På några år har storskalig proteinanalys blivit ett nytt, viktigt fält inom biomedicin. Det är ett stort steg, jämförbart med när det blev möjligt att studera hela genomet istället för enstaka gener, menar Johan Malmström på nationella forskningsinfrastrukturen BioMS.

För neuroforskaren Saida Hadjab är bilden ett verktyg i arbetet. Med konfokalmikroskop får hon allt skarpare bilder av celler – och svar på vetenskapliga frågor om smärta.

Som postdoktor fick Nasim Sabouri upp ögonen för en ovanlig struktur av dna som har fyra strängar istället för två. Hon startade sedan sin egen forskargrupp för att studera den biologiska funktionen och betydelsen. Numera jobbar forskargruppen både med grundforskning och möjliga tillämpningar. – Grundforskning är en förutsättning för ny kunskap, poängterar hon.

Myndigheternas hantering av coronapandemin ska vila på vetenskaplig grund. Hur använder de sig av forskning i beslutsfattandet och vilken roll har forskare spelat? Curie har frågat MSB och Folkhälsomyndigheten och talat med forskarna Tove Fall och Tomas Bergström.

För infektionsläkaren Fredrik Kahn innebär coronapandemin långa dagar med kliniskt arbete. Hans forskning får delvis stå tillbaka och Fredrik Kahn funderar på vad det innebär på sikt.

När coronaviruset spreds över världen hamnade forskningen i fokus. Hur snart kan det finnas ett vaccin och kan man lita på forskningsresultat som inte granskats av andra forskare? Pandemin har också fått stora konsekvenser för forskarvärlden och forskares möjligheter att bedriva forskning. Läs mer i Curie.

Forskarvärlden kraftsamlar för att möta hotet från coronaviruset. Forskare styr om sina projekt. Privata och offentliga finansiärer gör särskilda satsningar på forskning om covid-19.

Behovet av att snabbt kunna öka kunskapen om coronapandemin har lett till en flod av nya forskningsrön som publiceras utan att först ha granskats av andra forskare. De kallas preprints och gör det möjligt att snabbt dela och ta del av resultat, men ökar också risken för att felaktigheter sprids.

Samtidigt som coronapandemin stänger nationsgränser går en våg av öppenhet genom forskarvärlden. Samarbete, öppna data och tidig publicering är viktiga grepp för att snabbt öka kunskapen om det nya viruset och hur det kan bekämpas.