För att förstå samhället vi lever i måste vi ta hänsyn till vetenskap och teknik och dess roll i vår vardag. Det menar Massimiano Bucchi, professor i sociologi vid universitet i Trento, Italien. Han studerar forskningskommunikation ur ett sociologiskt perspektiv och betonar vikten av mångfald inom forskningskommunikation.
Nobelpriset lyfter fram forskning och får folk att drömma om att bli forskare. Samtidigt kan det ge en missvisande bild av forskare som ensamma genier. Curie undersöker vetenskapens kanske viktigaste varumärke.
Från anspråkslös forskare till världskändis i vetenskap. Eva Hemmungs Wirténs monografi visar hur Marie Curie drog nytta av sin idealism och skyddade sitt namn som ett varumärke. Hon fick draghjälp av pressen, men blev också dess villebråd.
När Peter Doherty belönades med Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1996 var han medveten om att han för en tid skulle få en ny roll som forskningens förkämpe. Men han ville också fortsätta med sin egen forskning. Curie har undersökt hur det gick.
Nobelbanketten är gala, glitter och glamour – en medial orgie i sidenklänningar, lyxmenyer och snillen. Festernas fest.Men vad är poängen? Räcker inte pengarna för Nobelpristagarna?
Tomas Riad är ledamot i Svenska Akademien och språkforskare. Som ung ville han jobba med musik, men upptäckte att språk var minst lika roligt. Nu är han fonolog och forskar på hur nordiska språk låter och betonas, mycket tack vare en inspirerande professor i USA.
May-Britt och Edvard Moser, två av årets Nobelpristagare i fysiologi eller medicin, är det fjärde paret som får ett Nobelpris tillsammans. De förenas genom sitt intresse för beteendevetenskap och en önskan att hitta den biologiska förklaringen till beteende.