Måste man vara disputerad för att förstå populärvetenskap?

2021-09-07

Reumatikerförbundet stöder otroligt viktig forskning som gynnar många personer. Sammanfattningarna vi lägger ut på vår hemsida om forskningen visar våra medlemmar vad deras gåvor har åstadkommit och ger dem hopp om framtiden.

Vi ber därför forskarna att skriva populärvetenskapliga sammanfattningar som är begripliga för lekmän. Men allt för ofta känner jag att jag behöver min läkarexamen och doktorsexamen för att förstå dessa texter. Flera är så bra – jag skulle kunna visa dem för min farmor som de är och hon skulle kunna förstå exakt varför studien behövs, vad syftet var och vad den eventuella nyttan är. Men jag sitter här med synonymordboken öppen (figurativt) och försöker översätta alldeles för många så att de är lättare att förstå för våra medlemmar.

Som forskare gillade jag att skriva populärvetenskapliga sammanfattningar – att växla mellan medicinsk/forskningsengelska och alldaglig engelska. Det var en klurig utmaning, men jag ansåg att det var värt att ägna tid åt det för jag insåg nyttan (tack vare att institutionen la så stor vikt på det). Men jag fick också hjälp av forskningspartners och kolleger som läste igenom och säkerställde att språket var lättläst.

Nu kämpar jag med olika versioner av det svenska språket och vet hur svårt det kan vara att beskriva något på ett språk som inte kommer naturligt. Är man van vid att beskriva sin forskning på ett sätt, så krävs ett helt annat tänkande för att byta till alldaglig svenska. Så jag vet att det inte är lätt, men jag tror att vi kan göra det bättre.

För min del är vikten av lättlästa populärvetenskapliga sammanfattningar så stor – det öppnar dörren för forskningspartners att komma in i diskussionen som jämlika. Om språket inte är ett hinder, så kan de bidra mer effektivt. Jag har funderat länge på varför jag kände mig så besviken när jag läste vissa sammanfattningar som inte var anpassade för allmänheten. Jag oroade mig helt enkelt för att forskarna skulle använda samma språk om de samarbetade med forskningspartners. Men precis som forskningspartners måste lära om forskning, så måste forskare lära sig att kommunicera på ett mer inkluderande sätt.

Vad är då problemet?

Är det en kunskapslucka, att man blir så van vid att leva i sin vetenskapliga värld där alla pratar samma ”språk” att man inte vet hur man ”stänger av”? Är det en tidsfråga – lämnar man den populärvetenskapliga sammanfattningen till slutet och ägnar då inte tillräckligt med tid åt den? Eller är det attityder som ligger bakom (”de som behöver förstå gör det”)?

Den viktigaste frågan kanske är hur vi kan lösa problemet – behövs mer kunskap om hur man förmedlar forskning på ett populärvetenskapligt sätt? Eller behöver man öka medvetenheten om varför det är så viktigt så att mer tid och energi ägnas åt det? Eller behöver vi kanske begära populärvetenskapliga sammanfattningar på ett annat sätt, i ett annat format eller helt enkelt genom att ställa frågan på ett annat sätt?

Jag vill höra era åsikter – hur blir vi bättre?

3 kommentarer

Tack för din kommentar. Den kan komma att modereras innan den publiceras.

  • Gustav Bohlin

    Tack för en bra text! Vetenskap & Allmänhet gjorde tillsammans med fem forskningsfinansiärer en stor studie över forskares förutsättningar att kommunicera med omvärlden under 2019 (https://v-a.se/2019/09/jag-vill-men-hinner-inte-forskares-syn-pa-kommunikation-och-oppen-vetenskap/). Resultaten visade att det finns en stor vilja bland forskare att nå ut mer (tyder på att attityder inte är det stora problemet), men att de upplever sig hindrade av dels strukturella problem (för många andra uppgifter, begränsade resurser och att den typen av kommunikation inte värdesätts tillräckligt), men också att de saknar kunskap om hur man kommunicerar effektivt eller har svårt att hitta tillfällen/möjligheter att nå ut. Många har heller aldrig getts möjlighet till utbildning i att kommunicera sin forskning, vilket säkert är en nyckel. Förutsättningar skiljer sig också mycket inom forskarsamhället och mellan olika typer av forskare. Vi på VA jobbar aktivt med många projekt för att erbjuda verktyg, inspiration och kunskap till forskare som vill kommunicera mer.

    2021.09.09

  • Svante Svensson

    När man diskuterar populärvetenskap så glömmer man ofta att det handlar om olika slags publikationer.
    För vetenskapligt verksamma som vill bli informerade om angränsande fält finns sådant som Scientific Amerikan , Nature och andra liknande. Dessa är förstås väldigt jobbiga om man inte har minst naturvetenskaplig linje på gymnasiet (eller kanske ännu mer).

    Populärvetenskap för större publik finns numera på rikstidningarnas vetenskapssidor och i SR:s vetenskapsprogram. Dessa tycker jag är utmärkta.

    Och sen finns det som gränsar till Science Fiction förstås.

    De populära sammanfattningarna av avhandlingar är enligt min mening inte så bra fora. De riktar sig i bästa fall till respondentens släkt, men formatet är oftast alldeles för kort för att vara riktigt meningsfullt. Dessutom finns det problem vi ofta står inför, nämligen att respondenten inte skriver och talar svenska väl, eftersom de kan ha utländsk härkomst. Där borde nog kravet vare en populärvetenskaplig sammanfattning på respondentens modersmål snarare än på svenska.

    2021.09.09

  • Allan Gut

    Att skriva populärvetenskapligt är, bland annat, en del av tredje uppgiften. Jag har alltid ansett det vara en viktig, och samtidigt rolig och stimulerande, del av min verksamhet. Jag har skrivit tre populärvetenskapliga böcker om matematik, statistik, och sannolikhetsteori, samt hållit föredrag inför blandad publik, alltid med det uttryckliga målet att det ska kunna läsas/förstås av en ''intresserad allmänhet'' (typ, ovannämnda farmor). Men, man får tänka och formulera sig på ett lite annat sätt, man måste glömma fikonspråket.

    Ja, man behöver absolut öka medvetenheten om det angelägna i den sortens verksamhet. Vilket är extra behövligt eftersom det inte är samma glamour över att skriva en populärvetenskaplig text jämfört med en smal vetenskaplig artikel som läses av en handfull människor och förstås av några av dem.

    Lycka till!
    Allan Gut, professor emeritus i matematisk statistik, Uppsala universitet

    2021.09.09

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter