IKEM vill få bukt med forskarbristen i kemiindustrin genom ett nytt perspektiv i högskolepolitiken. Deras förslag är bra, men för att industrins behov ska inkluderas bättre i forskning och utbildning måste båda parter ha större förståelse för vad som krävs för lyckade resultat, skriver Eva Schelin, vd för Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling, KK-stiftelsen.

Vi har en akut brist på forskarutbildade och specialister inom industrin. Det behövs upp till 8 000 forskarexaminerade i näringslivet till 2030, enligt en ny rapport om kemiindustrins kompetensbehov. Behovet drivs av nya tekniker inom bioteknik och klimatomställning och är i grunden en fantastisk möjlighet för Sverige. För att lyckas krävs dock ett helt nytt perspektiv i högskolepolitiken, skriver företrädare för IKEM.

Krönika av Britt Farstad, lektor i svenska språket, som skriver om barns nyfikenhet och risken för att målstyrning lägger hinder i vägen för kunskapsinhämtning.

Akademin spelar en nyckelroll för att tillgodose näringslivets behov av kompetensutveckling. Gör därför livslångt lärande till ett eget verksamhetsområde vid lärosätena med öronmärkt finansiering. Det skriver Ulrika Wallén, policyexpert för kompetensförsörjning vid Svenskt Näringsliv.

I mitt senaste inlägg talade jag om det så kallade glappet mellan gymnasiestudier och högskolestudier, vilket kan få stora konsekvenser för högskolestudenters möjlighet att behärska de akademiska diskurserna. I detta inlägg presenterar jag ett konkret exempel på hur man skulle kunna lösa detta problem. Att gymnasier och högskolor behöver samarbeta mer är för tillfället ett ...

Om skolan ska vila på vetenskaplig grund måste basanslagen till utbildningsvetenskaplig forskning öka. Dagens låga anslag gör det svårt att bygga upp starka forskningsmiljöer som kan bidra till lärar- och förskollärarutbildningarna. Det skriver företrädare för student- och doktorandorganisationer vid Uppsala universitet.

Det finns ett uttalat behov att forskare ska kommunicera mer, till exempel anses det viktigt för demokratin. I rapporten Vi vill, men vi hinner inte synliggörs att forskare vill kommunicera men att  det är brist på tid och medel. Ett vanligt argument är att forskarna behöver få stöd så att de motiveras. En forskare som ...

Trots talet om att om att akademisk frihet ska gälla allt i lärosätenas verksamhet verkar regeringen anse att den högre utbildningen ska styras och hanteras på andra sätt än forskningen. Men akademisk frihet är lika viktig inom utbildningen, skriver Ingemund Hägg, professor emeritus i företagsekonomi vid Uppsala universitet.