Samarbete som tål nedgångar i konjunkturen

Luleå tekniska universitet, LTU, är det lärosäte i Sverige som får störst andel av sin finansiering direkt från näringslivet. Så mycket som 11,9 procent av de totala intäkterna kom 2015 från företag. Men andelen var ännu större året före, 14,2 procent. Under 2016 ökade intäkterna svagt igen.

– Vi vill jobba industrinära. Då får vi hantera konjunktursvängningar. Vi styrs ju ytterst av anslag som inte är konjunkturberoende, därför har vi möjlighet att i viss mån hantera svängningarna i industrins satsningar, säger Pär Weihed som är professor i malmgeologi vid LTU.

Påverkas av industrikonjunkturen

En stor del av pengarna kommer från samarbeten med råvaruindustrin – som är konjunkturkänslig. LKAB är en viktig part. Men i fjol beslutade företaget efter några ekonomiskt svaga år att inte skjuta till mer pengar till Hjalmar Lundbohm Research Center, som finansierar flera forskningsprojekt vid universitetet.

Centret skapades 2004 efter en donation på 100 miljoner kronor från LKAB, som senare har skjutit till ytterligare 50 miljoner kronor. Nu startas inga nya projekt i centret när de pågående avslutas.

– Donationen var avsedd som ett startkapital för att bygga upp en projektportfölj. LKAB pytsar inte in mer pengar i centret nu, men fortsätter stötta LTU i andra satsningar. De är exempelvis med och delfinansierar ett stort program via Vinnova, säger Pär Weihed.

Historisk samverkan

LTU tillhör de specialiserade lärosäten som får en större del av finansieringen från industrin än det genomsnittliga lärosätet. Det gör också att de påverkas mer av konjunkturer.

– Det är allmänna randvillkor på tekniska högskolor. Vi är en del av industrin på så sätt.

Av den totala finansieringen till forskning och forskarutbildning på svenska lärosäten kom 4,8 procent från företag år 2015. Utöver LTU fick också exempelvis Chalmers en högre andel från industrin, 7,2 procent. Motsvarande siffra för KTH var 6,8 procent.

Mer externa intäkter till KTH

KTH har på senare år satsat på att öka samarbetet med företag. Det sker bland annat genom att bilda så kallade strategiska partnerskap med exempelvis Ericsson, Scania, Skanska och Vattenfall.

Att öka samverkan var ett av målen för tillträdande rektor Peter Gudmundson 2007. När han slutade efter nio år undersökte man hur det hade gått.

– Direktfinansiering från företag ökade med 30 procent under perioden, berättar Arne Johansson, som är professor vid KTH och fram till årsskiftet var vicerektor vid lärosätet.

Scania som står för det största enskilda bidraget har under perioden ökat insatserna. Ericsson som är den näst största samarbetspartnern ligger på samma nivå som tidigare, trots att företaget har problem med lönsamheten.

– Samverkan har påverkats mindre av konjunkturen än man skulle kunna tro. Det var en liten minskning under krisen 2008. Men KTH:s linje har varit och är långsiktighet i samverkansformerna vilket gör det mindre konjunkturkänsligt.

Svårare få direktfinansiering

Även Chalmers har strategiska partnerskap, bland annat med Volvo-bolagen. Företagens direktfinansiering har dock minskat något. År 2005 kom 9,6 procent av pengarna direkt från företagen, 2015 var motsvarande siffra 7,2 procent.

– Vi har haft en något vikande trend i direktfinansiering. Men siffrorna ger inte hela bilden. Direktfinansieringen ökar i absoluta tal, men minskar som andel av de totala intäkterna. Och vi har många samarbeten med industrin, finansierade av till exempel Vinnova, säger Anders Wennberg som är ansvarig för näringslivsrelationer vid Chalmers.

Under en lågkonjunktur kan man märka av en större tröghet, enligt Anders Wennberg.

– Då kan det vara en utmaning att få direktfinansiering för nya projekt. Det kan finnas en försiktighet hos företag där marknaden är vikande som gör att de ser över sina externa kostnader för forskning.

Premiera samverkan

Samverkan handlar ofta om gemensamma forskningsprojekt. Kopplingen mellan tekniska högskolor och industrin är historisk. Civilingenjörsutbildningen kom en gång i tiden till för att det fanns behov av civila ingenjörer i samhället.

Det här behovet fyller universitet som LTU också idag. LKAB rekryterar 80 procent av sina ingenjörer från LTU.

Från och med i år ska samverkan premieras ekonomiskt, enligt regeringens forskningsproposition. Det ska synas vid fördelningen av nya anslag. Förslaget har skapat debatt inom akademin.

– Det är jättebra och positivt för oss. Men jag vet att lärosätena har olika syn, säger Pär Weihed.

Läs också i Curie: Hur sätter man en siffra på samverkan?