2021-05-11 Joakim Amorim, Stiftelsen för Strategisk Forskning

Det finns kunskap som vi förväntar oss ska bli till nytta

Viss kunskap behöver inte bli något annat än just kunskap/vetande – den är viktig för samhället ändå. Men sådan kunskap som kan omvandlas till nytta, den bör också göras nyttig. Det skriver Joakim Amorim, programchef på Stiftelsen för Strategisk Forskning.

Joakim Amorim

I sin krönika Vad var kunskapen innan den blev nyttig? uttrycker Mikael Härlin en stark aversion mot ordet nyttiggörande och mot hur det används i forskningssammanhang. Jag håller med om att ord och definitioner är viktiga och att man bör uttrycka sig precist. Men när det gäller ordet nyttiggörande handlar det delvis om en definitionsfråga som beror mycket av kontext. Forsknings- och innovationssystemet är komplext och innehåller flera olika delar – alla är viktiga byggstenar i en helhet.

Fri grundforskning är viktig – var skulle samhället hamna om akademiker inte fritt fick välja sina forskningsområden och skjuta ”state of the art” framför sig? Innovation är viktigt – var skulle samhället hamna om inte forskare, entreprenörer, anställda i offentlig sektor och näringslivet utvecklade nya smarta idéer, ständigt förbättrade produkter, tjänster, metoder och vårdsystem?

Men, man kan faktiskt definitionsmässigt skilja på kunskapsgenerande insatser och kunskapsomvandlande insatser utan att nedvärdera någon av dem.

I forskningssammanhang definieras ofta nytta som det som genererar mer effektivitet i samhället i form av mer output per skattekrona, till exempel effektivare vårdmetoder, förbättrade produkter eller tjänster, ökad biologisk mångfald, minskad miljöbelastning etc.

Om man definierar nytta enligt ovan blir inte all kunskap till nytta, vilket inte betyder att kunskapen är dålig, utan att den i nämnda kontext är just kunskap/vetande. För att bena ut vad vi pratar om i just forskningssystemskontext så skulle man kunna definiera enligt följande exempel:

  • Utbildning: Strukturerad överföring av existerande kunskap
  • Forskning: Strukturerad framtagning av kunskap
  • Innovation: Nyttiggjord kunskap
  • Uppfinning: (Teknisk) lösning på ett problem
  • Utveckling: Metodisk förbättring av innovation, produkt eller tjänst
  • Kommersialisering: Slå mynt av (exploatering) av innovation, produkt eller tjänst

Definitionen av innovation som nyttiggjord kunskap, handlar just om att omvandla kunskap till nytta. Att nyttiggöra är helt enkelt ett ganska bra ord för kunskapsomvandlingen som sker i detta steg.

Kunskap behövs för innovationer, men vi måste även tillkännage att ibland får vi ny kunskap ifrån någon redan skapad nytta (till exempel hur ångmaskinen ledde till termodynamiken eller hur dynamiten ledde till sprängämneskemin). Så det går åt båda hållen.

Man kan ju vända på Härlins resonemang och retoriskt fråga: om all forskning är nyttig – behövs då inte innovationsstöd? Men svaret är att nej, akademiker sitter naturligtvis inte på lösningen på alla samhällets problem eftersom en stor del av problemlösningen görs ute i näringslivet och i övriga samhället. Till exempel så står ju bara akademiker för ca sex procent av alla patent som tas fram, alltså en ganska liten andel av den typen av problemlösning i samhället.

Ofta när man pratar om dessa saker uppstår begreppsförvirring, men man skulle kunna bena upp de olika logikerna med följande bild:

Illustration över hur fysik begreppsvärld, kunskap och nytta hänger samman

Redan de gamla grekerna filosoferade kring vad som är kunskap. De menade att man genom att betrakta vår fysiska värld och vår begreppsvärld empiriskt och idémässigt (forskning) uppnår kunskap (Logik 1). I och med att kunskap ökar vår begreppsvärld så sker en återkopplingsloop. Nytta (alltså i form av artefakter, ökad effektivitet i samhället mm) kan uppnås genom innovation men samtidigt ger ju denna innovation kunskap tillbaka (återkopplingsloop igen). Om det är en ny artefakt har ju de facto vår fysiska värld utökats (ytterligare en återkopplingsloop).

Slutligen, viss kunskap kan vara just kunskap och behöver ej heller bli något annat än just det – den är likväl viktig för samhället. Det finns dock en viss förväntan från skattebetalare på att ny kunskap som kan omvandlas till nytta också görs nyttig, därav ordet nyttiggörande. Om det inte görs försämras Sveriges konkurrenskraft och våra liv blir något sämre än vad de kunde ha varit. Svenska Akademiens ordlista behöver nog inte stöpas om, trots allt.

Joakim Amorim, programchef Stiftelsen för Strategisk Forskning, SSF

 

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter