2021-06-14 Expertgruppen för forskningskommunikation

Replik: Forskningskommunikation ska bygga på teori och praktik

Vi välkomnar debattinlägget från lärarna och forskarna vid Chalmers om att forskningen om forskningskommunikation inte får glömmas bort i frågan om forskningskommunikation. I själva verket är det utgångspunkten för vårt initiativ till en doktorandkurs i ämnet, skriver medlemmarna i expertgruppen bakom initiativet.

Bakgrunden till initiativet Låt doktorander kommunicera mer är behovet av att utveckla förståelsen för – och samtidigt förstärka – forskningskommunikation. Initiativet bygger på insikten om de utmaningar som akademin står inför, men också på rapporten Jag vill men hinner inte! Forskares syn på kommunikation och öppen vetenskap – som visar att det behövs stöd och kommunikationsutbildning för forskare.

Forskningskommunikation handlar inte enbart om att kommunicera färdiga forskningsresultat, lika viktigt är att skapa förståelse för processen och forskarens roll i samhället. Det visar såväl aktuell forskning om forskningskommunikation, som de olika initiativ som pågår för att tänka nytt  kring området – till exempel det EU-finansierade projektet Re-think som bland annat Vetenskap & Allmänhet deltar i.

Tillsammans har vi – en grupp forskare och kommunikationsexperter – därför diskuterat vad som krävs för att höja såväl förståelsen för, som färdigheterna i forskningskommunikation. Samtalen har handlat om aktuell forskning om forskningskommunikation men också praktiska erfarenheter av att kommunicera forskning. Begreppet forskningskommunikation bygger, precis som begreppet samverkan, på en kombination av både teori och praktik. Syftet med arbetet är att forskningskommunikation ska bli en mer naturlig del av forskarutbildningen och ses som en del av forskningsprocessen.

Vårt initiativ motsäger alltså varken Chalmersforskarnas inlägg om att en sådan kurs bör bygga på aktuell forskning eller deras argument om forskningskommunikationens mångfald. Tvärtom speglar expertgruppens sammansättning en mångfald, med representanter från olika lärosäten och forskningsfält. Eftersom det inte är praktiskt möjligt att ha med samtliga kompetenser i en expertgrupp, har vi medvetet sökt och bjudit in till dialog så att ytterligare ämneskunskaper och perspektiv kan bidra till det ramverk som skissas fram. Vårt förslag kommer att sammanställas i en bok nästa vår (2022) efter att vi dragit lärdomar av den pilotkurs som Örebro universitet kommer att genomföra.

För att främja forskarens roll i samhället behöver vi både diskutera och träna att kommunicera forskning. Ju fler som engagerar sig i frågan desto bättre. Det är så vi skapar rätt förutsättningar för att forskning kan nå ut och ligga till grund för ett demokratiskt samhälle som bygger på vetenskapligt grundad kunskap.

Medlemmarna i expertgruppen för forskningskommunikation