En rapport om flygets klimatpåverkan fick flygbranschen att se rött. Forskarna kritiserades för att ägna sig åt extrema sätt att räkna, vidlyftiga antaganden och oriktiga jämförelser. Men tack vare ett fruktbart möte omvandlades motsättningen till samverkan – i slutet av förra året kom en ny rapport som bygger på samarbetet.

Som ung var biogeokemisten Örjan Gustafsson en fena på simning, en talang som gav honom möjlighet att plugga kemi på college i USA. Nu forskar han på Arktis permafrost och Asiens bruna moln, och har stora fördelar av sin internationella bakgrund.

Fältforskningsstationer ger forskare möjlighet att komma nära det som ska studeras. De är viktiga nav där fruktsamma samarbeten kan uppstå. Tidigare har det inte funnits mycket forskning om själva stationerna, men nu finns flera beskrivna i en ny bok.

Han bloggar om tillvaron som gästprofessor på Harvard och hur utlandsvistelser kan bidra till internationaliseringen av svensk forskning. Alexandre Antonelli är professor i biologisk mångfald vid Göteborgs universitet, vetenskaplig intendent på Göteborgs botaniska trädgård och föreståndare för Gothenburg Global Biodiversity Centre. På sin fritid ägnar han sig åt orientering tillsammans med familjen.

Nicklas Blomquist är uppväxt med motorsport och vann svenska mästerskapet i dragracing 2015. Nu forskar han på superkondensatorer, med målet att göra motorsporten grön.

Forskare måste diskutera fakta, för fakta talar inte för sig själv. Det menar vetenskapshistorikern Naomi Oreskes. - Vi måste våga visa känslor och våra värderingar.

Det är farligt att avfärda klimatförnekare som galna eller felinformerade människor. Förnekelsen är ett mycket effektivt verktyg vid politiska kampanjer, enligt forskaren Stephan Lewandowsky som studerat sambandet mellan alternativa fakta, förnekelse av vetenskaplig evidens och tron på konspirationsteorier.