Konstnärligt skapande kan stimulera en forskares kreativitet – eller ge ett välkommet avbrott i arbetet. Matematikern Manya Sundströms poesi till fysikern Mattias Marklunds foton har publicerats i en ansedd matematiktidskrift och även ställts ut på galleri.
Forskaren Stefan Buijsman har alltid tänkt snabbare än andra och var bara 20 år när han doktorerade i matematisk filosofi. Nu funderar han på allt från vad matematik egentligen är, till hur barn lär sig matematik och vad artificiell intelligens innebär för oss alla.
Släkten dominerades av medicinska forskare, men Cecilia Holmgren ville gå sin egen väg och blev matematiker istället. Nu forskar hon på slumpgrafer som till exempel visar hur hemsidor eller människor är kopplade till varandra, och hur rykten och smittor sprids.
Att kunna betala med kontanter eller att valsedlar inte borde plockas offentligt. Frågor som rör integritet intresserar den politiskt engagerade matematikprofessorn Svante Linusson. Nu ställer han upp i EU-valet.
Ett matematiskt bevis kan vara kort och tydligt, men även elegant och vackert. Matematikdidaktiker Manya Sundström och kollegan Lars-Daniel Öhman har benat upp vad som kännetecknar det optimala matematiska beviset. Deras artikel utsågs nyligen till en av 2018 års bästa.
Algoritmer får allt större betydelse för både samhället och individen. De styr vad vi ser på sociala medier och kan ta beslut som påverkar vår vardag – utan att vi får insyn i hur de skrivs. Curie har pratat med två forskare om riskerna.
Han bloggar om att forska tvärvetenskapligt och vikten av att ständigt vara i rörelse. Martin Rosvall är docent i fysik och föreståndare för Icelab vid Umeå universitet. På sin lediga tid ägnar han sig gärna åt längdåkning.
Den iransk-amerikanska matematikern Maryam Mirzakhani har som första kvinna tilldelats Fieldsmedaljen, matematikens motsvarighet till Nobelpriset.- Detta är ett stort genombrott eftersom kvinnor haft svårt för att ta sin rättmätiga plats inom matematiken, säger Gerd Brandell som forskar inom matematikdidaktik.
