De har framgångsrikt testat autonoma drönare i gruvgångar och samarbetar nu med NASA. Målet är att utveckla drönarteknik som kan utforska planeter. Framgångarna för robotikgruppen vid Luleå tekniska universitet beror på gediget fältarbete och specialistkunskaper, men också på den goda stämningen i gruppen.
Som ung var biogeokemisten Örjan Gustafsson en fena på simning, en talang som gav honom möjlighet att plugga kemi på college i USA. Nu forskar han på Arktis permafrost och Asiens bruna moln, och har stora fördelar av sin internationella bakgrund.
Fältforskningsstationer ger forskare möjlighet att komma nära det som ska studeras. De är viktiga nav där fruktsamma samarbeten kan uppstå. Tidigare har det inte funnits mycket forskning om själva stationerna, men nu finns flera beskrivna i en ny bok.
Ljusa sommarnätter och kalla vinterdagar. Umeå kan uppfattas som exotiskt men det är inte därför unga forskare inom molekylärbiologi väljer att flytta dit. Det är istället den starka forskningsmiljön och möjligheten att bygga upp och utforska nya vetenskapliga områden som lockar.
Tid, förtroende och resurser för att utforska och bygga upp någonting nytt. Det är tanken bakom forskningsprogrammet MIMS vid Umeå universitet som sedan starten 2007 har rekryterat många nya unga gruppledare. Den allra första rekryteringen var Emmanuelle Charpentier, numera känd världen över för upptäckten av ett revolutionerande verktyg för genredigering.