Det händer att valen av Nobelpristagare blir kontroversiella av olika skäl. Ett exempel är medicinpristagaren Gerhard Domagk. När han 1939 belönades för upptäckten av den första antibiotikan greps han av Gestapo och tvingades avsäga sig priset.

Nobelpriset är ett mått på framgång och symboliserar framstående forskning. När Nils Hansson forskar om excellensbegreppet inom medicinen söker han sig därför till Nobelprisarkiven på Karolinska institutet. – Det är det bästa sättet att studera excellens.

Donna Strickland är en av årets Nobelpristagare i fysik. Hon är blott den tredje kvinnan som tilldelas fysikpriset. Den skeva könsfördelningen bland Nobelpristagare har lett till att Nobelkommittéerna ändrar i nomineringsprocessen från och med nästa år.

Sedan 1901 har över 900 Nobelpristagare utsetts. Bland dem finns ett 30-tal svenskar, varav tre kvinnor. Hur ska svensk forskning kunna konkurrera globalt? Vad krävs för att skapa excellens? Så här svarar riksdagspartierna inför valet.

Inget av de vetenskapliga Nobelprisen har de senaste två åren gått till en kvinna. Den bristande jämställdheten finns i hela processen. Mest män nomineras – och nominerar. Det vill nu Nobelkommittéerna ändra på.

En klassisk djurmodell, obligatorisk i biologisk utbildning – men också en modern modell som efter mer än ett sekel i forskningens tjänst fortsätter att generera ny kunskap. I går var det dags igen för ett Nobelpris där bananflugan spelat en central roll. Med denna lilla fluga inleds Curies artikelserie Forskningens hjältar, som handlar om några av våra viktigaste modellorganismer.

Nobel Teacher Summit samlar 350 lärare från 14 länder för en internationell konferens med Nobelpristagare och forskare. Initiativtagare är Nobel Center och syftet är att lyfta fram och stärka lärarrollen i en tid av filterbubblor och faktaresistens.

För att förstå samhället vi lever i måste vi ta hänsyn till vetenskap och teknik och dess roll i vår vardag. Det menar Massimiano Bucchi, professor i sociologi vid universitet i Trento, Italien. Han studerar forskningskommunikation ur ett sociologiskt perspektiv och betonar vikten av mångfald inom forskningskommunikation.