För att kunna skapa ny kunskap och bidra till att lösa samhällsutmaningar måste forskare och universitetslärare ha stor individuell frihet, både när det gäller att välja forskningsproblem och att utforma undervisningen. Det skriver Mats Ericson och Karin Åmossa, förbundsordförande respektive chefsutredare vid SULF inför den kommande forskningspropositionen.

Ett regeringsuppdrag till högskolan om fortbildning, som TCO förordar, riskerar att hämma återgången till högskolan, skriver Saco i en slutreplik.  

Vad ska vi med universiteten till? Vad gör folk där, och varför? För mången homo academicus verkar sådana frågor så pass triviala, tillika misstänkt populistiska, att de sällan uppmärksammas. Mardrömsscenariot är att vi får en diskussion om universitetens och forskningens villkor där forskare inte deltar, som inte bygger på forskningens kunskap, och där missvisande förenklingar ...

Lärosätena måste utveckla ett relevant kursutbud för yrkesverksamma i takt med att arbetsmarknaden förändras, skriver TCO i en replik på Saco:s inlägg. Och detta behöver visst förtydligas i högskolelagen.

Fyra av tio akademiker får redan vidareutbildning i högskolan. Det behövs inget nytt uppdrag, skriver Saco, som här ger egna förslag för ett livslångt lärande.

Ole Petter Ottersen, rektor för Karolinska institutet, är oroad över att så få ser en karriär inom forskning. Här listar han nyckelfaktorer för att stärka forskningens attraktionskraft.

Krönika av Kristina Hansson, vetenskaplig ledare för Piteå kommuns förskolor och skolor, om lärares förhållande till forskning.

Den framtida politiken måste präglas av två saker. Långsiktighet och ökade basanslag, skriver Saco och Sulf i en gemensam debattartikel inför valet. Det finns en övertro på att det politiskt går att identifiera framstående forskning för att nå snabba resultat.

År 2016 publicerades rapporten Att möta den högre utbildningens utmaningar, en rapport som Douglas Brommesson, Mattias Fogelgren, Johan Karlsson Schaffer, Jörgen Ödalen och jag författade. Här fann vi bland annat att ett svenskt lektorat i statsvetenskap i genomsnitt har 80 procent undervisning i sin grundkonstruktion. Jämfört med hur det ser ut i Norge och Danmark ...