Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Mikael Lundqvist sitter vid ett skrivbord

Mikael Lundqvist råder unga forskare att söka ERC Starting Grant. Särskilt om de har en inriktning eller risknivå som, trots hög vetenskaplig nivå, får andra forskningsfinansiärer att tveka. Foto: Johan Liljefors

NYHET

Hög risk och tvärvetenskap inget problem för ERC-bidrag

På andra försöket lyckades Mikael Lundqvist få ett ERC Starting Grant. Även om det är mycket jobb med ansökan vill han gärna rekommendera andra att söka. Hans forskning om arbetsminnet handlar om både hjärnans mekanismer och utveckling av AI.

Mikael Lundqvist, forskare vid vid Stockholms universitet, har fått ERC Starting Grant för att forska om hjärnans arbetsminne. Syftet med forskningen är dels att förstå den mänskliga hjärnan bättre, dels att bidra till utvecklingen av artificiell intelligens, AI.

– Jag tror att vi kan lära av biologin i konstruktionen av AI, säger Mikael Lundqvist. Ett artificiellt neuralt nätverk kan bli väldigt duktigt på vissa uppgifter om det får mycket träning. Men vår hjärna är mycket bättre på att generalisera – att ta kunskaper från ett område och använda dem i ett annat sammanhang. Det kan AI inte efterlikna idag. Om vi visste mer om hur hjärnan fungerar så skulle det kunna guida oss i utvecklingen av AI.

Utmanade rådande föreställningar

Arbetsminnet har en central roll i vårt tänkande, det är en nödvändig del i väldigt många av våra kognitiva processer. Men hur det fungerar är i stor utsträckning ett mysterium. Redan som doktorand var Mikael Lundqvist med och utmanade rådande föreställningar om dess mekanismer.

– I arbetsminnet ska ett objekt, till exempel en siffra, lagras kortvarigt, och sedan lämna plats för något annat.

Många har tänkt sig att det sker genom att en grupp nervceller håller igång varandra genom att skicka signaler mellan sig, förklarar han.

– Vi har argumenterat för att lagringen istället skulle kunna bestå av tillfälliga förstärkningar av synapserna mellan dessa nervceller, utan att de behöver hålla igång sin aktivitet. Jag tycker att vi har fått bra gehör för den tanken och nu pågår en ganska livlig debatt om detta. Men frågan kommer inte att få något slutligt avgörande på länge – för det krävs hjärnavbildningstekniker som inte finns idag.

ERC vill ha specifika modeller och hypoteser

I september 2020 meddelade Europeiska forskningsrådet, ERC, att Mikael Lundqvist beviljats ERC Starting Grant. Han kommer att få 1,5 miljoner euro fördelade på fem år. En första ansökan om ERC Starting Grant 2018 skickade han in 2018, men fick då avslag. Därmed hade han inte rätt att söka året därpå, men det kändes självklart att försöka igen till 2020, menar han.

– Min forskning spänner från datavetenskap till neurologi och psykologi. Även om det talas mycket om vikten av tvärvetenskap är det svårt att få medel för den. I praktiken hamnar den ofta utanför det som en granskningskommitté eller institution uppskattar mest. Jag har uppfattat ERC som ett undantag som stöder tvärvetenskap även i praktiken. Så jag kände att jag nog hade bättre chanser hos ERC än på andra håll.

Vad gjorde du annorlunda i din andra ansökan?

– För cv:t var det förstås en fördel att ha ytterligare två års erfarenhet. Men jag hade också skrivit en lite djärvare ansökan än den första, som var mer allmänt formulerad. ERC vill gärna att man har specifika modeller och hypoteser att testa och nu hade jag det.

Universitetet hjälpte till med ansökan

Support med ansökan har Mikael Lundqvist fått av sitt universitet.

– Ämnet kan man ju bäst själv, men det var bra att få råd om vad granskarna letar efter och vad som är viktigt att trycka på i ansökan. Jag fick också hjälp att lägga upp budget och att hålla reda på all administration och formalia, som är omfattande. Det säger något om komplexiteten att det finns företag som har som affärsidé att hjälpa forskare med ERC-ansökningar.

Universitetet har också förmedlat kontakt med forskare som tidigare fått ERC-bidrag.

Nu kan han bilda en forskargrupp

Tack vare startbidraget kan Mikael Lundqvist nu grunda en forskargrupp. Han planerar för tre, fyra medarbetare med olika inriktning, från psykologi till artificiella neurala nätverk.

– Att hänga med i forskningsfronten när man gapar över flera områden kräver rätt mycket. Jag ser fram emot att kunna dela upp det på flera personer.

Den första utbetalningen från ERC är bara några veckor bort nu, men på grund av pandemin blir det en mjukstart för den nya forskargruppen, konstaterar Mikael Lundqvist.

– Det är lite svårt att rekrytera internationellt under rådande omständigheter. Vi vet inte om och när en person kommer att ha möjlighet att ta sig hit.

Mer positiva till hög risk

Han vill gärna råda unga forskare att söka ERC Starting Grant. Det gäller inte minst dem som upplever sig ha en inriktning eller risknivå som får andra forskningsfinansiärer att tveka, trots hög vetenskaplig nivå.

– Mitt intryck är att ERC:s granskare är ute efter tydligt nyskapande idéer och att de ser mer positivt på hög risk/hög utdelning än de flesta andra.

Själv uppskattar han särskilt att stödet är femårigt.

– Det är sällan man får en sådan möjlighet att vara långsiktig. Med ett treårigt stöd så behöver du snart börja fundera över nästa finansiering. Nu kan jag koncentrera mig på själva forskningen i flera år.

Starting grant

Totalt var det 436 europeiska forskare i början av karriären som beviljades ett ERC Starting Grant 2020. Av dessa är 23 verksamma vid svenska universitet och högskolor, vilket är fler är tidigare år. Beviljandegraden var 15 procent för svenska ansökningar och 13 procent totalt.

Ytterligare tre svenska forskare som fått högsta betyg av ERC men inte beviljats något Starting Grant får dessutom finansiering via initiativet Swedish Foundations’ Starting Grant – en gemensam satsning av fem svenska forskningsstiftelser.

Relaterat innehåll

Debatt 6 mars 2024

Katarina Bjelke, Vetenskapsrådet

Vi vill att regeringen låter utreda om, och i så fall hur, fördelning av basanslaget kan öka forskningens kvalitet. Det skriver Vetenskapsrådets generaldirektör Katarina Bjelke i e...

Nyhet 5 mars 2024

Anders Nilsson

Hur lyckas man med sin Marie Curie-ansökan? Det vet Gabriele Greco och Konstantin Nestmann som båda fick 100 av 100 poäng och nu är anställda som postdoktorer i Sverige.

Nyhet 28 februari 2024

Keiko Snarberg

Att söka medel för forskning tar tid och kräver planering. Curie har bett tre erfarna forskare om tips på hur man skriver sin första ansökan för att öka chanserna att få den bevilj...