Nobelpristagare ska inspirera lärare

Det är snart sanningens minut för Annika Hedås Falk, projektledare för Nobel Teacher Summit. Konferensen går av stapeln på Münchenbryggeriet den 6 oktober efter ett års intensivt arbete med program, föreläsningar, upplägg, material och inbjudningar.

– Mitt uppdrag är att utforska koncept som gör att vi kan nå lärare och ge dem verktyg för att arbeta för en bättre värld tillsammans med sina elever. Konferensen är ett steg på vägen och vi räknar med att den ska bli ett återkommande årligt evenemang, säger Annika Hedås Falk, när hon slår sig ner vid ett bord i Nobelmuseets kafeteria.

Förutom att lärarna får en möjlighet att träffas, utbyta erfarenheter och inspireras av Nobelpristagarnas nyfikna och kritiska hållning är det gemensamma temat vilken roll som lärare ska i spela i en värld av ”postsanning”.

– Lärare är under press i dag, till exempel i USA får lärare i naturkunskap ett material tillsänt sig med titeln ”Why scientists disagree about global warming”. Hur ska man hantera det, säger Annika Hedås-Falk, som själv har arbetat både som lärare och rektor inom Stockholm stad.

Idéer ska komma underifrån

De 350 lärarna undervisar i allt från bild till naturkunskap, från förskolenivå till universitetet. De kommer från så vitt skilda länder som Afghanistan, Sydkorea, Australien, Storbritannien, Israel, Finland och Sverige.

– Bredden förhindrar att vi blir alltför etnocentriska i vårt resonemang. Vi vill att idéer och samtal ska komma underifrån, inte att någon ”uppifrån” ska berätta hur saker och ting ligger till. Därför kommer vi även att ha sju-åtta diskussionstillfällen under dagen.

Samma vecka som Nobel Teacher Summit lanseras också ett nytt digitalt lektionsmaterial. 24 timmar efter att ett Nobelpris har tillkännagetts ska lärare kunna ladda ner information om pristagaren, ämnet och priset i stort.

– Det är jättemånga lärare som har efterfrågat just detta eftersom de så snabbt som möjligt vill få in de nya Nobelprisen i undervisningen, säger Annika Hedås Falk.

Mer forskning av lärare

Under konferensen medverkar bland annat Nobelpristagarna Bernard Feringa (kemipriset 2016), Shirin Ebadi (fredspriset 2003) och Herta Müller (litteraturpriset 2009). En av talarna är också Inger Eriksson, professor i pedagogik och didaktik vid Stockholms universitet, som vill se mer forskning om och av lärare.

– Ofta pratar man om fortbildning av lärare och vi tycks ha en föreställning om att lärare ska ta till sig forskning istället för att vara delaktiga. Det hänger samman med att lärare hela tiden har varit utsatta för reformer som varit toppstyrda.

Hennes eget föredrag på Nobel Teacher Summit handlar just om hur lärarna själva ska vara en aktiv del av forskning och vetenskap och därmed få bättre förutsättningar för att förmedla dessa kunskaper till eleverna.

– Det finns en allmän uppfattning om att kunskap och vetenskap med stort ”V” bara finns på universiteten. Men lärare måste få redskap och möjligheter att använda sig av vetenskap i praktiken, säger Ingrid Eriksson och fortsätter:

– Astrid Lindgrens fråga ”Varför gör de på detta viset”, är alltid lika relevant i vetenskapliga sammanhang. Idag har lärare ett större ansvar än någonsin för att utveckla elevernas kritiska förhållningssätt.

På frågan hur hon vill att åhörarna ska känna sig efter hennes föredrag skrattar först Inger Eriksson, men fortsätter sedan:

– De ska vara omskakade och förstå att det här med vetenskaplig grund är på allvar. Forskning om läraryrket måste bedrivas i klassrummen och av lärarna själva. Annars finns det en risk för att vi fastnar i ett kollegialt lärande där gammal kunskap hela tiden reproduceras.