå universitet har seminarium om ”Hur allvarligt är läget med insekterna?”. Men hur agerar forskarna och lärosätena själva? Klimatavtrycket (utsläpp av växthusgaser) per anställd ökar till exempel på mitt lärosäte, Uppsala universitet, och utvecklingen går åt fel håll.

De flesta svenska lärosäten har insett att de bör göra något åt det, som jag förespråkade i Curie, Följer vi forskare själva klimatråden?, när Parisöverenskommelsen skrevs under år 2015, Även om det tog drygt tre år att komma fram till något finns nu ett klimatramverk för lärosätena. Lärosätenas verksamheter ska vara i linje med 1,5 graders-målet från Paris och detta ska uppnås 2030. Det betyder bland annat att flygresor inte längre blir möjliga, att byggnader ska vara klimatneutrala, att restaurangmaten till största del ska vara växtbaserad samt en hel del annat. Detta helt enkelt på grund av att koldioxidbudgeten för att stanna inom 1.5 graders målet snart är förbrukat, och ingen koldioxid kan få släppas ut efter det.

Hur skulle förtroendet påverkas ifall lärosätena inte lever som de lär vad gäller dessa ödesfrågor? Tyvärr behöver en del forskare underrättas om att de länge levt i en bubbla av internationalisering, utbyten och konferensbesök genom långväga resor. Detta blir såklart mycket svårare utan fossil energi. Jag ser fram emot att någonting nu äntligen kommer att hända, men hoppas samtidigt att lärosätena förstått vad de gett sig in på när de nu ska spräcka denna bubbla. Det kan bli en del upprörda känslor hos vissa, vilket måste hanteras, men den viktigaste uppgiften blir att säkerställa att forskningens och undervisningens kvalitet kan bibehållas samtidigt som påverkan på klimat och miljö minskas drastiskt.

Slutligen tycker jag att vi ska vara tacksamma över att ungdomar världen över ökar trycket på beslutsfattare för att agera mot klimat- och miljöproblem. Trots klimatramverket har universitetsvärlden hittills inte föregått med gott exempel och jag kommer därför som enskild forskare att ansluta mig till storstrejken för klimatet nu på fredag den 27 september. Gör det ni också!

David van der Spoel, professor i biologi och prefekt vid institutionen för cell och molekylärbiologi, Uppsala universitet

Rapport från SOM-institutet: Vetenskapen i samhället 2019 (pdf) Länk till annan webbplats.

Seminarieserie: Vetenskapslunch – Live (Umeå universitets webbplats) Länk till annan webbplats.

Lärosätena tar helhetsgrepp om sitt klimatarbete (KTH:s webbplats) Länk till annan webbplats.

Skriv din mening i Curie

Vill du tycka till? Välkommen att skriva en replik eller ett eget inlägg om forskningens villkor!

Mejla ditt debattinlägg eller din replik med kontaktuppgifter till: debatt@tidningencurie.se

Mer om vad som gäller för att skriva i Curie

Läs hela debattråden

Du kanske också vill läsa

Debatt 8 september 2014

Åsa Romson och Isabella Lövin

Miljöpartiets språkrör Åsa Romson och europaparlamentariker Isabella Lövin replikerar på en debattartikel i Curie av SLU-forskarna Jens Sundström och Torbjörn Fagerström som varnar...

Debatt 2 oktober 2019

Maria Ågren

Låt oss knyta an till den långa tradition av omsorg om resurser som Sverige har. Bestämmelser som syftat till att ransonera ändliga resurser har funnits sedan medeltiden. Det skriv...

Debatt 2 september 2014

Jens Sundström och Torbjörn Fagerström

Allt fler gröna politiker och lobbyister försöker misskreditera seriösa forskare och anpassa vetenskapen till sin egen ideologi, skriver SLU-forskarna Jens Sundström och Torbjörn F...