Peer review – kollegers granskning av vetenskapliga artiklar – är en grundsten i akademisk publicering. Ändå är arbetet oftast obetalt och görs dessutom anonymt. Nu har de svenska redaktörerna för en internationell tidskrift instiftat ett pris för att hylla årets bästa granskning.

Nu har datorprogram börjat användas som stöd för att utvärdera metod och statistik vid granskningen av vetenskapliga artiklar. Den snabba utvecklingen inom artificiell intelligens väcker förhoppningar om att detta bara är början och att allt mer i en referentgranskning kommer att kunna bedömas automatiskt. Andra varnar för en sådan utveckling.

Fyra svenska stiftelser har slagit sig ihop för att finansiera unga forskare som inte får Starting Grant från Europeiska forskningsrådet, ERC, trots att de fått högsta betyg i granskningen. Satsningen syftar bland annat till att öka antalet svenska ansökningar till ERC. I mars presenterades de första mottagarna av det nya stödet.

Pressen att publicera så många artiklar som möjligt i de mest högrankade tidskrifterna är stor. Ibland går det för fort. Forum som Retraction Watch och Pub Peer öppnar för kritik av det som redan publicerats. Läs den tredje av tre artiklar i Curie om dagens vetenskapliga publiceringslandskap.

Alltfler tecken pekar på att forskarsamhället producerar mer, men av sämre kvalitet. Forskningsresultat inom komplexa forskningsområden håller sällan för granskning. En förklaring är den hårda konkurrensen om tjänster, menar flera forskare som Curie pratat med.

För tio år sedan publicerade han artikeln ”Why most published research findings are false”. Idag ger många studier honom rätt. John Ioannidis, professor i medicin, epidemiologi och statistik vid Stanford, berättar i Curie vad han tror behöver förändras.