Apollo 11 Moon landing, 1969

När fakta inte spelar någon roll

English 2016-09-20

Faktaresistens och förnekande av kunskap är något många forskare ofta möter. Basfakta är ofta lika mycket värt som någons känsla, menar forskaren Heléne Lööw.

– Vi lever i känslans tidsperiod, säger hon.

Det har aldrig funnits några vetenskapliga belägg för att de vita strimmor vi ibland kan se i luften är något annat än kondens – något som bekräftades i en stor internationell rapport i augusti. Men enligt en spridd konspirationsteori är strimmorna spår efter att någon avsiktligt spridit ämnen för att påverka exempelvis människor.

På liknande sätt har flera studier visat att 97 procent av världens klimatforskare är överens om att jorden värms upp av människans aktiviteter. Ändå finns de som hävdar att det inte finns någon vetenskaplig samstämmighet om uppvärmningen.

Detta är bara ett par exempel på det som brukar kallas faktaresistens – ett av Språkrådets nyord i fjol. Begreppet innebär att man inte låter sig påverkas av fakta som talar emot ens egen uppfattning, som grundas på något annat. Det kan vara konspirationsteorier, politiska eller andra ideologiska skäl.

Historien förnekas

Fenomenet i sig är dock inte nytt. Många forskare har lång erfarenhet av att få sina kunskaper ifrågasatta.

– Jag har mött det under hela min tid som forskare men omfattningen blir större idag eftersom det finns sociala medier. Vi konfronteras ständigt med reaktioner och aggressioner, i mejl och i telefonsamtal. Det finns en misstänksamhet mot forskning, ett kunskapsförakt som breder ut sig, säger Heléne Lööw, som forskar vid Uppsala universitet i historia med inriktningen nationalsocialism, fascism, hatbrott med mera.

Hon räknar upp exempel; man förnekar att förintelsen har ägt rum, det armeniska folkmordet, andra folkmord.

– Fakta spelar ingen roll. Forskare avfärdas som lurade eller köpta av en främmande makt.

Institutioner, universitet och museer

Faktaresistens drabbar inte bara universitet. Också museer möter ibland starka reaktioner när de gestaltar historien.

– Det gäller särskilt vissa teman. Vikingatiden är speciellt känslig, säger Fredrik Svanberg, som är forskningschef vid Historiska museet.

På muséet finns sedan 2002 en permanent vikingautställning. Texter och föremål som ställs ut har ändrats något efter hand, och ibland komplicerat frågor om nationalitet och svenskhet.

Det har exempelvis handlat om att landet Sverige inte fanns på vikingatiden, eller att DNA-analys har visat att utställningens Birkaflicka, som hittades i en grav på en Mälarö för hundra år sedan, inte kommer från Mellansverige. Hon är från en plats utanför det som idag är Sverige.

– Det blev omdiskuterat hur man ska se på och definiera Sverige. Många vill ha kvar sin gamla bild av landets historia och ser vikingatiden som en guldålder.

Avfärdar ny forskning

Vikingautställningen har bland annat diskuterats på nättidningen Avpixlat, där ett inlägg fick över 800 kommentarer. Utställarna kallades PK, kulturmarxister med mera.

– Ny forskning avfärdas lättvindigt med schablonbegrepp som PK, eller att det skulle vara vänster- eller högerinlägg. Då behöver man inte komma med sakargument och det blir en ytligare diskussion. Som forskare anser jag att samhällets utveckling behöver bygga på kunskap och fakta, inte bara tyckande, säger Fredrik Svanberg.

Han får medhåll av Heléne Lööw.

– Det har skett en förskjutning som är intressant att fundera kring. Kunskap och basfakta är lika mycket värda som någons känsla. Vi lever i känslans tidsperiod där det man känner är rätt.

Politik, pengar eller ideologi

Bakom faktaresistens och konspirationsteorier finns en blandning av skäl – ideologiska, politiska eller kommersiella.

– I vissa fall finns starka kommersiella intressen bakom idéerna, men en ideologisk bakgrund är svårare att ringa in, säger Dan Larhammar som är professor vid institutionen för neurovetenskap på Uppsala universitet och ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien samt aktiv i föreningen Vetenskap och Folkbildning.

Det finns studier som försöker klarlägga bakgrunden. Bland annat har Gordon Pennycock, som är forskare i kognitiv psykologi vid universitetet i Waterloo i Kanada, gjort en studie som pekar på att vissa människor har lättare att attraheras av fraser som låter bra, men som saknar substans. Enligt undersökningen är det personer som bland annat är mindre reflekterande. Många tror på det övernaturliga, religion och alternativ medicin.

Ta diskussionen och ge faktaunderlag

Hur bemöter man då myter och faktaresistens? Två forskare i Australien har skrivit en handledning med tips.

Dan Larhammar tycker att det är viktigt att ta diskussionen och ge faktaunderlag till den som förespråkar exempelvis läror som kreationism och homeopati, även om de inbitna troende inte är mottagliga för rationella argument.

