Utvärderingen av satsningen på strategiska forskningsområden är intressant läsning. Den visar bland annat att ledningens styrning varit viktig, men inte avgörande, för miljöernas framgångar.

Forskningsmiljön Nanovetenskap och nanoteknik vid Chalmers Tekniska högskola får högt betyg av expertpanelen som utvärderat satsningen på strategiska forskningsområden. Bakom framgången finns tydliga prioriteringar och medvetet arbete med att öka kopplingen till industrin och bygga nätverk mellan forskare.

införde Australien ett system för nationella forskningsutvärderingar. Det är inte obligatoriskt att delta, men alla landets universitet och högskolor har valt att vara med. Denna artikel är också publicerad på engelska i Curie.

Just nu arbetar flera myndigheter med modeller för nationella utvärderingar av verksamheten vid universitet och högskolor. En av dessa myndigheter är Vetenskapsrådet, en annan Vinnova. På Vinnova ska man ta fram ett förslag för hur lärosätenas samverkan med det omgivande samhället kan utvärderas.

Regeringen föreslår att svensk forskning i framtiden utvärderas nationellt vart fjärde till vart sjätte år. Sådana system används idag i flera länder. Curie har tagit reda på hur det fungerar i Storbritannien och Nederländerna. 

Regeringen vill införa en ny modell för att fördela en del av de direkta anslagen till lärosätena. Vetenskapsrådet har fått i uppdrag att ta fram ett förslag baserat på kollegial bedömning som ska höja forskningskvaliteten. – Nu gäller det att konstruera en utvärderingsmodell som verkligen befordrar forskningens kvalitet och genomslag, snarare än volym. Och som inte gör att för mycket forskningstid äts upp av utvärderingar, konstaterar generaldirektör Mille Millnert.