Nobelpriset lyfter fram forskning och får folk att drömma om att bli forskare. Samtidigt kan det ge en missvisande bild av forskare som ensamma genier. Curie undersöker vetenskapens kanske viktigaste varumärke.

Humanister har många kompetenser, som kulturell förståelse, kreativt tänkande och språkförmågor. Ändå är det av tradition oftast ekonomer, ingenjörer och jurister som efterfrågas i det svenska näringslivet. Och på universitet och högskolor tilldelas humanioraämnen bara hälften av de resurser som teknik och naturvetenskaper får.

Hot, angrepp och en krypande känsla av att vara övervakad. Det är något som medie- och kommunikationsforskaren Michael Krona fått vänja sig vid det senaste halvåret till följd av sin ökade synlighet i sociala medier. Han forskar om terrororganisationen IS mediepropaganda.

I samband med terrordåden i Bryssel var Caroline Holmqvist, forskare i krigsvetenskap, en eftertraktad intervjuperson i svenska medier.– Det är oerhört viktigt att den akademiska forskningen når ut, men också att den får stå på egna ben och inte bara svara på de kortsiktiga frågorna, säger hon.

Kriminologen Jerzy Sarnecki skulle gärna se fler äldre doktorander med livserfarenhet inom samhällsvetenskaperna. Själv har han både fått fly sitt land och arbeta hårt, men när han berättar om sin karriär talar han mest om tur.

Digitaliseringen börjar rulla in på allvar. Svenska universitet borde ta en ledande roll i den omställning i samhället som krävs, menar Darja Isaksson som sitter i regeringens innovationsråd. Hon är orolig över att svenska universitet och forskare inte anpassar sina verksamheter efter digitaliseringen.

Ojämlika samhällen skapar sämre hälsa bland både fattiga och rika. Mer våld, mindre social rörlighet och sämre tillit mellan människor blir också följden av stora inkomstklyftor enligt de brittiska epidemiologerna Richard Wilkinson och Kate Pickett.