Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Föreläsning i en stor aula.

Många duktiga studenter som tar examen från svenska lärosäten väljer bort en fortsatt utbildning på forskarnivå. Foto: Dom Fou/Unspash

debatt

Forskning kräver ett välfungerande utbildningssystem

Ett välfungerande utbildningssystem är en förutsättning för forskning av hög kvalitet. De senaste decennierna har andelen i den svenska befolkningen som påbörjar en forskarutbildning minskat kraftigt. Utvecklingen borde leda till eftertanke, skriver Universitetskanslersämbetet, UKÄ, inför den forskningspolitiska propositionen.

Porträttbild Martin Norsell

Martin Norsell. Foto: Karl Edqvist

Det finns oroande tecken på att svenska studenter väljer bort en karriär i högskolan. Inför den förra forskningspolitiska propositionen påpekade Universitetskanslersämbetet (UKÄ) att andelen i den svenska befolkningen som påbörjat en forskarutbildning senast vid trettio års ålder hade halverats under det senaste decenniet. Sedan dess har andelen minskat ytterligare.

Utvecklingen riskerar inte bara att föra med sig negativa konsekvenser för utbildningsnivån i Sveriges befolkning, utan kan på längre sikt även medföra problem för kompetensförsörjningen i högskolan och på arbetsmarknaden i stort.

Porträttbild Johan Gribbe

Johan Gribbe. Foto: Eva Dalin

Universitet och högskolor bör ha möjlighet att rekrytera de bäst lämpade studenterna till forskarutbildningen. Det gör de också i stor utsträckning. Den svenska forskarutbildningen håller generellt hög kvalitet, vilket resultaten från UKÄ:s utbildningsutvärderingar tydligt visar. Det finns dock tecken på att många duktiga och begåvade studenter som tar examen från svenska universitet och högskolor väljer bort en fortsatt utbildning på forskarnivå. En anledning kan vara att en forskarkarriär inte lönar sig ur ett långsiktigt ekonomiskt perspektiv. En annan att det inte upplevs naturligt att ta steget från utbildning på avancerad nivå till forskarnivå.

Många av de utländska doktoranderna lämnar emellertid landet efter doktorsexamen.

Samtidigt som färre svenska studenter påbörjar en forskarutbildning, har antalet utländska doktorander i Sverige ökat kraftigt de senaste decennierna. Inom många vetenskapsområden är andelen utländska doktorander hög – inom naturvetenskap och teknik är de i majoritet. Många av de utländska doktoranderna lämnar emellertid landet efter doktorsexamen. Sverige går därigenom miste om viktig kompetens och värdefulla tillskott till arbetsmarknaden. En god tillgång till forskarutbildade är nödvändig både för Sveriges internationella konkurrenskraft och för kompetensförsörjningen, inte minst inom samhällsviktiga områden, som utbildning och vård, liksom inom STEM-området (Science, Technology, Engineering and Mathematics).

Utvecklingen där en minskande andel av ungdomskullarna påbörjar forskarutbildning borde stämma till eftertanke. Forskarutbildningens attraktivitet beror till stor del på villkoren för lärare och forskare vid universitet och högskolor. Det är en viktig och angelägen fråga, men perspektivet måste vidgas. Frågan handlar inte enbart om högskolan, utan om hela utbildningssystemet – i bred mening – och hur de olika delarna hänger samman. En högre utbildning och forskning av hög kvalitet är helt beroende av kunskaperna och inställningen till bildning och en akademisk karriär hos de ungdomar som lämnar gymnasieskolan. Resultaten i gymnasieskolan vilar i sin tur på grundskolan.

... vikten av ett välfungerande utbildningssystem som förbereder och stimulerar studenter till en forskarkarriär.

Vi kan inte med säkerhet säga om den minskade andelen svenska studenter i forskarutbildningen främst beror på ett minskat intresse för forskarstudier hos ungdomar, eller på att de svenska studenterna ibland inte kan hävda sig i den internationella konkurrensen. Här finns ett behov av mer kunskap om den svenska forskarutbildningen, inte minst rekryteringen till den. Men båda de tänkbara svaren pekar i samma riktning, nämligen mot vikten av ett välfungerande utbildningssystem som förbereder och stimulerar studenter till en forskarkarriär.

Det här är en fråga som borde diskuteras i betydligt högre utsträckning än idag. UKÄ har flera regeringsuppdrag som handlar om forskarkarriären och dimensioneringen av forskarutbildningen, som ska rapporteras under våren 2024. Men för högskolans kompetensförsörjning – och därmed forskningens kvalitet – är frågor som rör andra delar av utbildningssystemet minst lika viktiga. UKÄ vill därför uppmuntra regeringen att anlägga ett brett perspektiv på frågan om högskolans rekrytering och se utbildningssystemet som en helhet när politiken avseende universitet och högskolor utformas.

Inom ramen för högskolepolitiken – och den kommande forskningspolitiska propositionen – finns det flera saker som kan göras redan nu:

  • Regleringen av forskarutbildningen bör ses över. Samtidigt som forskarutbildningen har genomgått stora förändringar de senaste decennierna är det länge sedan det gjordes en översyn av regelverket. Det finns bland annat ett behov av att se över reglerna för antagning mot bakgrund av det ökade antalet internationella sökande.
  • Reglerna för uppehållstillstånd för examinerade på forskarnivå bör ses över. Fler utländska doktorander borde få möjlighet att stanna i Sverige efter avslutad forskarutbildning. Frågan är speciellt viktig mot bakgrund av den minskade andelen i den svenska befolkningen som påbörjar forskarutbildning.
  • Satsningar på forskarutbildning inom bristyrken. Det behövs en långsiktig förstärkning av finansieringen av forskarutbildningen inom delar av hälso- och sjukvårdsområdet samt inom lärarområdet.

Martin Norsell, generaldirektör Universitetskanslersämbetet
Johan Gribbe, senior utredare Universitetskanslersämbetet

Läs hela debattråden

Relaterat innehåll

Debatt 19 februari 2024

Lars Hultman, Stiftelsen för strategisk forskning (SSF)

Inrätta fyra myndigheter för forskningsfinansiering varav en med ansvar för forskningsinfrastruktur. Satsa också på forskningsstiftelser, prestationsbaserade basanslag och öronmärk...

Debatt 13 februari 2024

Pär Ågerfalk, Uppsala universitet

När människan blir alltmer beroende av digital teknik behövs samhällsvetenskaplig kompetens mer än någonsin. Då räcker det inte med att satsa på utbildning inom teknik, matematik o...

Debatt 22 januari 2024

Göran Arrius och Laila Abdallah, Saco

Trygga anställningar, god arbetsmiljö fri från hot, hat och trakasserier samt en etikprövning som inte hämmar den fria forskningen – så bör fokus för forskningspolitiken se ut. Att...