– Annars kan våra politiker bli vilseledda att fatta beslut som i värsta fall får ödesdigra konsekvenser för planeten och alla som lever här. Det är exempelvis svårt att intressera någon för att bevara biologisk mångfald om hen inte har förståelse för hur naturen och evolutionen fungerar. Om en patient får vård med homeopati istället för evidensbaserad behandling kan hen dö. När det gäller vacciner är det viktigt att informera om nytta kontra risk, säger han.

Text: Siv Engelmark
Foto: SPL / IBL Bildbyrå

13 kommentarer

Tack för din kommentar. Den kan komma att modereras innan den publiceras.

  • Bertil

    Sorgligt nog levereras även myter som om de vore fakta och obekväma fakta hålls tillbaka. Sådant slirande skapar osäkerhet. Man måste alltid ha i åtanke vem som beställt en undersökning. Sannolikt finns en god chans att det spelar in på resultatet

    2016.09.21

  • Peter Stilbs

    Det där med 97% konsensus inom klimatforskningen är en löjlig vandringssägen, som inte borde spridas vidare här. I korthet har man ställt en felaktig enkel fråga till en sned grupp av personer, och dessutom med låg svarsfrekvens - av typ "Har människan birdragit till den globala uppvärmning man observerat det senaste seklet?" Ven skulle svara nej?? Det står lite mer här https://en.wikipedia.org/wiki/Surveys_of_scientists%27_views_on_climate_change

    2016.09.23

  • Daniel Nilsson

    Vad som inte riktigt problematiseras är att många gånger har förespråkare av förnuft och upplysning tyvärr dåligt på fötterna, och klent mer än auktoritetsargument för ack så solida och testbara sanningar. Vår samlade kunskapsmassa har blivit stor, och det är svårt att på djupet omfatta mer än några ämnen. Att bjuda allmänheten tro och blint följa ett vetenskapligt prästerskap kan inte vara lösningen. Allt för ofta faller någon för frestelsen att uttala sig i ämnen som hen inte faktiskt beforskar. Vad kan vi göra? Lär stark källkritik, främja sanningstörst, och visa på de teknologiska frukterna av detta.

    2016.09.23

  • Nätverket Vetenskapskvinnan

    Ett intressant fenomen som förvånansvärt nog också förekommer inom akademin där vi hittar många ojämställdhetsförnekare - http://vetenskapskvinnan.blogspot.se/2015/03/kraftgang-i-jamstalldhetsarbetet.html

    2016.09.23

  • Anders

    Och sorgligt nog finns faktaresistens även i forskarvärlden. Men där är den mer subtil. Då uttrycks den exempelvis i form av att man ignorerar fakta från ämnen man själv inte behärskar eller förstår. Sådan faktaresistens tenderar att gå hand i hand med vetenskapligt bristfälligt underbyggd forskning inom det egna området.Och då kan forskare själva bidra till mytbildning. En sådan myt som ofta underhålls av forskare och framförs till politiker och anslagsgivare är att IT-lösningar alltid och automatiskt leder till högre produktivitet eller effektivitet trots att fakta talar emot detta.Teknisk utveckling blir då en olycklig blandning av vetenskap och religion.

    2016.09.23

  • Bengt J. Nilsson

    Samtidigt är det viktigt att kunna ifrågasätta vetenskapliga teorier och metoder när nya fakta kommer i dagen. Annars är jorden fortfarande platt och centrum i vårt universum precis som 97% av världens tänkare var helt säkra på under medeltiden.

    2016.09.23

  • Joakim

    Majoriteten av jordens befolkning tror på någon form av allsmäktig gud, ett fenomen som det undantagslöst saknas bevis för ur ett vetenskapligt perspektiv. Detta visar, tyvärr, att de festa människor lägger begränsad vikt vid fakta när de bildar sig en uppfattning i olika frågor. Det kommer därför sannolikt att bli mycket svårt att att få ens majoriteten av faktaförnekare att bejaka fakta, inte bara i religionsfrågor som i mitt exempel, men även mer generellt. I en forskares yrkesroll är det centralt att kunna värdera observationer på ett balanserat sätt. Därmed har vi forskare också ett ansvar att stöjda sammhället så att viktiga beslut som rör oss alla baseras på fakta och inte på känsla, så långt det går.

    2016.09.23

  • Jo

    Intressant artikel. Ytterligare ett exempel är GMO. Här finns en en överväldigande mängd forskning som samstämmigt visar att det inte finns någon grund för att tro att GMO är skadligt för hälsa eller miljö. I ett brev som bl.a. undertecknats av mer än 100 nobelpristagare påpekas bl.a. detta (se https://www.washingtonpost.com/news/speaking-of-science/wp/2016/06/29/more-than-100-nobel-laureates-take-on-greenpeace-over-gmo-stance/). Brevet har fått en viss om än ganska måttlig uppmärksamhet i media. Bemötandet från GMO-motståndare har, i den mån detta bemötts offentligt, haft karaktären av just förnekande av fakta.

