De fick maxpoäng på sina EU-ansökningar

I mitten av februari fick tusentals europeiska forskare i början av sin karriär svar på sina ansökningar om EU:s Marie Curie-postdoktorfinansiering.

Två som redan passerat nålsögat är Gabriele Greco och Konstantin Nestmann som båda fick högsta möjliga poäng vid 2022 års utlysning. Nu gör de två års postdok på svenska lärosäten – Gabriele Greco forskar om spindeltråd med magnetiska och elektriska egenskaper vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, i Uppsala medan Konstantin Nestmann forskar om kvantfysikens termodynamik vid Lunds universitet.

– Jag fick veta att min ansökan hade blivit beviljad tidigt en måndagsmorgon i februari 2023, minns Gabriele Greco. Jag hade inte själv hunnit se beskedet innan det kom ett ”Grattis, du fick det!” från en kollega i min tilltänkta forskargrupp i Sverige. Det var ett väldigt trevligt sätt att börja arbetsveckan.

Väl bearbetad ansökan ett måste

För att kunna skilja sökande med samma poäng görs även en rankning. Bedömarpanelen i kemi rankade Gabriele Greco allra högst. Hur lyckas man så bra?

– Jag hade sökt i samma utlysning ett år tidigare och lärde mig mycket av den processen. I stort sett samma dag som jag fick resultatet från min första ansökan började jag jobba med utkastet till nästa.

Jag hade sökt i samma utlysning ett år tidigare och lärde mig mycket av den processen.

Gabriele Greco fick 83 poäng av 100 möjliga första året som han sökte – högt, men inte tillräckligt högt. Utöver sitt resultat får den sökande också ta del av granskarnas återkoppling på ansökan.

– Den är mycket detaljerad och värdefull, som att få bra peer review på en artikel man skrivit. Jag gick igenom alla punkter som jag inte fått poäng för och skrev om.

En viktig del av granskarnas kritik var att det inte framgick tillräckligt tydligt vad som var nyskapande med hans forskning. Annat var mer administrativa detaljer.

– Viktigast är förstås att det du söker för är väldigt bra forskning, men du måste också ha ordning på alla detaljer, annars är det kört. Konkurrensen är så hård, man behöver varje liten delpoäng.

Även den som planerar att söka flera år och ser första året som lite av en övningsomgång bör dock anstränga sig för att lämna in en så bra ansökan som möjligt, eftersom låga poäng innebär restriktioner för hur man får söka på nytt.

EU:s flaggskepp för postdoktorfinansiering

Marie Curie-postdok, eller Marie Skłodowska Curie-åtgärder – Postdoctoral Fellowships som det officiella namnet lyder, beskrivs som EU:s flaggskepp för post dokfinansiering. Tanken med stödet är att främja forskning, mobilitet och karriärmöjligheter. Ansökan görs tillsammans med en tilltänkt värdinstitution i ett annat land.

– Tjänsten som Marie Curie postdok ska förbättra dig som forskare, så du behöver ha tydliga karriärmål. Mitt mål är att bli professor i akademin, inriktad på forskning om spindeltråd. Med det som utgångspunkt sökte jag efter det samarbete som skulle passa mig bäst – någonstans där jag kan lära mig mycket och samtidigt också tillföra något, säger Gabriele Greco.

Ett av de viktigaste råden jag fick var att vara specifik med detaljer, så att det framgår att jag vet vad jag talar om.

Han bestämde sig för att höra med professor Anna Rising som forskar om syntetisk framställning av spindeltråd vid SLU och Karolinska Institutet.

– Jag disputerade i en forskargrupp i Italien som haft samarbeten med Risings grupp, så jag visste att vi kompletterade varandra väl. Att göra postdok i hennes grupp kändes som en fantastisk chans för mig att utvecklas som forskare och kan verkligen hjälpa mig i min dröm att bli professor, och det betonade jag i ansökan, säger Gabriele Greco.

Var öppen för kritik på ansökan

Att skriva ansökan var en gruppinsats, konstaterar han.

– Vi var fyra personer som lade mycket tid och tankar på det här – jag och min tilltänkta handledare Anna Rising fick oumbärlig hjälp från Caroline Grabbe och Ninad Bondre på SLU:s enhet för externfinansiering. Jag hade inte klarat det på egen hand. Ett av de viktigaste råden jag fick var att vara specifik med detaljer, så att det framgår att jag vet vad jag talar om. ”Vi är forskare, vi behöver siffror”, som Caroline uttryckte det. Det är helt avgörande när man skriver sin ansökan att vara öppen för andras kritik och acceptera att det första man skriver inte kommer att vara bra.

