Nu har datorprogram börjat användas som stöd för att utvärdera metod och statistik vid granskningen av vetenskapliga artiklar. Den snabba utvecklingen inom artificiell intelligens väcker förhoppningar om att detta bara är början och att allt mer i en referentgranskning kommer att kunna bedömas automatiskt. Andra varnar för en sådan utveckling.
Curie har pratat med forskare som delar språkdata, vattenmodeller och DNA-sekvenser över hela världen. De praktiska utmaningarna ser olika ut beroende på forskningsfält, men gemensamt är att data måste förberedas. Det går inte bara att lägga ut.
Forskningsdata görs allt oftare tillgängliga på nätet. Trenden stöds av såväl EU-kommissionen och regeringen som av olika forskningsfinansiärer. Men utvecklingen kräver också att man tar praktiska och etiska hänsyn.
Det började med en karismatisk forskare och slutade med en skandal. Likheterna mellan det så kallade Penkowa-fallet i Danmark och det pågående Macchiarini-ärendet i Sverige är många. Även Danmark ser just nu över sitt system för hantering av oredlighet i forskning och en aktuell utredning har föreslagit flera förändringar.
Det finns varken en enhetlig definition eller hantering av oredlighet i forskning vid svenska lärosäten idag. I många fall handlar det mer om slarv än om medvetet fusk, men gränsdragningen är otydlig. Nu håller en utredning på att reda ut begreppen och föreslå konkreta förändringar av systemet.
Vetenskapliga publikationer och konstnärliga verk som finansieras med offentliga medel ska från 2025 publiceras så att de är fritt tillgängliga. Det är regeringens mål. Läs den sista av fem artiklar om open access.
Pilotprojektet Kriterium ska ge nytt liv åt genren vetenskapliga böcker på svenska. Genom en enhetlig granskningsprocess och publicering med open access byggs nu en ny nationell infrastruktur upp. Läs den tredje av fem artiklar om open access.