Vilken forskning är mest angelägen när det gäller förlossningsskador och långtidscovid? Det är två exempel på projekt där SBU tar hjälp av patienter och kliniker för att lyfta viktiga kunskapsluckor.

För att fylla många av dagens kunskapsluckor inom sjukvården behöver patienterna bli delaktiga i forskningen. Det menar Lotta Håkansson, ordförande för Reumatikerförbundet som är en av patientorganisationerna som arbetar för att uppnå detta. – Vi har den viktiga uppgiften att påtala och påminna om patienternas perspektiv så att det inte glöms bort.

När coronaviruset spreds över världen hamnade forskningen i fokus. Hur snart kan det finnas ett vaccin och kan man lita på forskningsresultat som inte granskats av andra forskare? Pandemin har också fått stora konsekvenser för forskarvärlden och forskares möjligheter att bedriva forskning. Läs mer i Curie.

Konkurrensen är stor mellan forskare som är i början av karriären och drömmen om att bli självständig och få leda sina egna projekt kan kännas avlägsen. Uthållighet är en av de viktigaste egenskaperna för att lyckas, tror Daniella Ottosson som har tagit sig igenom nålsögat.

Göteborgsforskaren Astrid von Mentzer studerar den sjukdomsframkallande bakterien ETEC. Ett viktigt verktyg är elektronmikroskopets bilder, som bidragit till viktiga kunskaper om hur bakterien koloniserar tarmen. Med en av bilderna vann hon också en bildtävling som skulle länka samman konst och vetenskap.

Att som forskare förmedla sina resultat till allmänheten kan vara en utmaning – men det finns många olika vägar att gå. Barnläkaren Jonas F Ludvigsson har jobbat mycket med att skriva och berätta om sin forskning, genom allt ifrån debattartiklar till studiebesök.

Svenska forskare är dåliga på att rapportera in resultat från kliniska studier. Många resultat går inte att hitta varken i databaser eller artiklar, visar en rapport från organisationen Transparimed. Följden kan bli att patienterna får sämre vård. Nu tycks dock en förändring att vara på gång.

Gonçalo Castelo-Branco och hans forskargrupp vid Karolinska institutet har gjort banbrytande upptäckter om hur cellerna i hjärnan fungerar. Det kan leda till nya behandlingar av den kroniska sjukdomen multipel skleros, MS. − Vetenskap är inte linjärt. Många intressanta fynd görs när man får resultat som man inte förväntade sig från början.

Hennes fascination för mikrobiologi och infektionssjukdomar har gått som en röd tråd genom karriären. När Irina Jovel-Dalmau började sitt nya jobb på EU:s smittskyddsmyndighet ECDC kastades hon snabbt in i arbetet med ännu en infektionssjukdom, covid-19. Då kom hennes kunskaper om hur man hittar och läser vetenskapliga studier till stor nytta.