Demonstranter som är för Brexit drabbar samman med polis vid Parliament Square i London.

Forskning existerar inte i ett vakuum

2019-09-16

Wellcome Trust är en av världens största privata forskningsfinansiärer och har en lång tradition av samverkan med samhället. Det handlar inte bara om att informera och engagera utan också om att motverka polarisering och populism.
– Alla forskare borde fundera över hur och i vilket sammanhang deras forskning kan påverka samhället, säger Imran Khan vid Wellcome Trust.

Wellcome Trust stödjer forskning inom medicin och hälsa med en miljard brittiska pund varje år under mottot ”En bra hälsa möjliggör ett bra liv”. Stiftelsen investerar också i det som kallas för public engagement på engelska – samverkan med samhället.

Imran Khan

Imran Khan, chef för avdelningen ”public engagement”, förklarar att man måste ta hänsyn till helheten för att kunna förbättra folkhälsan.

– Om vi bara bryr oss om de vetenskapliga aspekterna av hälsan utelämnar vi det mänskliga sammanhanget, kulturella aspekter, våra liv som helhet. Därför måste vi samverka med människor och samhället, inte bara studera vetenskapliga objekt eller biologiska fenomen. Forskning existerar inte i ett vakuum.

Varför bry sig?

I sina föreläsningar om vikten av samverkan med samhället vänder Imran Khan ofta på frågan – varför ska man överhuvudtaget bry sig om vad allmänheten tycker om vetenskap och forskning?

Som avskräckande exempel nämner han en publik omröstning för att namnge Storbritanniens nya polarforskningsfartyg som har kostat 300 miljoner pund. Det vinnande namnförslaget blev ”Boaty McBoatface”. Övriga namn i top-tio listan var inte heller mer seriösa. Regeringen körde över folkopinionen och döpte fartyget till Sir David Attenborough.

Denna historia till trots finns det många anledningar att bry sig om vad allmänheten tycker om forskning. Ett exempel kommer från en studie där forskningsstiftelsen Arthritis Research UK frågade patienter vilken typ av forskning stiftelsen borde finansiera.

Det förväntade svaret var bättre behandlingar, men majoriteten ville att forskarna skulle fokusera på att kartlägga de grundläggande biologiska mekanismerna bakom sjukdomen. Trots att det kan ta många år innan resultaten kan tillämpas i form av behandlingar.

Dessutom påpekade många patienter vikten av verktyg för att kunna hantera sjukdomen i vardagen och efterlyste en bättre behandling av tröttheten som de ofta upplever.

– En stor del av forskningen som stiftelsen finansierar, fokuserar på smärtlindring. Med hjälp av patienternas svar kunde forskarna tänka om och formulera forskningsfrågor som är relevanta för patienterna, kommenterar Imran Khan.

Nyttigt för forskaren

Imran Khan har själv läst biologi. Under grundutbildningen kom han fram till att han gillade forskning men att han inte ville bli forskare. Istället läste han en mastersutbildning i forskningskommunikation.

– Det kändes som rehabilitering. Under hela grundutbildningen hade jag enbart umgåtts med andra naturvetare och helt plötsligt märkte jag att det fanns en värld därute där inte alla människor ser på världen genom vetenskapliga glasögon. Jag insåg att forskningen måste samverka med samhället för att kunna påverka och förändra någonting.

För själva kommunikationen behövs både professionella forskningskommunikatörer, journalister och inte minst forskarna själva. Att sätta in den egna forskningen i ett bredare sammanhang är nyttigt och viktigt för den enskilde forskaren, menar Imran Khan.

– Som finansiär välkomnar Wellcome Trust att forskarna pratar exempelvis med patienter och patientorganisationer. Patienternas behov och frågeställningar är en viktig del av forskningen, därför ska varje forskningsledare säkerställa att forskningsteamet samverkar med patienter.

Forskarens egna berättelse ger också en äkthet och ett mervärde.

– Hon eller han kan till exempel berätta hur det gick till och kändes att göra en upptäckt och varför forskningen är viktig i just hennes eller hans liv.

Självklar del av forskningen

Interaktionen med allmänheten ska vara en självklar del av forskningen och egentligen ska det inte behövas något incitament, menar han. Även om den egna forskningen är mycket grundläggande och till exempel handlar om detaljer i en proteinstruktur, så finns det någonting att förmedla.

– Forskningskommunikation handlar inte enbart om att kommunicera forskningsresultat. Man kan till exempel prata om forskning som karriär eller andra intressanta aspekter som rör forskningsprocessen.

Det sägs ofta att forskare måste bli bättre på att kommunicera, vad tycker du om det?

– Jag skulle vilja omformulera det till att alla forskare borde fundera över hur och i vilket sammanhang deras forskning kan påverka samhället. Det är mer meningsfullt än att enbart tänka på kommunikation.

Minska polariseringen

Vissa människor är redan intresserade av forskning och vetenskap. De är enkla att nå genom vetenskapsfestivaler, öppna föreläsningar eller andra evenemang.

Människor som inte är intresserade och inte kommer i kontakt med forskningen eller forskare är en svårare, men egentligen viktigare målgrupp, framhåller Imran Kahn.

Wellcome Trust finansierar ett antal initiativ och organisationer för att integrera projekt om vetenskap och forskning i den vanliga verksamheten.

– Vi samarbetar till exempel med scouterna och med välgörenhetsorganisationen Children in need. Det är bättre att de gör någonting som är relevant för dem, istället för att vi gör det själva. I det här fallet tar vi ett steg bakåt och bryr oss mindre om vårt varumärke som finansiär och mer om resultatet, vad någon annan kan åstadkomma med våra pengar.

Nå bortglömda grupper

Att försöka nå bortglömda grupper kan vara ett sätt att motverka polariseringen i samhället. Imran Khan nämner Brexit och att det är viktigt att förstå drivkraften hos den del av befolkningen som röstade för ett EU-utträde. Enligt honom handlar det delvis om en identitetsfråga.

– De som inte bor i universitetsstäderna identifierar sig inte med forskningen som pågår där. Ingen av dem har gått på universitet och känner inte heller någon som har gjort det. Varför skulle de bry sig?

Imran Khan tror att just detta, att en del av samhället inte känner någon anknytning till forskningen och forskarvärlden, kan ha stor betydelse.

– Forskning finansieras till stor del av skattepengar, men många medborgare upplever att de inte får så mycket tillbaka. Då kan man förstå dem som är trötta på eliten och experterna.

Lika tillgänglig som musik

Redan 2016, strax efter Brexit-omröstningen, skrev Imran Khan en artikel i den brittiska dagstidningen The Guardian där han menar att forskning borde vara en lika självklar och tillgänglig del av kulturen som idrott, musik eller politik. Det är delvis upp till forskarna och forskningssamhället att öka tillgängligheten.

– Nu talar jag till viss del i eget intresse men jag tror att mer samverkan mellan forskarvärlden och allmänheten kan motverka populismen och fenomen som Brexit. Den ökande polariseringen och populismen vi ser på många håll i världen idag är ett exempel på vad som kan hända om vi ignorerar allmänheten och låter bli att samverka, avslutar han.

Text: Natalie von der Lehr
Foto: Andrew Testa / Nyhetsbyrån TT

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter