Samverkan är ett uttryck på modet inom den vetenskapliga världen idag. Men vad innebär det egentligen? Vem ska samverka med vem, och om vad? Risken är att begreppet skymmer det faktum att forskare inte har samma intressen som politiker och näringsliv. Samverkan kan äventyra forskningens fria roll, menar två forskare som Curie talat med.

Att kunna betala med kontanter eller att valsedlar inte borde plockas offentligt. Frågor som rör integritet intresserar den politiskt engagerade matematikprofessorn Svante Linusson. Nu ställer han upp i EU-valet.

Hur knepig är samverkan mellan akademin och andra delar av samhället? Curie bad en kommun, ett ideellt förbund och en professor som är van att arbeta med industrin att berätta om sina erfarenheter.

Förväntningarna på forskare att samverka med det omgivande samhället har ökat de senaste tio, femton åren – men många vittnar också om vilka utmaningar det innebär. Jonas Stier forskar om vad som behövs för att samverkan ska bli fruktbar.

Fältforskningsstationer ger forskare möjlighet att komma nära det som ska studeras. De är viktiga nav där fruktsamma samarbeten kan uppstå. Tidigare har det inte funnits mycket forskning om själva stationerna, men nu finns flera beskrivna i en ny bok.

Samverkan genomsyrar forskningspropositionen som lades fram i fjol. Vid de tekniska högskolorna har samverkan med företag en lång tradition. Men lärosätena måste hantera industrins konjunktursvängningar.

När nya medel till forskning och utbildning fördelas ska också samverkan vägas in. I höstens budgetproposition kommer förslag om hur det ska gå till, baserat bland annat på en modell som tagits fram av Vinnova. Men upplägget väcker kritik.