Jag har tidigare bloggat en del om akademisk kunskapsproduktion, ett ämne som ju omgärdas av en livaktig diskussion. Det kryllar också av böcker om akademiskt skrivande. Mer sällsynta är böcker om akademiskt läsande, och frågan om akademisk konsumtion verkar på motsvarande sätt vara tämligen oartikulerad. Denna skevhet är förstås inte representativ för den mängd av ...

Det har alltid funnits en idé om att man ska ”få ut” något av universiteten. Åsikterna om vad det ska vara har däremot skiftat: under en tid var det lika förnuftsenligt att eftersträva nationellt relevant kunskap som det sedermera blev med internationellt excellent kunskap. Vad eller vilka ska vår kunskap tjäna, och hur kan man ...

Nytt år och nya tag. Snart ny termin, med nya kurser. Nya texter som ska skrivas, som ska läsas. Gamla som ska skrivas klart. Saker man lovat skriva som inte behövde vara klart förrän efter nyår – det har plötsligt blivit nu det. Och snart rullar allt igång, möten och undervisning. Våren, blommorna och ljuset ...

Avtalet med Elsevier är en pyrrhusseger, skriver Gustav Nilsonne, Karolinska institutet. Tidskrifternas roll som förvaltare av ett prestigekapital som snedvrider forskningsprocessen behöver brytas.

Kroppsbyggare talar om värdet av periodisering. Det betyder att de cykliskt pendlar mellan bulk och deff: periodvis äter de allt, periodvis knappt något. Resultatet blir bättre än att konstant äta och träna likadant. Forskningspolitiken tycks fungera enligt en snarlik expansiv logik, om än inte lika medvetet. Beslutsfattare satsar som regel friskt i en given riktning, ...

Avhandlingar skrivna på svenska behövs för att nå en bredare målgrupp. Det menar Daniel Gunnarsson vid Högskolebiblioteket, Jönköping University. Han konstaterar att antalet avhandlingar på svenska minskat märkbart, trots att den totala produktionen av avhandlingar ökat.