I våras besökte jag Lund. Vid tröskeln till emeritusvärlden, firade vi min gamla handledares livsgärning. Och åldersnojan slog mig här med full kraft: jag tyckte ju att handledaren var en gammal farbror när jag angjorde forskarutbildningen! Idag är jag ungefär lika gammal som han var för knappt 20 år sedan. Paniken drev mig till att ...

Krönika av forskaren Anna Montell Magnusson om kreativitetens betydelse för forskning.

Kreativitet, nytänkande och hög kvalitet. För att nå dit måste fokus ligga på attraktiva miljöer med tydliga karriärvägar, god arbetsmiljö och stor autonomi för forskare och lärare, skriver Sveriges unga akademi. Annars riskerar lärosätena att skena iväg som Långbens husvagn på campingsemestern.

När instrumentalism och individualism tar för stor plats i akademin motverkas syftet. Per Gyberg, prefekt vid Linköpings universitet, beskriver styrning som leder till kunskapandets förfall. För hållbara, kreativa miljöer vill han se forskningsmedel till hela miljöer, inte bara individer.

Det är genom grundforskningen vi får de stora genombrotten som leder till förbättrade livsvillkor. Huvuduppgiften för universitet och högskolor måste även i framtiden vara att bedriva forskning och utbildning av högsta kvalitet, till långsiktig nytta för samhället. Det skriver Hans Ellegren, ordförande i Vetenskapsakademiens forskningspolitiska kommitté och ständige sekreteraren Göran K. Hansson.

Krönika av Stefan Einhorn, professor i molekylär onkologi vid Karolinska institutet, om de egenskaper som gör att vi halkar snett i den akademiska världen.

Krönika av Katarina Mazetti om hur det optimala drömuniversitetet skulle kunna se ut.

Krönika av Micael Dahlen, professor i ekonomi vid Handelshögskolan och författare, om hur betydelsefullt det är att samtala med andra forskare. Både för att åstadkomma bättre forskning och för att bli lite lyckligare.