Texter av journalisten Inna Sevelius
Nyhet
16 januari 2019
Akademisk frihet i kläm när politiker vill styra forskning
Inna Sevelius
Nya forskningsinstitutioner anställer regeringslojala medarbetare utan akademiska meriter i Ungern. Och regeringen utser ekonomiansvariga vid universiteten. Syftet är att bli av med fritänkande forskare, menar Andrea Petö som är professor i genusvetenskap i Budapest. Även i Sverige finns politiska krafter som ifrågasätter viss forskning.
Nyhet
14 november 2018
Delade patientdata – både tillgång och risk
Inna Sevelius
Digitala patientjournaler och register har möjliggjort ett nytt sätt att inhämta medicinsk kunskap. Genom att använda sig av data från tusentals patienter kan man utvärdera åtgärder och beräkna sjukdomsrisker. Men registerstudier hotar också den personliga integriteten när enskilda patienter inte tillfrågas, anser kritiker.
Nyhet
11 september 2018
Förlagens paketförsäljning styr utbudet av tidskrifter
Inna Sevelius
Digitaliseringen av vetenskapliga tidskrifter har ökat utbudet på universiteten. Men förlagens paketförsäljning av elektroniska tidskrifter innebär också nackdelar för forskarna, enligt en kommande svensk avhandling.
Nyhet
11 september 2018
”Vi måste ta kontroll över publiceringskostnaderna”
Inna Sevelius
Förlagsjätten Elsevier tar betalt för både läsrättigheter och öppen publicering på nätet. För de svenska lärosätena medför detta skenande kostnader. Förhandlingarna bröt samman i maj och sedan första juli är biblioteken avstängda från läsning.
Nyhet
26 april 2018
Mikrohistoria nyanserar bilden av det förflutna
Inna Sevelius
Studiet av en enskild individ, händelse, plats eller grupp av människor kan problematisera och nyansera den generella historieskrivningen. Ofta handlar studierna om ”vanliga” människors liv och särskilt grupper som varit osynliga i historieskrivningen – som kvinnor, barn, sjuka eller obemedlade.
Nyhet
17 januari 2018
När olika forskningsfält arbetar sida vid sida
Inna Sevelius
Medicinsk humaniora och samhällsvetenskap är ett nytt fält där humanister och samhällsvetare ofta samarbetar med medicinare. Men hur ska samarbetet gå till? En del forskare arbetar helst i parallella spår, medan andra föredrar tvärvetenskapliga samarbeten.