Hälsan central vid klimatförhandlingar i Paris

2015-11-24

När jag deltog vid klimatförhandlingarna (COP) i Köpenhamn år 2009 var hälsa fortfarande en perifer fråga. Inför klimatförhandlingarna i Paris har dock hälsan lyfts fram som ett motiv till klimatpolicy. Världshälsoorganisationen (WHO) har gjort betydande insatser inför mötet för att belysa klimateffekterna på hälsa. Bland annat lanseras i dagarna ett helt nytt arbete som beskriver sambanden mellan klimatförändringar och hälsa i relation till olika klimatscenarier.

WHO-arbetet visar vilka hälsokonsekvenser som framtida klimat kan få för olika länder. Beräkningarna bygger på olika framtidsscenarier. Ett scenario utgår från lyckade klimatförhandlingar och att det blir utsläppsbegränsningar, ett annat från att vi inte lyckas begränsa de globala utsläppen. Ur hälsosynpunkt är skillnaden mellan dessa två utfall substantiell, och kan vara tongivande både vid förhandlingar om utsläppsbegränsningar och när man ska avsätta resurser i fonder för klimatanpassning till fattiga länder.

WHO:s bedömningar av hälsokonsekvenser kan även vara ett underlag när länder ska uppskatta sitt behov av klimatanpassning. Under förhandlingarna vid COP21 kommer man att diskutera hur mycket pengar som ska avsättas för att hjälpa fattiga länder med denna anpassning. Informationen om hälsoläget är därför väsentlig på flera sätt. Men beräkningarna täcker inte alla typer av hälsoutfall utan fokuserar på större och mer välstuderade sjukdomsgrupper som malaria, dengue, mat- och vattenöverförda diarrésjukdomar samt värmerelaterade dödsfall.

Det finns således många effekter som inte tas med, och stora osäkerheter. Men förhoppningen är ändå att arbetet ska vara vägledande genom sin systematiska och policyinriktade ansatts. Det beskriver även ländernas klimat- och anpassningsplaner, samt vilken påverkan på klimatet som livsstilen har, liksom dess relation till hälsorisker.

WHO vill engagera hälsoprofessionen att ta ställning i klimatförhandlingarna. En orsak är att klimatförändringarna vid ett flertal tillfällen pekats ut som ett av de största hoten mot förbättringar i globalhälsan under det här århundradet. Andra skäl är att man vill se över hälsosektorns klimatpåverkan, samt föra fram kunskaper om hur hälsosam livsstil också kan vara klimatsmart.

Min forskargrupp vid Umeå universitet har deltagit i förberedelserna för landsprofilerna som tagits fram genom att kvantifiera sjukdomsrisker i framtida klimatscenarier. Allt koordinerat av WHO med flera internationella aktörer. Jag själv och Mikkel Quam, doktorand vid Umeå universitet, spenderade många sena kvällar med att få allt klart i tid för att det skulle hinna offentliggöras som bas för förhandlingarna.

Därför blir det extra skönt att se arbetet publicerat, med förhoppningen att det kommer att resultera i både en klimatpolicy och beslut om anpassningsfonder. Själv väljer jag att inte närvara i Paris. Jag förlitar mig på att det arbete vi gjort ändå kommer att föras fram av de internationella ledare och representanter som finns på plats.

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter