2020-12-03 Vetenskapsrådets ämnesråd för naturvetenskap och teknikvetenskap

Replik: Vi ska granska statistiken och ser fram emot en dialog

Vi strävar efter en beredningsprocess som är så fri som möjligt från partiskhet och ser allvarligt på eventuella snedfördelningar, skriver Vetenskapsrådets ämnesråd för naturvetenskap och teknikvetenskap i en replik på inlägget från Female Astrophysicists Network Sweden.

I ett debattinlägg i Curie uppmanar nätverket Female Astrophysicists Network Sweden Vetenskapsrådet att i en oberoende granskning undersöka om kvinnliga astrofysiker systematiskt undervärderas. För Vetenskapsrådet är det svenska forskarsamhällets engagemang för jämställdhet av yttersta vikt, och vi ser fram emot en dialog med nätverket .

Som en initial åtgärd har vi börjat granska statistiken för en längre tidsserie när det gäller tilldelningen inom astrofysik. För att sätta detta i sitt sammanhang följer här en redogörelse för hur processen kring beredningen av ansökningar sett ut.

Beredning av ansökningar inom natur- och teknikvetenskap (NT) vid Vetenskapsrådet baseras på följande grundförutsättningar:

  • Utlysningen är öppen för alla ämnesområden och forskningsinriktningar, och inom NT delar vi in ansökningar i 19 beredningsgrupper, som i sin tur delas in i ett flertal underområden. Det förekommer därför en hård konkurrens mellan såväl forskningsområden som mellan individuella forskare. Vetenskapsrådet är tämligen ensamt om denna typ av öppna utlysningar.
  • Granskarna i beredningsgrupperna inom NT kommer till största delen från andra länder än Sverige. Detta för att minimera både direkt och indirekt jäv på olika nivåer. Mandatperioderna för ledamöter och ordförande är begränsade, vilket får till följd att en beredningsgrupp vanligtvis omsätts till cirka 50 procent från år till år, och en ordförande oftast byts vartannat år. Vi har under många år haft en jämn könsbalans i beredningsgrupperna där minst 40 procent av medlemmarna är kvinnor. I 2020 års beredning var det i genomsnitt 45 procent kvinnor i beredningsgrupperna.
  • Våra uppföljningar av beviljandenivåer och medelbidrag inom NT visar att bedömningen av ansökningar inom beredningsgrupperna är jämställd sedan åtminstone 2010 – som en konsekvens av att vi inledde ett aktivt jämställdhetsarbete 2008. Detta gäller också beredningsgruppen NT-3, som bland annat hanterar ansökningar inom astrofysik. Vid uppföljning av jämställdhet, liksom vid uppföljning av andra faktorer, är ett grundproblem att det är svårt att splittra upp underlaget i analysen i för små undergrupper. Då kommer det statistiska underlaget rimligen att omfatta väldigt få ansökningar eller för få unika sökande. Detta gör i sin tur att det blir svårt att dra några säkra slutsatser.

Även om det aldrig helt går att säkerställa en fullständigt objektiv bedömning av ansökningar så är det givetvis Vetenskapsrådets, och NT-rådets, strävan att understödja en beredningsprocess som är så fri som möjligt från partiskhet. Det är svårt att, utifrån ovanstående tre grundförutsättningar, identifiera vilka mekanismer som skulle kunna ge upphov till en systematisk snedfördelning till kvinnliga sökandes nackdel. Dock ser vi allvarligt på eventuella snedfördelningar i beredningsarbetet, och därför bjuder vi in företrädarna för debattinlägget till en konstruktiv dialog.

Vetenskapsrådets ämnesråd för naturvetenskap och teknikvetenskap:
Dag Hanstorp, ordf.
Maria Selmer, vice ordf.
Lennart Bergström
Martin Jakobsson
Karl Henrik Johansson
David Sands
Emma Sparr
Åsa Strand
Anna-Karin Tornberg

Mattias Marklund, huvudsekreterare
Lars Kloo, huvudsekreterare

*Mattias Marklund efterträdde Lars Kloo som huvudsekreterare för naturvetenskap och teknikvetenskap den 1 december 2020.

3 kommentarer

Tack för din kommentar. Den kan komma att modereras innan den publiceras.

  • Alexis

    Bra, tack för det. Hoppas att granskningen blir publicerat någonstans (här kanske?) så snart det är klart.

    2020.12.03

  • Jonas Tegenfeldt

    Jag håller med! Det vore intressant att se en rapport om detta med förhoppningsvis ett längre tidsperspektiv, gärna också i andra ämnesområden.

    Om målet är en objektiv könsneutral bedömning bör man titta på resultat av en anonymisering av ansökningarna vid granskningen, åtminstone i den omfattningen som är rimligt. Dessutom bör man göra en statistisk bedömning av utfallet och statistiska variationer i utfallet för att se om de stämmer överens med ett statistisk oberoende av könstillhörighet.

    Det är viktigt att alla får en rättvis bedömning och att bedömningen tar hänsyn enbart till relevanta faktorer för framgångsrik forskning.

    2020.12.04

  • Anders Sandell

    Det finns flera aspekter på tilldelningen man kan ställa sig frågande inför. Jag skulle hemskt gärna se en utredning kring konsekvenserna av etableringsbidragen. Det är uppenbart att om man år ut och år in lägger 25% på nya personer så kommer stora delar av de pengarna att hamna i sjön när många av de nya så småningom blir utan pengar och byter karriär. Det medför också en grav åldersdiskriminering då ju äldre, etablerade forskare lyfts ut till förmån för yngre. Man tappar alltså värdefull seniorkompetens och många forskningsprojekt och samarbeten måste avbrytas. Ett exempel är att många av de som byggt upp Sveriges synkrotronljuskompetens har under de senaste 5-10 åren förlorat sina medel. Paradoxalt nu när enorma summor satsats på MAX IV.

    2020.12.04