Just nu pågår förberedelserna inför forskningspropositionen som läggs fram 2016. Sveriges förenade studentkårer (SFS) vill se höjda basanslag och trygga förutsättningar för forskare och doktorander.

Krönika av Thomas Kaiserfeld om hur tvärvetenskapligt arbete drabbas av att olika ämnestraditioner använder sig av olika sanningsbegrepp.

Lunddeklarationen 2009 blev startskottet för EU:s betoning av integrerad forskning. Men begreppets historia sträcker sig längre tillbaka. Dess ställning idag hänger bland annat ihop med hur samhällets syn på forskning förändrats, och en omformulering av humanioras samhällsrelevans.Detta är den andra av två artiklar i Curie om begreppet integrerad forskning.

Samspelet mellan biologi och kultur är centralt för den vetenskapliga kunskapen om människan och bör genomsyra såväl biologiska som samhällsvetenskapliga utbildningar, skriver Jonas Olofsson, docent i psykologi, och Johan Örestig, fil. dr. i sociologi.

Välfärden är ett problemfyllt område – och ständigt aktuellt. Trots goda föresatser tycks det svårt att infria vallöftena. Karin Hermansson, Ifous, och Hans Winberg, Leading Health Care, menar att det behövs gränsöverskridande institut liknande branschforskningsinstituten även på välfärdens område. Några finns redan.

Idag uppmärksammar Vetenskapsrådet och Svenska Unescorådet Världsvetenskapsdagen, med särskilt fokus på ökad integration mellan såväl olika vetenskapsområden som med samhället. För att åstadkomma detta behöver vi skapa samförstånd kring vad gemensam kunskapsutveckling innebär i praktiken, skriver Anna Jonsson, docent i företagsekonomi.

Sveriges nya politiska ledning måste se kunskapsutveckling som ett prioriterat område – kanske genom att tillsätta en forskningsberedning, skriver representanter för Naturvetarna, Sveriges unga Akademi och Vetenskap & Allmänhet. Tillsammans ordnar de i november seminariet ”Forskning för framtiden”, med bland andra nya forskningsministern, om vad som bör finnas på den forskningspolitiska agendan framöver.