Svenska forskare är dåliga på att rapportera in resultat från kliniska studier. Många resultat går inte att hitta varken i databaser eller artiklar, visar en rapport från organisationen Transparimed. Följden kan bli att patienterna får sämre vård. Nu tycks dock en förändring att vara på gång.
Gonçalo Castelo-Branco och hans forskargrupp vid Karolinska institutet har gjort banbrytande upptäckter om hur cellerna i hjärnan fungerar. Det kan leda till nya behandlingar av den kroniska sjukdomen multipel skleros, MS.
− Vetenskap är inte linjärt. Många intressanta fynd görs när man får resultat som man inte förväntade sig från början.
Hennes fascination för mikrobiologi och infektionssjukdomar har gått som en röd tråd genom karriären. När Irina Jovel-Dalmau började sitt nya jobb på EU:s smittskyddsmyndighet ECDC kastades hon snabbt in i arbetet med ännu en infektionssjukdom, covid-19. Då kom hennes kunskaper om hur man hittar och läser vetenskapliga studier till stor nytta.
Han leder samarbeten mellan företag, sjukvård och forskare med syftet att ta fram ny medicinteknik.
– Min bakgrund som forskare är en förutsättning för arbetet, säger Bertil Guve, lektor och projektledare vid institutionen för medicinteknik och hälsosystem på KTH.
På några år har storskalig proteinanalys blivit ett nytt, viktigt fält inom biomedicin. Det är ett stort steg, jämförbart med när det blev möjligt att studera hela genomet istället för enstaka gener, menar Johan Malmström på nationella forskningsinfrastrukturen BioMS.
För neuroforskaren Saida Hadjab är bilden ett verktyg i arbetet. Med konfokalmikroskop får hon allt skarpare bilder av celler – och svar på vetenskapliga frågor om smärta.
Som postdoktor fick Nasim Sabouri upp ögonen för en ovanlig struktur av dna som har fyra strängar istället för två. Hon startade sedan sin egen forskargrupp för att studera den biologiska funktionen och betydelsen. Numera jobbar forskargruppen både med grundforskning och möjliga tillämpningar.
– Grundforskning är en förutsättning för ny kunskap, poängterar hon.
Myndigheternas hantering av coronapandemin ska vila på vetenskaplig grund. Hur använder de sig av forskning i beslutsfattandet och vilken roll har forskare spelat? Curie har frågat MSB och Folkhälsomyndigheten och talat med forskarna Tove Fall och Tomas Bergström.
