Hon bloggar om forsknings- och utbildningspolitiska frågor som ligger henne varmt om hjärtat. Anna Ilar är doktorand vid Karolinska institutet och vice ordförande för fackförbundet Sulf. På sin lediga tid gillar hon att träna, resa och besöka kattcaféer runt om i världen.

Att arbeta med grundforskning är tålamodsprövande - det kan ta decennier att nå konkreta resultat. Det vet mikrobiologerna Jan Holmgren och Ann-Mari Svennerholm som sedan 1970-talet forskat om koleravaccin. Idag är paret flerfaldigt prisade för sitt mångåriga arbete.

Det finns ett stort behov av mer forskning om vad som ger utveckling i låginkomstländer. Farmakologen Eleni Aklillu och fredsforskaren Stein Tönnesson ägnar sig åt utvecklingsforskning och rekommenderar fler att göra det. Särskilt angeläget är tvärvetenskaplig forskning inom hälsa och IT.

Neurobiologen Gillian Einsteins karriärväg var långt ifrån given. Hon började med att studera konsthistoria och blev efter hand nyfiken på hur hjärnan bearbetar synintryck. Nu forskar hon på hur kön och genus påverkar hjärnan, och delar sin tid mellan Toronto och Linköping.

Svensk klinisk forskning håller generellt hög kvalitet. Men bättre samordning, större internationellt utbyte och fler disputerade överläkare kan höja kvaliteten ytterligare. Det visar en färsk utvärdering som gjorts av Vetenskapsrådet på uppdrag av regeringen.

Seniorprofessor Yngve Gustafson är inte alltid populär hos läkare, men desto mer uppskattad av landets äldre. Mormor lärde honom alla människors lika värde och inom äldrevården gör han nytta.

Susanna Rosis passion för hjärnforskning har fört henne från Florens i Italien till San Fransisco i USA. Där gör hon upptäckter som kan ge hjärnskadade och gamla människor minnet åter.

Länge tvekade forskningsfinansiärer att stödja kartläggande forskning, men nu satsar finansiärerna stort. Senast ut är Facebooks grundare Mark Zuckerberg som stödjer en internationell kartläggning av alla våra celler. Två svenska projekt får stöd.

En klassisk djurmodell, obligatorisk i biologisk utbildning – men också en modern modell som efter mer än ett sekel i forskningens tjänst fortsätter att generera ny kunskap. I går var det dags igen för ett Nobelpris där bananflugan spelat en central roll. Med denna lilla fluga inleds Curies artikelserie Forskningens hjältar, som handlar om några av våra viktigaste modellorganismer.

Hon ser sig inte bara som forskare. Möt Julia Uddén som gärna rör sig i gränslandet mellan vetenskap och konst. Hon gestaltar sin forskning om hjärnan i dans och musik och är intresserad av sambandet mellan kreativitet och sjukdom.