Ny arena för vetenskapliga böcker

Den vetenskapliga boken på svenska har det tufft. Att ge ut böcker har varit en fin tradition inom exempelvis svensk humanistisk, samhällsvetenskaplig och utbildningsvetenskaplig forskning. Men det senaste decenniet har vetenskaplig publicering allt mer kommit att koncentreras till referentgranskade artiklar på engelska.

Pilotprojektet Kriterium är ett försök att ändra på det.

– Det är många som pratar om att man inte får någon cred för boken som publiceringsform och att det gör vetenskapssamhället fattigare. Om man inte skriver på engelska i de internationella kretsarna, vart går man då? Vi har ju inget University Press, konstaterar Åke Ingerman, dekan vid utbildningsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet och ordförande i Kriteriums styrgrupp.

Det finns visserligen små och stora förlag och många olika skriftserier, Göteborgs universitet har exempelvis ett 30-tal och Uppsala universitet ett 50-tal. Men granskningen görs på olika sätt vid de olika universiteten och den vetenskapliga statusen blir därför otydlig.

– Tidens anda verkar mot den typen av publicering. Den syns till exempel dåligt i bibliometriska mätningar. Kriterium bygger på att vi ska skapa mervärden, samtidigt som det bygger vidare på det som redan är etablerat. Ett paraply i förhållande till skriftserier och förlag, där vi erbjuder en process för hur böcker ska granskas och publiceras.

Ansvarar för portal och granskning

Kriterium ansvarar dels för en portal där böcker publiceras online och dels för själva granskningen. Författaren måste ha utgivningen finansierad och ordnad via förlag eller skriftserie, och författare och förlag ansöker sedan gemensamt om granskning hos Kriterium.

– Vi står för en organisatorisk förankring, för stabilitet i hur granskningen går till och för spridning med open access. Vi gör det här för att få fram en nationell infrastruktur. Vetenskapligt bra böcker ska ha ett bra forum.

Embryot till projektet startade 2013 av biblioteksorganisationerna. Nu drivs Kriterium av tre universitet tillsammans och samordnas av Universitetsbiblioteket vid Göteborgs universitet. Projektet ska utvärderas under 2017 för att hitta former för en permanent fortsättning.

Snart finns den första vetenskapliga boken tillgänglig att läsa på Kriteriums sajt: Medeltidens genus, en antologi om kvinnors och mäns roller mellan 300 och 1500. Fyra manuskript är godkända hittills och ytterligare fem-sex är under lupp.

Redaktionsråd står för granskningen

Ett redaktionsråd står för den vetenskapliga granskningen. Den bygger dels på oberoende mellan dem som granskar och dem som skriver, och dels på att granskarna har tillräcklig sakkunskap. Rådet tar först del av synopsis för att bedöma om det är rätt typ av manuskript. De utser sedan en vetenskapligt ansvarig, en senior forskare med sakkunskap inom fältet som ansvarar för att bjuda in oberoende sakkunniga.

Efter att ha tagit del av granskarnas synpunkter skriver den vetenskapligt ansvarige en rekommendation till redaktionsrådet om manuset ska publiceras eller inte. Rådet representerar olika discipliner: litteraturvetenskap, utbildningsvetenskap, historia, kulturvård, statsvetenskap och filosofi.

– Vi har inte sakkunskap inom alla områden men med vår erfarenhet kan vi titta på kvaliteten i sakkunnigutlåtandena och se om det finns argument för vad som är ett vetenskapligt bidrag.

Det tar två-fyra månader från det att processen startar och fram till beslut.

– I det här sammanhanget är det rätt snabbt.

Riktar sig till svenska lärosäten

Kriterium riktar sig till svenska lärosäten och avser främst böcker på svenska, men manus av forskare som skriver på engelska har gått igenom processen. Projektet gäller inte avhandlingar eftersom de redan har ett system för granskning, men omarbetade avhandlingar kan bli aktuella.

Åke Ingerman konstaterar att intresset har varit större än väntat.

– Det har visat sig att vi har många författare som är på tårna och har bra manus. Och som ser att det här är en möjlighet att få ett bättre erkännande. Potentiellt sett finns ett jättebehov, särskilt inom vissa discipliner som till exempel historia.

Läs också i Curie:

Öppenhet enda vägen framåt

Forskning sprids brett via Wikipedia

Han ger forskare råd om open access

I framtiden publicerar vi forskningen öppet