Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor

debatt

Replik: Riksdagens definition av djurförsök sätter ramarna

I Sverige har riksdagen bestämt att det är syftet med användningen av djur som avgör om det är djurförsök eller inte, inte huruvida djuret lider eller inte. Osvath, Persson och Fall ifrågasätter Jordbruksverkets definition av djurförsök, men vi definierar inte vad som är djurförsök. Vi följer den definition som riksdagen har bestämt, skriver representanter för Jordbruksverket i en replik.

Porträttbilder på debattörerna

Helena Elofsson, Rickard Gustafsson, Jessica Johansson, Cecilia Bornestaf

Sverige har en mer långtgående definition av djurförsök än vad EU har. Detta har riksdagen bestämt och i den svenska djurskyddslagen står att all användning av djur för vetenskaplig forskning är djurförsök. Det gäller alltså oavsett om användningen innebär ett lidande för djuret eller inte. Även att använda djur för sjukdomsdiagnos, utveckling och framställning av läkemedel, livsmedel eller kemiska produkter, eller andra jämförliga ändamål är, enligt den svenska djurskyddslagen, ett djurförsök.

Att Sverige har en mer långtgående definition än EU har diskuterats vid olika tillfällen och utreddes senast i betänkandet Ny Djurskyddslag (SOU 2011:75). Utredningen föreslog att den svenska definitionen av djurförsök skulle ändras så att den överensstämmer med EU:s regelverk, där definitionen handlar om att djuren ska utsättas för lidande i nivå med ett nålstick eller mer. Riksdagen beslöt dock att inte göra så. I propositionen 2013/14:41 står att djurskyddslagens definition utgår från syftet med användningen och att den inte kräver att djur utsätts för, eller ens riskerar att utsättas för, lidande. I samma proposition betonas att den svenska definitionen är väl förankrad hos dem som använder försöksdjur och att den bredare svenska definitionen därför bör behållas.

Vår roll på Jordbruksverket är att genomföra riksdagens och regeringens politik och vi varken kan, eller ska, definiera djurförsök annorlunda.

Vår roll på Jordbruksverket är att genomföra riksdagens och regeringens politik och vi varken kan, eller ska, definiera djurförsök annorlunda. Däremot har riksdag och regering gett oss möjlighet att undanta vissa djurförsök från djurförsöksetisk prövning om djurförsöket inte orsakar lidande. Vi har också gjort sådana undantag i våra djurskyddsregler, till exempel när det gäller observationsstudier på fritt levande vilda djur, så länge man inte fångar in, driver eller avlivar djuren, eller på annat sätt utsätter dem för lidande. Det är alltså fortfarande ett djurförsök enligt den svenska definitionen, men kräver inget etiskt godkännande från en djurförsöksetisk nämnd.

Vi är öppna för att det kan finnas fler djurförsök utan lidande som skulle kunna undantas från kravet på etiskt godkännande från en djurförsöksetisk nämnd och det är en fråga vi får ha i åtanke när vi ser över våra försöksdjursregler nästa gång.

När det gäller frågan om att fasa ut djurförsök så säger djurskyddslagen att djurförsök endast får utföras om det inte finns någon annan metod som kan ge likvärdig information. Lagen säger också att så få djur som möjligt ska användas och inte utsättas för större lidande än vad som är absolut nödvändigt. Sveriges 3R-center, som är en del av Jordbruksverket, har fått i uppdrag av Sveriges nationella kommitté för skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål att ta fram en strategi för hur djurförsöken ska kunna fasas ut på sikt. Strategin kommer att formuleras i samverkan med bland annat forskare och försöksdjursanvändare och vi välkomnar Osvath, Persson och Fall att delta i det arbetet.

Helena Elofsson, djurskyddschef, Jordbruksverket
Rickard Gustafsson, enhetschef Försöksdjursenheten, Jordbruksverket
Jessica Johansson, verksamhetsledare för Sveriges 3R-center, Jordbruksverket
Cecilia Bornestaf, Sveriges nationella kontaktpunkt för direktiv 2010/63/EU om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål, Försöksdjursdirektivet, Jordbruksverket

Läs hela debattråden

Relaterat innehåll

Nyhet 5 februari 2024

Charlie Olofsson

Allt mer forskning som berör samer görs i samverkan med samiska organisationer, men det är ingen självklarhet. I länder som Australien, Nya Zeeland och Kanada är samverkan däremot ...

Krönika 17 januari 2024

Hur kan man föreställa sig hur något kommer att se ut i framtiden? Annie Lindmark skriver om metoden spekulativ design.

Debatt 22 november 2023

Ramon Wyss, professor emeritus KTH

Vem får ta del av resultaten när forskningen görs av privatägd AI? Ramon Wyss, professor emeritus på KTH, menar att det är hög tid att skapa riktlinjer för AI-driven forskning.