Avhandlingar skrivna på svenska behövs för att nå en bredare målgrupp. Det menar Daniel Gunnarsson vid Högskolebiblioteket, Jönköping University. Han konstaterar att antalet avhandlingar på svenska minskat märkbart, trots att den totala produktionen av avhandlingar ökat.

Förutom att tillgodogöra sig forskning måste lärare också själva kunna forska, medverka i forskning och forma forskning. Det kräver tillgång till forskningsresultat. Därför ställer sig Lärarförbundets vetenskapliga råd nu bakom Plan S.

Bo Malmberg reagerar på bristande dataunderlag i en debattartikel i DN. Om man som forskare skriver en debattartikel som får rubriken ”Lägg ner forskningsråden för universitetens bästa”, är det centralt att den evidens man hänvisar till går att lita på, skriver han.

Att mäta forskningens genomslag kan uppmuntra opportunism och kortsiktighet och därmed leda till sänkt kvalitet, skriver Sven Widmalm och Maria Ågren. Om Sverige inför ett system för att mäta samverkan behöver forskarsamhället tänka i nya banor, och hänsyn måste tas till utbildningens grundläggande betydelse för genomslag.

Öppet tillgänglig forskning främjar kunskapsutbyte och är en viktig byggsten i det demokratiska samhället. Men en för snabb övergång till open access i enlighet med Plan S riskerar att undergräva både forskningens kvalitet och svenska forskares möjligheter till samverkan och genomslag internationellt. Det skriver 133 samhällsvetare och humanister vid svenska lärosäten i ett öppet brev om Plan S.

Inflytelserika aktörer försöker tvinga forskare att publicera sina data i open access-tidskrifter. Trots det verkar forskare fästa större tilltro till forskning som publiceras i högt ansedda tidskrifter. För att verkligen göra forskningsresultat tillgängliga för alla bör fokus flyttas från originalartiklar till populärvetenskapliga bidrag, menar Heiko Herwald, Lunds universitet.