Att utforska och samverka kring framtider

2022-05-16

Varje lärosäte har säkert vid något tillfälle satt samman en grupp med uppgiften att formulera relevanta framtidsfrågor. Ofta har fokus legat på utarbetandet av strategiska planer för forskning, utbildning och administration. Sådana grupper tenderar att dyka upp och försvinna mycket snart efter uträttat konkret värv. Framtiden dateras ju så snabbt.

Lunds universitet sjösatte 2018 en helt annan typ av framtidssatsning och bildade den tvärvetenskapliga gruppen LU Futura, där jag hade den stora förmånen att få vara biträdande verksamhetsledare. Gruppen skulle arbeta i tre år och bestod av 13 personer varav tre i ledningsgruppen, en representant från vardera av LU:s åtta fakulteter och två studeranderepresentanter. Vi kallades för en tankesmedja för framtidsfrågor, men gjorde tydligt redan från början att det inte handlade om någon tankesmedja i en snäv eller politisk bemärkelse. Det rörde sig om en helt annan och experimentell verkstad för tankar och idéer kring tänkbara framtider – nästan alltid angivna i plural. Arbetet skilde sig på ett fundamentalt vis inte bara från opinionsbildande tankesmedjor utan också från en framtidsforskning av mer klassiskt snitt, med dess utarbetande av modeller och prognoser. Istället arbetade Futura explorativt och fokus låg på att finna nya tvärvetenskapliga frågor som kunde knådas i öppna samtal med det omgivande samhället.

Teman vi tidigt valde att arbeta med rörde framtidens klimat, arbetsliv, utbildning och hälsa. I vetenskapsfestivalen ”Framtidsveckan” beredde vi plats för framtidsrelaterade forskningsfrågor och bjöd in allmänheten att ta del. I utställningen ”Carbon Ruins” gjordes en återblick på vår egen tid utifrån en framtid, där problemet med fossila bränslen var löst. I en lång rad panelsamtal, så kallade Futurasamtal, möttes beslutsfattare, näringsliv och forskare för att diskutera allt ifrån havshöjning och livsmedelsförsörjning till Brexit och språktest för invandrare. En seminarieserie om framtidens arbetsliv tog upp frågor om AI och digitalisering, den åldrande befolkningen, samt språk och kommunikation. I en stor studentenkät fick vi en bild av studenternas syn på sin egen och världens framtid.

Futura hade just funnit sitt årshjul, arbetat upp kontakter och hittat former för verksamheten då pandemin slog till. Vår verksamhetsledare Lynn Åkesson beskrev det som att framtiden plötsligt drabbat oss. Som för alla universitetets verksamheter blev 2020 och 2021 för oss år som präglades av snabb och aktiv anpassning till en ny verklighet. Tyvärr valde Lunds universitet att i just detta läge avveckla istället för att utveckla Futura. Det finns säkert en anledning till att det blev så. Vi kan bara hoppas att vårt universitet plockar upp de erfarenheter av explorativt, tvärvetenskapligt framtidstänkande och inte minst de konkreta format vad gäller samverkan med externa aktörer som Futura arbetat fram – en angelägen kunskapsöverföring som också utvärderingen starkt rekommenderade. Stafettpinnar kan vara aldrig så omsorgsfullt svarvade, men de faller till marken om det inte finns någon att lämna över dem till.

För oss på förstasträckan (den inledande och, visade det sig, avslutande) var detta en fantastiskt rolig och givande erfarenhet. Samverkan med externa aktörer och med allmänheten på Framtidsveckan, arbetet med alla arrangerade panelsamtal, seminarieserier, debatter, utställningar, ljudvandringar, bloggar, poddar och filmer gav oss många lärdomar. Att som aktiv forskare mitt i karriären få tid för tvärvetenskapliga samtal och projekt som är av helt och hållet utforskande och experimentell karaktär är förmånligt. Att i varje projekt, från ax till limpa, känna tryggheten i ett nära samarbete med en professionell vetenskapsjournalist med järnkoll på universitetets helhet och med ett brett kontaktnät utanför – ja, det är ovärderligt.

För egen del fick jag i arbetet med Futura möjlighet att sätta ord på värdet av samverkan. Trots att jag alltid funnit det stimulerande, så visste jag aldrig riktigt exakt hur berikande det kan vara. Sannolikt kommer jag att bygga in samverkan som en naturlig del i kommande forskningsprojekt. Jag ser samverkan och forskningskommunikation som en av våra mest värdefulla akademiska allmänningar. Dialogen är naturligtvis utsatt för påtryckningar och utmanas på olika sätt, men ansvarsfullt utförd så bygger den förtroende och respekt för olika kunskapshorisonter, problemformuleringar, tidslogiker och arbetssätt.

Förmodligen är denna dialog aldrig så viktig som när vi blickar mot framtiden tillsammans.

2 kommentarer

Tack för din kommentar. Den kan komma att modereras innan den publiceras.

  • Mikael Rosén

    Som mångårig SF-läsare tycker jag att framtidsforskningsstoppet är minst sagt trist. När jag så öppnar ett annat av nerdimpna (?) nyhetsbrev, om Dougnut-ekonomi, läser jag i ett efterord till en i övrigt fem år "gammal" bok i ämnet:
    "It quickly became clear that the most useful thing to do would be
    to connect these pioneering changemakers, along with many others
    around the world, in order to learn together what it means to start
    turning radical ideas into transformative action." (https://www.dropbox.com/s/ddf90oaywxmetjz/Doughnut%20Economics%20Afterword.pdf?dl=0)
    Måtte framtidsforskningen återuppstå, kanske redan i framtiden, dvs nu.

    2022.05.23

  • Marie Cronqvist

    Tack för din kommentar, Mikael! Jag såg för något år sedan ett TED talk med Kate Raworth om doughnut-ekonomi och det grep mig på ett sätt som diskussionerna om nerväxt inte riktigt lyckats göra.
    Och apropå SF så tror jag att konst och litteratur definitivt kan hjälpa oss att utforska framtidsalternativ och tänka utanför tillväxtboxen. Tipsar gärna om ett spännande forskarnätverk vid LU lett av min kollega i LU Futura, Johannes Stripple, som arbetar på detta sätt: https://www.climatefutures.lu.se/start-page

    2022.05.25