Akademin spelar en nyckelroll för att tillgodose näringslivets behov av kompetensutveckling. Gör därför livslångt lärande till ett eget verksamhetsområde vid lärosätena med öronmärkt finansiering. Det skriver Ulrika Wallén, policyexpert för kompetensförsörjning vid Svenskt Näringsliv.

I mitt senaste inlägg talade jag om det så kallade glappet mellan gymnasiestudier och högskolestudier, vilket kan få stora konsekvenser för högskolestudenters möjlighet att behärska de akademiska diskurserna. I detta inlägg presenterar jag ett konkret exempel på hur man skulle kunna lösa detta problem. Att gymnasier och högskolor behöver samarbeta mer är för tillfället ett ...

Om skolan ska vila på vetenskaplig grund måste basanslagen till utbildningsvetenskaplig forskning öka. Dagens låga anslag gör det svårt att bygga upp starka forskningsmiljöer som kan bidra till lärar- och förskollärarutbildningarna. Det skriver företrädare för student- och doktorandorganisationer vid Uppsala universitet.

Det finns ett uttalat behov att forskare ska kommunicera mer, till exempel anses det viktigt för demokratin. I rapporten Vi vill, men vi hinner inte synliggörs att forskare vill kommunicera men att  det är brist på tid och medel. Ett vanligt argument är att forskarna behöver få stöd så att de motiveras. En forskare som ...

Trots talet om att om att akademisk frihet ska gälla allt i lärosätenas verksamhet verkar regeringen anse att den högre utbildningen ska styras och hanteras på andra sätt än forskningen. Men akademisk frihet är lika viktig inom utbildningen, skriver Ingemund Hägg, professor emeritus i företagsekonomi vid Uppsala universitet.

Jag hörde nyligen av en kollega att vid flera högskolor i Finland så har studenterna avlagt fler studiepoäng under coronatiden än normalt. Det låter förstås positivt och kan ses som ett bevis för att distansundervisning ökar tillgängligheten till studier och ger studenterna möjligheten att arbeta mer effektivt. Undervisning på distans ger onekligen studenterna möjlighet att ...

I mitt förra inlägg beskrev jag hur pandemin påverkat min undervisning på gott och ont. Men distansundervisningen har även fört med sig en hel del gott på det personliga planet. Jag har arbetat effektivare, bland annat eftersom jag inte har behövt ta mig till och från arbetet, och jag har till följd av det haft ...

Regeringens förslag om ökad kvalitet i lärarutbildningen innebär att kognitionsvetenskap integreras i utbildningen i en helt annan omfattning än tidigare. Det här ger stora möjligheter att stärka elevers lärande i den svenska skolan, skriver medlemmar i Sveriges kognitionsvetenskapliga förening (SweCog).