Replik: STEM och samhällsvetenskap – nu står hoppet till politiken

Tack för en klargörande replik, Mia Bernhardsen, Svenskt Näringsliv: “Nej, vi löser inte kompetensbristen med bara teknologer”. Bernhardsen lyfter lovvärt behovet av varierade och kompletterande kompetenser. Tvärvetenskap är viktigt. Det är i gränslandet mellan olika kompetenser som innovation uppstår.

Här är det dock lätt att fastna i akademins förlegade stuprörsindelning av ämnen. Två personer med specifika kompetenser är inte samma sak som en person med bred kompetens, även om alla tre behövs.

Hur kan då STEM och samhällsvetenskap bäst integreras för att möta framtidens utmaningar?

Låt oss bygga vidare på dessa erfarenheter och glömma stuprören för en stund. Inte tänka antingen eller utan både och.

Någon som borde veta är utbildningsminister Mats Persson. Han noterar i DN (4 april 2024) att många utbildningar “behöver ha mer inslag av AI, teknik och matematik” (1). Som exempel ges juristutbildningen, socionomutbildningen och lärarutbildningen. Så långt allt väl men slutsatsen förvånar: “Konkret betyder det att antalet ingenjörsplatser vid universitet och högskolor byggs ut, samt att utbildningarna inom dessa områden får mer pengar.”

Om målet är att ge jurister och socionomer kunskap om teknik och matematik så lyckas man inte genom att öka antalet ingenjörsplatser. Tror man det så har man bristande förståelse för det svenska universitetssystemet. Man har heller inte insett behovet av personer med praktisk digital kompetens som kan se såväl potentialen som de mänskliga och sociala utmaningarna ur ett vetenskapligt och kritiskt perspektiv. Det är glädjande att Svenskt Näringsliv är med på noterna. Nu behöver även politikerna få upp ögonen.

Samhällsvetaren behöver STEM-kompetens och samhällsvetenskaplig kompetens är central för ingenjören.

Det finns nämligen två beprövade sätt att möta den kompetensbrist som Bernhardsen varnar för. Det ena är att betona vikten av STEM-kunskaper inom humaniora och samhällsvetenskap. Här var Sverige tidigt ute med systemvetenskaplig utbildning, ett typexempel på STEM-kompetent samhällsvetenskap. Det andra är att se till att samhällsvetenskaplig analys förs in i de traditionellt STEM-tunga utbildningarna. Här kan civilingenjörsutbildningen inom system i teknik och samhälle (STS) fungera som inspiration.

Låt oss bygga vidare på dessa erfarenheter och glömma stuprören för en stund. Inte tänka antingen eller utan både och. Samhällsvetaren behöver STEM-kompetens och samhällsvetenskaplig kompetens är central för ingenjören. Glöm inte det när utbildningsområden prioriteras och medel fördelas.

Pär Ågerfalk, professor vid institutionen för informatik och media, Uppsala universitet