    2016.09.23

  • Jafet Andersson

    Det saknas en viktig komponent i ovanstående resonemang: det finns olika grader av tyngd i olika fakta. Alla faktaanspråk har inte samma evidensbas. Till exempel finns mer belägg för temperaturnivån i Norrköping igår jämfört med för tusen år sedan (då vi saknade termometrar och satelliter). Detta bör även avspegla sig i dialog, argumentation och bemötande.

    2016.09.23

  • Zita Tersman

    Tar gärna ett -superkänsligt- exempel från kvinnohälsovärlden. Man läser då och då på sociala medier trådar om att 50% av alla (fertila antar jag de menar, men det framgår inte) kvinnor lider av PMS och då det ifrågasätts (diagnos?) får till svar att "de som lider av PMS vet bäst själva". Ok, det är självdiagnosticeringens tid. Samma logik används om laktosintolerans och allergier (alltså ingen diagnos enligt fastlagda diagnoskriterier ICD-10 och eller DSM, utan självdiagnoser) och sammanblandningar med andra diagnoser i alla tre fallen. Man löper lätt risken att bli lynchad om man ifrågasätter på minsta sätt, och därmed bidrar man själv till irrläror ;-)

    2016.09.23

  • Birger Schmitz

    Viktig och relevant artikel, men synd att blanda in klimatfrågan. I mitt tycke ovetenskapligt att referera till en "omröstning". Diskussionen om klimatet berör ett stort antal frågor. Man måste vara tydlig med vad det är inom klimatproblematiken man vill diskutera. Att koldioxiden ökar i atmosfären, och att detta leder till uppvärmning finns det gott om belägg för. Men klimatet är komplext och styrs av många faktorer. Den stora frågan är om de datorsimuleringar som används för att förutsäga det framtida klimatet verkligen klarar att göra det de lovar. Jag upplever inte att det finns konsensus i vetenskapsvärlden i denna fråga.

    2016.09.23

  • B. W.

    Frågan om fakta, kunskap och rationalitet är ganska komplex. Minst sagt. I svaren ovan illustreras det väl. Kunskap finns i många olika former och en människa som tror på en gud kan vara väl så kritiskt reflekterande som den som inte bekänner sig till någon tro. Tro är ingen kunskapsform och många troende är fullt medvetna om det. Viss kunskap betraktas som säker kunskap. Matematik brukar sorteras in under den kategorin. Matematik är en mänskligt uppfinning som har förmåga att spegla fenomen i den värld som omger oss. Tvärt emot vad många tycks anse (= de naivt vetenskapstroende) presenterar naturvetenskapen ingen helt säker kunskap men en kunskap som är gemensamt reflekterad och prövad experimentellt. De naturvetenskapliga kunskaperna är de bästa som för tillfället kan presenteras och vinna acceptans inom de områden de gäller. Kunskapen är välgrundad snarare än säker. Att Nobelpriset kunnat delats ut till upphovsmännen bakom DDT och lobotomi illustrera detta väl. Sedan finns ju den vardagliga praktiska kunskap som styr vårt vardagliga handlande – i bästa fall är den också välgrundad, men ofta är den det inte. Ymniga exempel på det ges i artikeln ovan. Kunskapsformen handlar om gott omdöme helt enkelt. Att vara öppen för olika perspektiv och förmögen att göra kritiska och välgrundade värderingar av situationer och påståenden man möter. Kunskapsformen benämndes under antiken som fronesis Politiskt och etiskt sett en mycket viktig kunskapsform. Man kan fundera på GMO-frågan ur ett sådant perspektiv och då inse att frågan, utöver de direkta frågorna om ev. problematik kring hälso- och miljöaspekter, också kopplar sig till andra frågor, som till exempel problematiken kring genetisk upphovsrätt där enskilda ekonomiska intressen riskerar att hamna i konflikt med allmänna medborgerliga intressen.

    2016.09.23

  • Göran Rönning

    Faktaresistens har länge härjat inom skogsbruket. Det går tillbaka till 35-40 år sedan, då Sveriges ungskogar skulle giftbesprutas med hormoslyr, Fenoxisyror, som skogsarbetarna tvingades utföra med bl. a. ryggsprutor som duschade både lövbuskarna som sig själva. Fenoxisyrorna var cancerframkallande- vilket ihärdigt förnekades av skogsbolagen- trots att medicinsk forskning visade att så var fallet. Och många skogsarbetare gick en för tidig död till mötes då det drabbades av cancer orsakade av just dessa fenoxisyror. Den utländska tallen Pinus Contorta introducerades i Sverige för 40-50 år sedan. Den kunde absolut inte självföryngra sig hävdade skogsbruket ihärdigt. Men forskare varnade för att så kunde ske- och så skedde. Hela tiden förnekar skogsindustrin vetenskapliga fakta, både vad gäller den biologiska utarmningen i skogslandskapet, som förgiftningen av våra gemensamma vattendrag genom makabra körskador från tunga skogsmaskiner som gör att lagrat giftigt kvicksilver utlakas från våra skogsmarker. Faktaresistens finns också bland våra ansvariga politiker, som har ansvaret för dagens skogskövlingar , den nuvarande Landsbygdsministern är ett bra exempel på detta.

    2016.09.23