När coronaviruset spreds över världen hamnade forskningen i fokus. Hur snart kan det finnas ett vaccin och kan man lita på forskningsresultat som inte granskats av andra forskare? Pandemin har också fått stora konsekvenser för forskarvärlden och forskares möjligheter att bedriva forskning. Läs mer i Curie.
Sverige har satsat nästan lika mycket pengar på forskning om covid-19 som de övriga nordiska länderna tillsammans. Enligt kartläggningen finns också stora skillnader i hur länderna fördelat pengarna mellan olika ämnen. Medan Sverige lagt 80 procent av medlen på medicinsk forskning har Norge satsat 67 procent på forskning inom samhällsvetenskap.
Forskare har mycket att vinna på att involvera patienter i hela forskningsprocessen - från formuleringen av hypoteser till publiceringen av resultat. Det menar Malin Linder Nording som forskar om en sjukdom som kan drabba gravida och innebära extremt illamående och mycket svåra kräkningar under dygnets alla timmar.
Rädd för att sticka ut hakan har barnläkaren Hugo Lagercrantz aldrig varit. Han har utvecklat neonatalvården i Sverige och stridit för att minska risken för plötslig spädbarnsdöd. Som årsrik senior ägnar han sig åt medvetandet − vad det är och när det börjar.
Hon bloggar om forskningspartners och hur de kan bidra till bättre forskning. Monica Persson arbetar som forskningsansvarig på Reumatikerförbundet. På sin fritid syr hon kläder, idrottar och tar långa promenader.
Veterinärmedicinen och humanmedicinen brukar betraktas som ”skilda världar”, men under coronapandemin har dessa världar mötts. När ett covidtest ska analyseras spelar det faktiskt ingen större roll om provet kommer från en människa eller en katt.
