Pandemin kräver mer än medicinsk forskning

Sverige har satsat nästan lika mycket pengar på forskning om covid-19-pandemin som de övriga nordiska länderna tillsammans. Men medan Sverige la 80 procent av medlen på medicinsk forskning och fyra procent på samhällsvetenskaplig satsade Norge 67 procent på forskning inom samhällsvetenskap.

Siffrorna ovan, från en artikel i Curie i september, talar sitt tydliga språk: Forskning utanför det medicinska området har inte fått mycket utrymme i Sverige när det gäller att studera olika aspekter av pandemin, vilket är beklagligt. Ta bara mitt eget område, utbildningsvetenskap. Där finns många exempel på hur covid-19-pandemin påverkat och påverkar samhället.

Utbildningsvetenskaplig forskning handlar om kunskapsbildningens och lärandets villkor, om lärares yrkesutövning, om frågor som rör skolans, förskolans och den högre utbildningens pedagogiska utveckling, men också om barn och ungas välmående i mer informella sammanhang.

Som ett resultat har många unga förlorat mer än två år av normal social interaktion och utbildning.

Skolan har en avgörande nyckelposition för att stödja barns och ungas välfärd. Förutom den formella utbildningen och lärandet erbjuder skolan en mångsidig plattform för social interaktion. När covid-19-pandemin drabbade Sverige våren 2020 genomfördes förändringar där skolorna lade om undervisningen till att antingen uteslutande eller delvis genomföras på distans. Som ett resultat har många unga förlorat mer än två år av normal social interaktion och utbildning.

Undersökningar har visat att många ungdomar har tappat engagemang när de under pandemin tvingats till skolarbete i hemmet i stället för i skolan bland sina vänner och lärare. De begränsade möjligheterna att utöva sporter och konstnärliga hobbyer under pandemin har fått stora konsekvenser såväl på fysisk hälsa som på välmående. Stängningen av skolor har haft en betydande effekt på pedagogiska praktiker och skapat nya utmaningar för lärare och rektorer att hitta processer och metoder som balanserar olika behov och tar hänsyn till både lärande och välbefinnande. Nya digitala undervisningsmetoder har utvecklats under en akut tidspress och det finns många signaler om att klyftorna mellan hur elever presterar i skolan ökar.

Samtidigt finns det också flera positiva effekter av den digitala undervisningen. Vissa elever har haft lättare att koncentrera sig på skolarbetet hemma, särskilt barn och unga som tycker att det sociala samspelet i skolan är utmanande och upplever mobbning eller utanförskap i skolmiljön.

Det tyder på att det finns ett behov av att bättre förstå effekterna av hur minskad interaktion påverkar studenters lärande.

Inom högre utbildning rapporterar studenter både om positiva upplevelser med distansundervisning och om en minskad motivation. Det tyder på att det finns ett behov av att bättre förstå effekterna av hur minskad interaktion påverkar studenters lärande.

Mot bakgrund av det stora behovet av utbildningsvetenskaplig forskning som relaterar till pandemin är jag så glad över att NordForsk i mars fattade beslut om att bidra till finansiering av ett forskningsprogram om långsiktiga konsekvenser av covid-19 bland barn och unga. Initiativet kommer från Finlands Akademi och syftar till att engagera nordiska forskningsfinansiärer att etablera ett nordiskt samarbete kring temat. Här i Sverige kommer Vetenskapsrådet och Forte satsa 14 miljoner kronor vardera. Den totala summan landar på nära 90 miljoner kronor. Det skapar fantastiska möjligheter för ny kunskap om hur barns och ungas hälsa och utbildning påverkats av pandemin.

Dessa likheter och skillnader gör att nordiskt forskningssamarbete har en unik potential att bidra med värdefull kunskap om pandemins långsiktiga effekter på barn och unga.

Det finns många likheter mellan de nordiska länderna, både när det gäller demografi och när det gäller den förskola och skola som barnen erbjuds. Samtidigt har länderna hanterat pandemin på lite olika sätt. Dessa likheter och skillnader gör att nordiskt forskningssamarbete har en unik potential att bidra med värdefull kunskap om pandemins långsiktiga effekter på barn och unga.

Vetenskapsrådet samordnar redan idag ett antal nationella forskningsprogram som relaterar till satsningen och där utbildningsvetenskap också kan spela en viktig roll. Ett av dem är det nationella programmet om virus och pandemier där samhälleliga åtgärder till följd av en pandemi, deras effekter på folkhälsa och organisation samt styrning och samordning av viktiga samhällsfunktioner vid en pandemi identifierats som forskningsområden.

NordForsks satsning Welfare among Children and Young People in the Post-Pandemic utgör ett viktigt komplement till andra större satsningar i spåren av covid-19-pandemin där utbildningsvetenskaplig forskning är ytterst betydelsefull.