Att kunna betala med kontanter eller att valsedlar inte borde plockas offentligt. Frågor som rör integritet intresserar den politiskt engagerade matematikprofessorn Svante Linusson. Nu ställer han upp i EU-valet.
Ett matematiskt bevis kan vara kort och tydligt, men även elegant och vackert. Matematikdidaktiker Manya Sundström och kollegan Lars-Daniel Öhman har benat upp vad som kännetecknar det optimala matematiska beviset. Deras artikel utsågs nyligen till en av 2018 års bästa.
Algoritmer får allt större betydelse för både samhället och individen. De styr vad vi ser på sociala medier och kan ta beslut som påverkar vår vardag – utan att vi får insyn i hur de skrivs. Curie har pratat med två forskare om riskerna.
Han bloggar om att forska tvärvetenskapligt och vikten av att ständigt vara i rörelse. Martin Rosvall är docent i fysik och föreståndare för Icelab vid Umeå universitet. På sin lediga tid ägnar han sig gärna åt längdåkning.
Den iransk-amerikanska matematikern Maryam Mirzakhani har som första kvinna tilldelats Fieldsmedaljen, matematikens motsvarighet till Nobelpriset.- Detta är ett stort genombrott eftersom kvinnor haft svårt för att ta sin rättmätiga plats inom matematiken, säger Gerd Brandell som forskar inom matematikdidaktik.
Med sugrör, bollar och da Vinci-modeller visar ett serbiskt projekt att matematik är mer än tråkiga minnen från skoltiden. Resultatet har blivit medieutrymme, näringslivssponsorer och viktigast av allt, fler studenter till matematikutbildningarna.
Anna-Karin Tornbergs forskning flyttar fram gränserna för vad som är möjligt att datorsimulera. Hon utvecklar beräkningar för hur vätskor beter sig tillsammans med objekt som bubblor och fibrer.
Sanningssökande eller karriärväg? Kimmo Eriksson bloggar om drivkraften för att forska och annat som dyker upp i samtalen med de närmaste kollegerna. Han är professor i matematik vid Mälardalens högskola och gästprofessor vid Centrum för evolutionär kulturforskning vid Stockholms universitet.