Marie Curie-stödet ges normalt för två år. Den del som inte är lön använder Gabriele Greco bland annat till konferenser, en kurs i kommunikation samt till att anordna ett seminarium för unga forskare inom hans fält.

Varje ord i ansökan spelar roll

Medan Gabriele Greco vässade på sin Marie Curie-ansökan under två års tid skrev Konstantin Nestmann sin ansökan på tre månader.

– Jag disputerade i Aachen i Tyskland i slutet av maj 2022 och kunde börja skriva ansökan efter det. Den skulle vara inne i mitten av september. Först i efterhand förstod jag hur snäv tidsramen var.

Det gick bra, men han vill verkligen inte rekommendera andra att göra så om de inte måste.

– Det blev väldigt intensivt. Den centrala delen är bara tio sidor, men just för att utrymmet är så begränsat spelar varje ord stor roll. Man behöver tänka igenom allt mycket noga. Behöver jag den här bilden eller använder jag utrymmet bättre för text? säger han.

Den centrala delen är bara tio sidor, men just för att utrymmet är så begränsat spelar varje ord stor roll.

Den snäva tidsramen gjorde också att han inte kunde utnyttja så mycket av den hjälp som erbjuds på området.

– Många universitet har avdelningar som stöttar forskare med ansökningar på olika sätt. Det hålls seminarier och man kan också boka tid och få deras återkoppling på ens utkast. Men jag kom för sent in i processen för att kunna utnyttja det, de var redan fullbokade då.

Använd gamla ansökningar som stöd

Istället tog Konstantin Nestmann hjälp från andra håll. Hans före detta handledare läste och kom med synpunkter och försåg honom även med ett antal lyckade ansökningar från andra sammanhang att studera.

– Det var ett bra sätt att lära sig språket och strukturen i en ansökan. Jag fick också en gammal ansökan om Marie Curie postdok från en bekant. Den hade inte blivit beviljad, och det var väldigt lärorikt att läsa granskarnas kommentarer, säger Konstantin Nestmann.

Att det nog skulle passa honom att förlägga sin postdoktorvistelse till Lund visste han redan.

– Här gör de mycket experiment med något som kallas kvantprickar, medan jag jobbar teoretiskt med kvantprickar, så det kändes som en väldigt bra matchning. Att övertyga min nuvarande handledare var inte svårt. Forskningsmässigt var vi snabbt överens om vad jag skulle göra och finansiellt är det lätt för universiteten att säga ja eftersom en Marie Curie-postdok kommer in med egna pengar.

Kriterierna för poängsättning är offentliga – läs dem noga.

Men samarbetet med experimentalister behövde Konstantin Nestmann också ta upp i ansökans sårbarhetsanalys.

– Det är en balansgång att beskriva i ansökan vad som kan gå fel och hur man i så fall tänker tackla det. Kruxet för en teoretiker i ett samarbete med experimentalister är alltid om data från experimenten uteblir av något skäl. I min ansökan tog jag upp det, och visade att det även finns viktiga delar av min forskning som inte är beroende av experimentdata.

Viktigt att kunna skriva bra ansökningar

Marginalerna kan vara små för unga forskare efter disputation. Konstantin Nestmann, som rankades näst bäst i hela Europa av alla som sökte Marie Curie-postdoktjänster inom fysik, hann gå arbetslös en period innan han fick beskedet att hans ansökan hade beviljats.

– Som doktorand är det svårt att planera för livet efter avhandlingen, även om man försöker. När jag hade något år kvar fanns det rätt många intressanta postdoktjänster att söka, men när det var dags för mig var det mycket färre, och de få som fanns gick till andra, säger han.

Introduktionen är superviktig, det ska vara kristallklart vad grejen är och varför det är intressant.

Att hålla sig kvar i akademin är en utmaning, konstaterar han. En bråkdel av alla som gör postdok kommer till slut att få en fast tjänst.

– Vill man vara kvar gäller det att skilja ut sig i mängden. Det gör man framför allt genom sin forskning, men också genom att skriva bra ansökningar. När en institution frågar sig ”Vill vi anställa den här personen?” så spelar det roll att man visat att man kan attrahera finansiering. Där tror jag att en Marie Curie-postdoktortjänst i mitt cv kan vara en stor fördel för mig framöver.

Vad vill du skicka med för ytterligare råd till den som planerar att söka?

– Kriterierna för poängsättning är offentliga – läs dem noga. För varje möjlig poäng bör det finnas en del i din ansökan som tydligt visar att du har rätt till den poängen. Introduktionen är superviktig, det ska vara kristallklart vad grejen är och varför det är intressant. Sedan, när du väckt intresset, redovisar du tydligt allt som ger poäng.